Hoppa till huvudinnehållet

Spår på isen avslöjade mördarna

Publicerad:

På nyårsdagen 1903 fick 80-årige Anders Jansson och hans några år yngre maka Maria Larsdotter besök i sitt torp i Segolstorp i Långserud. Besökaren var gårdfarihandlaren Alfred Engström. Det slutade med ett dramatiskt dubbelmord.Ibland kan man i TV – inte minst med hjälp av Leif G W Persson – bli påmind om gamla rättsfall. Det som skedde i Segolstorp skulle kunna platsa i det sällskapet.

Anders Jansson och hans hustru var kända för att leva extremt sparsamt samtidigt som han var procentare, det vill säga att han lånade ut pengar mot hög ränta. Folk i bygden visste att makarna på det viset hade blivit förmögna. Det ryktades om att de var goda för 50 000 kronor, vilket var svindlande mycket vid förra sekelskiftet. I dagens penningvärde handlar det om närmare tre miljoner kronor.

  • Några dagar efter dubbelmordet kunde Seffle-Tidningen berätta om dubbelmord, rån och mordbrand. På den tiden användes bara enspaltiga rubriker, men överrubriken Hemska brott fick understryka allvaret i det som hade hänt. Tidningen följde sedan upp med artiklar om bland annat rättegången och domarna mot de skyldiga.
    Några dagar efter dubbelmordet kunde Seffle-Tidningen berätta om dubbelmord, rån och mordbrand. På den tiden användes bara enspaltiga rubriker, men överrubriken Hemska brott fick unders…
  • Det var i Häljebols gamla tingshus som rättegången efter dubbelmordet hölls. Det tingshuset revs bara några år efter mordrättegången och det ersattes 1909 av ett nytt tingshus byggt med tegel. Det står fortfarande kvar.
    Det var i Häljebols gamla tingshus som rättegången efter dubbelmordet hölls. Det tingshuset revs bara några år efter mordrättegången och det ersattes 1909 av ett nytt tingshus byggt med…
  • Anders Jansson och hans hustru Maria Larsdotter bodde i ett litet torp i Segolstorp vid Fjällsjön. De hade en gång fotograferats och den bilden blev en tid efter det dramatiska dubbelmordet använd till ett vykort.
    Anders Jansson och hans hustru Maria Larsdotter bodde i ett litet torp i Segolstorp vid Fjällsjön. De hade en gång fotograferats och den bilden blev en tid efter det dramatiska dubbelmo…
  • Bara någon månad efter dubbelmordet ställdes de åtalade inför tinget i Häljebols gamla tingshus. Det var också där som en dom om avrättning genom halshuggning avkunnades. Den domen ändrades senare av Kungl. Maj:t till livstids straffarbete
    Bara någon månad efter dubbelmordet ställdes de åtalade inför tinget i Häljebols gamla tingshus. Det var också där som en dom om avrättning genom halshuggning avkunnades. Den domen ändr…

Det var ingen hemlighet att Anders Jansson inte hade förtroende för banker. Han föredrog att ha tillgångarna gömda hemma.

Engström, som kom från trakten, visste förstås allt detta. Han hade en plan när han kom till åldringarna på nyårsaftonen.

Lockade med rock

Engström erbjöd Anders Jansson en rock till ett så billigt pris att den gamle inte skulle kunna motstå frestelsen att göra affär. Planen höll. När rocken skulle betalas fick Engström se var pengarna hämtades.

Han tog betalningen och lämnade stugan, men gick till ett skjul utanför stugan. Där hittade han en yxa och med denna gick han tillbaka till åldringarna. I dörren mötte han hustrun, som fick ett slag av yxan och som död blev liggande på golvet. Mannen kunde inte försvara sig. Han slogs också ned med yxan och föll mot en öppen spis med en tänd brasa. Kläderna började brinna.

Efter att ha tagit pengarna – det var mellan 2 000 och 3 000 kronor i ett skåp – begav sig Engström i all hast ned mot Fjällsjön där hans fästmö Augusta Olsdotter hade väntat. De tog sig till fots till Rotvik. På avstånd kunde de mot natthimlen se ljusskenet från den brinnande stugan i Segolstorp.

Upptäckte spår på isen

I vinternatten syntes branden på långt håll, men när folk hann dit var förstås stugan nedbrunnen. Av åldringarna återstod bara förkolnade rester. Kvar fanns dock också fotspår i snön. Dels var det spår till och från stugan, dels spår efter någon som gått av och an ute på Fjällsjöns is.

T f kronolänsman Carl Lindh tillkallades. Han kunde följa spåren till Rotvik, vilket bekräftade misstankar som många hade haft redan på brandplatsen. Lindh fick veta att Engström och hans fästmö hade tagit skjuts till Kik i Gillberga. Därifrån hade de på något sätt fortsatt söderut.

