Hoppa till huvudinnehållet

Duses och fyrens 150-åriga historia

Publicerad:
Säffle stad hyrde fyrvaktarbostaden på Duse 1953. Byggnaden förblev i stort sett oförändrad till slutet av 1980-talet. Denna bild togs 1983.
Säffle stad hyrde fyrvaktarbostaden på Duse 1953. Byggnaden förblev i stort sett oförändrad till slutet av 1980-talet. Denna bild togs 1983. Foto: S-E Dahlström

De flesta i Säffle vet att det finns en restaurang i samma byggnad som fyren på Duse udde. Det som lika många kanske inte vet är att fyren har en historia som åtminstone sträcker sig drygt ett och ett halvt sekel bakåt i tiden.

På den tiden fanns en livlig sjöfart. Fartygen skulle hitta en säker farled från Vänern in i Byälven. Fyren på Duse udde var viktig för sjöfarten.

  • En åktur i Duses vattenrutschbana slutade med ett bad i den pool som hörde till anläggningen. De som var barn på 1980-talet har säkert minnen av detta.
    En åktur i Duses vattenrutschbana slutade med ett bad i den pool som hörde till anläggningen. De som var barn på 1980-talet har säkert minnen av detta. Foto: S-E Dahlström
  • En åktur i Duses vattenrutschbana slutade med ett bad i den pool som hörde till anläggningen. De som var barn på 1980-talet har säkert minnen av detta.
    En åktur i Duses vattenrutschbana slutade med ett bad i den pool som hörde till anläggningen. De som var barn på 1980-talet har säkert minnen av detta. Foto: S-E Dahlström
  • Det blev aldrig någon ny modern restaurang på Duse. Ritningarna till en sådan lades på is. I stället fick fyrvaktarbostaden en tillbyggnad. Så här såg den ut från sjön 1990.
    Det blev aldrig någon ny modern restaurang på Duse. Ritningarna till en sådan lades på is. I stället fick fyrvaktarbostaden en tillbyggnad. Så här såg den ut från sjön 1990.
  • Sommaren 1950 gjorde Säffle-Tidningen ett besök hos fyrvaktaren på Duse udde. Då hette han Karl Hultfeldt. Vid det tillfället togs den här bilden. Då ägdes fyren av Vänerns seglationsstyrelse.
    Sommaren 1950 gjorde Säffle-Tidningen ett besök hos fyrvaktaren på Duse udde. Då hette han Karl Hultfeldt. Vid det tillfället togs den här bilden. Då ägdes fyren av Vänerns segl… Foto: ST Arkiv
  • I juni 1966 kunde man i en annons läsa att det skulle öppnas camping på Duse. Av storleken på bokstäverna att döma så var dock tydligen viktigaste budskapet att det var Säffle stad som annonserade.
    I juni 1966 kunde man i en annons läsa att det skulle öppnas camping på Duse. Av storleken på bokstäverna att döma så var dock tydligen viktigaste budskapet att det var Säffle stad som …
  • Många somrar i rad lockade Dusekvällar storpublik. Tusentals personer slog sig ner för att låta sig underhållas av både lokala medverkande och gästartister. Bilden är från en Dusekväll 1993.
    Många somrar i rad lockade Dusekvällar storpublik. Tusentals personer slog sig ner för att låta sig underhållas av både lokala medverkande och gästartister. Bilden är från … Foto: S-E Dahlström
  • I Dusekvällarna ingick en hemlig gäst utklädd till troll. En sådan gäst visade sig vara Sven-Göran ”Svennis” Eriksson, en gång spelare i Sifhälla, men med tiden en av världens mest omskrivna fotbollstränare. Han fick jonglera med bollen iförd trolldräkt. Konferencier var Rune Olsson.
    I Dusekvällarna ingick en hemlig gäst utklädd till troll. En sådan gäst visade sig vara Sven-Göran ”Svennis” Eriksson, en gång spelare i Sifhälla, men med tiden en av världens mest omsk…
  • En av många som uppträdde på en Dusekväll var Stefan Borsch, en gång sångare i dansbandet Vikingarna.
    En av många som uppträdde på en Dusekväll var Stefan Borsch, en gång sångare i dansbandet Vikingarna. Foto: S-E Dahlström
  • Sångerskan Thory Bernhards hade många gånger uppträtt i Folkets Park i Säffle på 1950-talet. När hon kom till en av Dusekvällarna 1994 var hon en vital pensionär och publiken kom.
    Sångerskan Thory Bernhards hade många gånger uppträtt i Folkets Park i Säffle på 1950-talet. När hon kom till en av Dusekvällarna 1994 var hon en vital pensionär och publik… Foto: S-E Dahlström
  • Den stora eldsjälen bakom idén att göra Duse till ett fritidsområde med både camping och barnbadvik var Olle Bäckström. 1966 fick han se en del av idén bli verklighet när campingen öppnades.
    Den stora eldsjälen bakom idén att göra Duse till ett fritidsområde med både camping och barnbadvik var Olle Bäckström. 1966 fick han se en del av idén bli verklighet när campin… Foto: ST Arkiv

