Det började inte så bra för den första skolan i Säffle. Att skicka sina barn till skolundervisning var ingen självklarhet en gång i tiden. Somliga saknade kläder, andra var sjuka och andra uteblev bara. Det var många tomma platser i bänkraderna i första skolan.När det hölls upprop var 127 barn skolpliktiga. Det kom 27.
Beslut om lagstadgad folkskola togs redan 1842, men att omsätta beslutet i handling var inte lika lätt. Det fanns en misstro, som lade hinder i vägen. Dessutom var det inte lätt att hitta en lärare. By socken annonserade gång på gång. Först 1847 anmälde sig en man som ville bli By sockens förste lärare. Han anställdes och det var då som det hölls upprop. Lokalen fanns i en förhyrd stuga i Återslöp. Fyra långbänkar fick plats. På var och en kunde nio barn tränga ihop sig. Och som sagt, det räckte ju och blev till och med plats över.
Det var högtidligt när nya folkskolehuset invigdes 1899. Unionsflaggorna var hissade och fotograf Ludvig Åberg arrangerade bilden på elever, lärare och andra inbjudna. En monumental byg… I början av förra seklet saknades en kyrka i Säffle. By kyrka låg närmast, men utanför Säffle köpings gränser. En sal i folkskolehuset fick bli kyrksal och invigdes av biskop J A Eklund… En av många skolor som startades ute i bygderna var den i Gunnarsbol strax utanför Säffle. Bilden är sannolikt tagen 1923. Nu är det en gång så stolta folkskolehuset Ungdomens hus och har med andra ord fått fortsatt användning. Flera generationer Säfflebor fick sin skolundervisning i denna byggnad, som ocks… Så här såg det ut. Säffles första skolhus låg strax intill den plats där nya skolhuset byggdes knappt ett halvt sekel senare. Då revs det gamla och byggdes upp på annan plats för helt a…
Någon succé blev det inte. Det konstaterades i protokoll från examen som hölls. Och att lära barnen att sjunga hade läraren uppenbarligen inte heller lyckats med.
– I sång ägde läraren av olycklig medfödd natur icke det ringaste tecken till ton, vadan, om en sådan sång framdeles skall nyttjas, barnen härutinnan bli alldeles förhärdat förvildade, läser man i protokollet.
Ord och inga visor skulle man kunna säga.
Inte heller i övrigt hade eleverna uppvisat några större framsteg. Kanske kan man tycka att förväntningarna hade varit lite väl högt ställda. Första undervisningsperioden hade omfattat sju veckor.
Det blev skolbygge 1851
Ett problem var förstås att de flesta barnen aldrig kom till skolan. 1850 var 36 närvarande av 307 skolpliktiga och så mycket bättre blev det inte åren som följde. 1853 hölls ett krismöte i dåtidens skolstyrelse. Det slutade med att läraren uppmanades att säga upp sig. Alternativet var att han skulle bli avskedad. Han valde att säga upp sig.
I protokollet slogs fast att lärarens misslyckande mera berodde på bristande fallenhet än på vårdslöshet och ovilja.
Han hade nog ingen lätt uppgift. Också var det förstås det där med sångrösten...
Efterträdaren A Lindblom från Västergötland lyckades bättre och bidrog utan tvekan till att antalet barn som skickades till de skolundervisning ökade. Snart kom också nya skolhus.
I Säffle – detta var ju långt innan Säffle blev köping och skildes från By – byggdes första skolhuset 1851. Det skedde på mark som major Uggla på Säffle herrgård skänkte för ändamålet. Det låg strax intill den plats där en ny folkskola byggdes 1899. Den gamla revs för övrigt när den nya skolbyggnaden var färdigbyggd.
En skolsal samt några rum för läraren var vad som inrymdes i skolhuset från 1851.
Aktier minskade lånebehovet
Tiden som följde innebar en rad olika skolbyggen. 1872 fick Nolby egen skola, 1883 Björrud och 1888 Gunnarsbol. Lite senare kom också Krokstad skolhus för att nämna några.
1882 blev Säffle köping. Då hade järnvägen kunnat tas i drift tre år tidigare och 1883 blev startåret för Billeruds bruk. Säffle växte. Med ökad folkmängd blev också barnen fler. Det stod klart att det behövdes ett nytt och större skolhus.
1897 togs beslutet. Det var visserligen en för den tiden mycket stor kostnad – man räknade med 30 000 kronor – men beslutet togs enhälligt av stämman med hänvisning till såväl det befintliga skolhusets trånga utrymme som dess skröplighet.
En kommitté utsågs till att leda bygget. I denna satt Billeruds disponent G T Lindstedt tillsammans med stationsinspektor Ludvig Bäärnhielm och skollärare Carl Melander. Kommittén hade en idé när det gällde finansieringen av bygget. Aktieförsäljning!
Genom att sälja aktier i Bergslagernas Järnvägs AB kunde man frigöra 17 000 kronor och minska behovet av lån.
Kan stå i två århundraden
A Collin i Säffle gjorde ritningarna till skolhusbygget. Murarmästare J W Danielsson i Björrud åtog sig att vara huvudentreprenör och uppföra byggnaden för 28 700 kronor. Sluträkningen skall ha blivit cirka 32 000 kronor eftersom kostnad för värmeledning med mera tillkom.
1899 var allt klart för invigning. Kyrkoherde Nils Bergsten var ordförande i skolrådet och fick äran att invigningstala.
Han fastslog att det var en heder för Säffle köping och By församling att ha åstadkommit en så monumental byggnad och tillade att det vittnade om kommunernas offervillighet för folkets upplysning och fostran.
Byggnaden var också en heder för den man som byggt den, ansåg Bergsten, som spådde att två århundraden inte skulle kunna nedbryta den.
Räknade med rivning
Byggnadens fortsatta existens har inte alltid varit självklar. När man på 1940-talet diskuterade olika alternativ för ett kyrkbygge i Säffle förekom ett minst sagt spektakulärt förslag, nämligen att bygga till vattentornet med en stor kyrksal. Vattentornet skulle bli kyrktorn.
Tillbyggnaden skulle ske i riktning mot skolhuset, vilket man ansåg spelade mindre roll eftersom det ändå snart skulle komma att rivas. Man trodde att Västra skolan, som den hette då, skulle bli överflödig när en ny skola snart skulle byggas.
Så blev det som bekant inte. Västra skolan blev med tiden Trätäljaskolan och Östra skolan blev Tingvallaskolan och båda behövdes.
Efter Trätäljaskolans stängning blev det musikskola i byggnaden och i dag är det Ungdomens hus.
Strax intill ligger det som en gång var gymnastikbyggnad. Den fanns inte från början. Först 1914 stod den byggnaden färdig. Den kom med tiden också att få bli gymnastiksal för Samrealskolan, som ju saknade egen sådan. Eleverna fick på en rast förflytta sig till Västra skolans gymnastiksal och bara det gav ju lite extra motion. Om det råkade vara broöppning i samband med förflyttningen kunde det emellertid bli ganska kort gymnastiklektion.
Många skolhus finns kvar
För skolhusen ute i bygderna blev det varierande livslängd. De var relativt många. Till och med Lurö mitt i Vänern hade eget skolhus. Med tiden var bara ett fåtal kvar. Husen som sådana är i många fall kvar, men ombyggda till bostadshus, bygdegårdar eller andra användningsområden.
Skolhuset från 1899 som skulle stå i ett par århundraden, har i alla fall överlevt det första och är en bra bit in på det andra.