I Kila anslöt kronolänsmannen i Näs härad, Elof Nordlindh. Snart fick de veta att de efterspanade hade fått skjuts till Rolfserud. Nu kom en fjärdingsmans lokalkännedom till nytta. Han visste att Engström när han besökte Säffle brukade övernatta hos en fabriksarbetare i Rolfserud. Hos honom bankade det på dörren vid 4-tiden på natten mellan 2 och 3 januari. Där fanns både Alfred Engström och Augusta Olsdotter. De anhölls och transporterades till häktet i Säffle.

Hittade pengar i håret

Det framkom senare att de båda, innan de vid 18-tiden den 2 januari kom till huset i Rolfserud, hade hunnit göra en del inköp i Säffle, inte minst kläder. De hade handlat för cirka 300 kronor, vilket på den tiden motsvarade en halv årslön för en vanlig arbetare.

Anledningen till inköpen var att de hade för avsikt att snarast möjligt resa till Amerika. Inköpen var förberedelse för en lång resa.

Efter gripandet hittades 2 664 kronor i kontanter. Av dessa var 2 400 kronor inrullade i Augusta Olsdotters hår.

De båda häktades och fördes redan nästa dag till länsfängelset i Karlstad i väntan på rättegång i Häljebols tingshus.

Redan någon månad efter den ödesdigra nyårsnatten inleddes rättegången. Från början hävdade Engström att hans fästmö inte hade någon delaktighet, men han skulle komma att ändra sig på den punkten.

Rätten uppsköt målets fortsättning till det lagtima vårtinget i mitten av februari.

Dödsdom avkunnades

När rättegången återupptogs var intresset stort. Något hundratal personer fick stanna utanför rättssalen. Detta trots att både tingssal och angränsande rum var helt fyllda av åhörare.

Augusta Olsdotter, som tidigare förnekat att hon varit med på planerna, kom med ett oväntat erkännande. Hon hade, precis som Engström nu hävdat, varit införstådd med allt.

Den 24 februari 1903 avslutades mordrättegången i Häljebol och då avkunnades också domen. I Seffle-Tidningen kunde man 25 februari läsa detta i fet stil:

– Slutransakning med de tilltalade hölls igår, och dömdes Engström att mista lifvet genom halshuggning och Augusta Olsdotter till 10 års straffarbete. Engström mottog domen med lugn, hvaremot Augusta Olsdotter anmälde missnöje med densamma.

Senare ändrade sig Augusta Oldsotter och förklarade sig då nöjd med domen. Alfred Engström besvärade sig över dödsdomen och ville få den ändrad till livstids straffarbete.

På sensommaren kunde Seffle-Tidningen berätta att Kungl Maj:t hade ”velat af nåd förskona Engström från dödsstraffet och tillåtit honom att umgälla sitt brott med lifstids straffarbete och ständig vanfrejd”.

Benådningen skedde trots att Högsta domstolen med fyra röster mot tre hade avstyrkt denna och hållit fast vid halshuggning. Engström slapp halshuggning, men kom aldrig ut ur fängelset. Han avled där i tuberkulos.

Augusta Olsdotter fick senare sin dom mildrad och började efter avtjänat straff ett nytt liv. Hon flyttade söderut i landet och blev känd som en duktig ”kalaskokerska”.

Förmögenheten brann upp?

Engström fick efter morden med sig cirka 3 000 kronor från stugan i Segolstorp, men vad hände med alla andra pengar? Det ryktades ju om att kanske 50 000 kronor fanns undanstoppade hos det gamla paret.

Det mesta talar för att de pengar, skuldsedlar och andra värdepapper som fanns förstördes i branden. Visst var det många som letade i stugans närmaste omgivning efter ett gömställe för pengarna, men inget talar för att något hittades. Den förmögenhet som drev Alfred Engström och hans fästmö till det ödesdigra brottet blev säkert förvandlad till aska bortsett från den mindre del som påträffades i fästmöns hår.

Skillingtryck och vykort

Ryktet om dubbelmordet spreds naturligtvis och som så ofta förr blev sådana händelser upphov till ett skillingtryck., i detta fall med hela femton verser. En beskriver det som hände efter brottet.

Genom täta snåren

nu de smugo hem

men i snön stod spåren

som förrådde dem

Säffle gästa

de och fästa

men som bäst de lugna går

Länsman Lindh förföljer troget deras spår

De mördade makarna hamnade till och med på ett vykort, utgivet av ett konstförlag i Finspång.

Artikeltaggar

Nöje/KulturNyheterSäffle kommun

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.