Av fyren från 1867 finns inte mycket kvar. Det finns en gråstensmur en bit från den nuvarande byggnaden. Det skall vara en rest av den ursprungliga fyrbyggnaden - en ledfyr. Denna ersattes redan 1904 av ett fyrbostadshus. Den tidens fyrvaktare hade sin bostad i samma hus som fyren. Det huset utgör en del av det som man idag ser som duserestaurangen.

De första decennierna under 1900-talet var Olof Olsson fyrvaktare. På berghällen inte långt från fyren upptäckte man sommaren 2004 inristade namn. Det var fyrvaktarens söner, som för åtskilliga decennier sedan hade knackat in sina namn i berget. De är fortfarande fullt läsbara om man vet var de finns.

Andra liknade inristningar hittades också nära vattenlinjen. Åtminstone vid lågvatten. Där är det rena ”klotterplanket” med signaturer från bland annat tidigt 1800-tal. Initialerna tyder på att det var barn som då bodde på Krokstad herrgård som ”klottrade”.

Sista fyrvaktarna

1942 efterträddes Olof Olsson som fyrvaktare av Karl Hultfeldt. 1950 intervjuades han av Säffle-Tidningen. Hultfeldt var nöjd med att fyren låg på fastlandet, men det var ändå inte alltid så lätt.

– Det var dålig väghållning hit i vintras så man vart nästan instängd i alla fall. Det ser trevligt ut här nu när sjön ligger blå och solen skiner. Men vi har ett par årstider som heter hösten och vintern. Då sannerligen kan det storma här och vara kallt.

Ett par kor hade fyrvaktar´n och han odlade både potatis och hö.

– Så han är liksom lite jordbrukare också, skrev Säffle-Tidningen.

Karl Hultfeldt hade fyrvaktaruppdraget tills fyren på Duse avbemannades i början av 1950-talet.

Staden blev hyresgäst

Fyren stod kvar, men då utan fyrvaktare. Våren 1953 kunde man i Säffle-Tidningen läsa, att Säffle stad skulle hyra fyrvaktarbostaden på Duse udde.

Fritidsstyrelsens sekreterare Thure Nilsson berättade för Säffle-Tidningen, att Säffle stad hade haft funderingar på att bygga en enkel servering på Duse.

– Men så fick vi veta att seglationsstyrelsen ämnade hyra ut sin fyrvaktarbostad där och då ansåg vi det lämpligast att hyra denna. Det var flera som ville ha den, men nu har vi träffat preliminärt hyresavtal.

Riktigt hur huset skulle användas var inte bestämt.

– Vi måste givetvis ha någon som ser till det hela. Om denne skall kunna förestå en servering eller om vederbörande gäster själva skall få använda köket för att koka kaffe eller dylikt, detta är inte bestämt ännu.

En tanke var också att föreningar skulle kunna få boka huset för en veckohelg.

Det dröjde inte länge innan det blev en cafeteria i fyrbyggnaden. Duse blev ett utflyktsmål för Säffleborna. Med tiden skulle man till och med kunna åka dit med båt. Det var när Näcken började ha Duse som en av sina hållplatser.

Utökades med camping

Att det även skulle bli en campingplats visste man inte den gången. Det var först 1966 som det öppnades för camping på Duse udde och då var det camping med tält som dominerande.

Husvagnarna hade emellertid börjat göra sitt intåg. Från början var det plats för 200 tält och 50 husvagnar. Dygnsavgiften var 5 kronor.

På midsommaraftonen 1966 var det premiär för campingen. Eldsjälen bakom den satsningen var framförallt Olle Bäckström. Han såg utvecklingsmöjligheter, bland annat iordningställande av en barnbadvik med en sandstrand. Klippbadet var ju inte barnvänligt.

Förorenat vatten

Förutsättningarna för bad på Duse var dock sämre vid den tiden. Byälvens vatten var förorenat. Det var före reningsverkens tillkomst och det som släpptes ut från såväl industrier och samhällen längs Byälven och längre upp i sjösystemet passerade förr eller senare Duse på sin väg ut i Vänern.

– Bli brun utan sol, bada på Duse, var en talande rubrik i Säffle-Tidningen.

När Duse camping öppnades lovade man att placera ett par duschar med rent vatten från borrad brunn. Där skulle badande kunna skölja av sig det smutsiga badvattnet.

När reningsverken blev verklighet förbättrades vattenkvalitén påtagligt. Då blev man inte längre brun genom att bada.

Fyren fick tillbyggnad

På 1980-talet började man på allvar diskutera satsningar på Duse. Det handlade om en byggnad för reception och butik. Det handlade också om behovet av en riktig restaurang. Ett arkitektförslag togs fram och diskuterades. Förslaget väckte reaktioner. Somliga ansåg att det skulle bli något som liknade en hangar på berget strax intill fyren. Ett modernt bygge i anslutning till den gamla fyrbyggnaden. Förslaget blev snabbt lagt på is.

Det blev i stället ett förslag utarbetat av stadsarkitekt Lasse Westerberg som de styrande fastnade för. Det blev en tillbyggnad på fyren och på ett sätt som passade in i miljön. 1980-talet närmade sig sitt slut när tillbyggnaden blev verklighet. Då var redan reception och butik på plats.

Dusekvällar lockade

Under många år på 1980- och 1990-talet var området närmast fyren platsen för Dusekvällar, som blev riktiga publikmagneter. Det var idrottsföreningar som tillsammans arrangerade och det bjöds på underhållning av olika slag där gästartister ofta såg till att tusentals besökare samlades. Programledarna växlade. Man kan nämna Pelle Nilsson, Kjell Ohlson, Rune Olsson, Thore Skogman, Bengt Alsterlind…

I mer än ett par decennier anordnades Dusekvällar vid fyren, men sedan valde man att flytta till Kanalparken. Det blev inte alls samma succé och blev i stället början till slutet även om Säffle HC 2004 gjorde ett försök att återuppliva traditionen på Duse.

Från början var driften av serveringen och med tiden också butiken utlagd på arrendatorer, medan Säffle stad och därefter Säffle kommun höll i driften av campingen. På senare år har hela verksamheten drivits av arrendatorer.

Camping utan stängsel

Hur omfattande verksamheten på Duse udde skulle bli anade nog ingen när staden för 66 år sedan hyrde fyren och knappast ens när campingen etablerades tretton år senare.

En sak är säker, det saknades inte kritik mot dusesatsningen 1966. Kritiken var så stark, att fritidsstyrelsen fick bemöta den i lokaltidningen. Varför satsar man inte på Sandbacken i stället? Varför så mycket pengar i ett projekt som aldrig kan gå med vinst? Varför bygger man för turister?

Ett löfte gavs i alla fall till Säffleborna den gången. Området skulle inte inhägnas med stängsel, vilket annars är vanligt då campare gärna vill vara i fred, skrev ST.

Och utan stängsel har det fortsatt att vara.

Sven-Erik Dahlström

Artikeltaggar

Duse Udde campinglokalhistoriaNöje/KulturSäffle

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.