Hur Säffle såg ut i början av 1900-talet vet vi ganska väl. Tacka framförallt fotograf Ludvig Åberg för det. Men hur var det innan Åberg kom till Säffle? Det finns bilder, men de är inte många. Några är fotografier av bra kvalitet. I några fall har originalet inte kunnat hittas och då återstår bara en tidigare tryckt version. I andra fall får man förlita sig på en duktig konstnär.
De sannolikt äldsta bilderna från Säffle – eller Seffle som man skrev på den tiden – är tagna norr om Stenmagasinet. Helt klart är att de har anknytning till Säffle kanal och dess kanalbolag. Men när kan bilden på personerna ovanför Stenmagasinet ha tagits?
Kvinnans klädsel kan kanske ge en ledtråd. Mycket talar för att fotografierna togs redan på 1860-talet.
Claes Åkerblom har kartlagt vilka fotografer som har varit verksamma i Värmland och ett namn leder onekligen till kanalbilderna. Kanske hette fotografen Sofi Öberg. 1866 annonserade hon i Nya Wermlands-Tidningen om att hon hade öppnat fotoateljé vid Seffle kanal. Oavsett om det var hon som stod bakom kameran så är bilderna några av de äldsta som är tagna i Säffle.
Det finns en annan bild som torde vara från ungefär samma tid. Kanske är också det en bild tagen av Sofi Öberg? Den är tagen från Kungskullen, som i dag är mera bekant som Olof Trätäljakullen. Originalbilden har inte gått att spåra så det man kan utgå från är tryckta kopior dels i en bok av Iwan Schyman, dels i lokaltidningen för länge sedan när trycktekniken inte var lika utvecklad som i dag.
Bara ett fåtal hus
Det är lätt att konstatera, att tätorten den gången var ganska glest befolkad. Gissningsvis bodde några hundratal invånare i det som nu är centrum. Stenmagasinet från 1821 är lätt att känna igen. Snett till höger om Stenmagasinet låg en byggnad som en tid var Säffles apotek. Det huset fick ett dramatiskt slut.
Anders Laurentius Pettersson blev den förste apotekaren i Säffle. Han lät bygga en fastighet strax intill det som blev Stortorget och dit flyttades apoteket redan 1864. Tyvärr fick det apotekshuset ett beklagligt slut. Det förstördes i en explosionsartad brand 7 februari 1893. Man kan nog gissa att det var tämligen nybyggt när utsikten från Kungskullen fotograferades.
Andra huset från vänster vid torget – som ju i praktiken ännu inte fanns när bilden togs – ser man det hus där konditor Rohdin och köpman J F Jansson i slutet av 1800-talet hade sina lokaler. Det låg där Wermlandsbankshuset, numera Nordeahuset, finns i dag.
Precis till höger om detta hus kan man skymta gaveln på det hus som kallades Skarphyttan och som har fått ge namn åt både Hyttegatan och kvarteret Hyttan. Det revs strax före förra sekelskiftet när Viktorinska huset skulle byggas.
Norr om landsvägen – det fanns bara en på den tiden – ser man ”Änglaberget” där det fanns både butiker och skomakare.
Bildkvalitén är kanske inte den bästa, men bilden berättar ändå en del om Säffle för drygt 150 år sedan.
En framtidsvision
Det finns faktiskt en ännu äldre bild från Säffle. Den finns på aktiebrev som Seffle kanalbolag en gång lät trycka 1835. Men då fanns ju inte kanalen, som ändå finns på bilden. Kanalen var färdig först 1837. En framtidsvision kan man säga om motivet på aktiebrevet.
Stenmagasinet är lätt att känna igen. Det hus som senast varit turistbyrå kan också identifieras med tanke på att det från början bara hade en våning. Olof Trätäljakullen finns på bilden, men nog har den fått lite mer imponerande dimensioner än i verkligheten. Det gäller också gravkullarna norr om hembygdsgården.
Den då 19-årige konsteleven Johan Zacharias Blackstadius, som en gång gjorde litografin, hade nog fått utgå från en beskrivning utan att själv ha varit på platsen. Det kan också förklara det vattenfall som man hittar i älven längst till vänster i bilden.
Konstnärliga Säfflemotiv
Apropå Kungskullen eller Olof Trätäljakullen så finns det en etsning, som visar just denna kulle. Bilden är daterad 1872 och konstnären är Karl Oscar Lindblom. Man ser det gamla skolhuset och man kan urskilja skomakare Mobergs hus liksom det som var fru Dalins. Centralt i bilden ser man en hög stolpe. Den markerade ett av den tidens stora framsteg. Det är en stolpe med telegrafledningar.
Detta var några år innan Metodistkapellet och senare också Hotell Royal byggdes på högra sidan av den väg som man ser på bilden.
Bilden var publicerad i Ny Illustrerad Tidning. I denna var Lindblom en återkommande medarbetare. Att några av hans motiv hämtades från Säffle var ingen tillfällighet. Karl Oscar växte från tioårsåldern upp i Säffle där hans far Carl Christian Lindblom var skollärare och familjen bodde i skolhuset. Efter studier vid Konstakademien från 1866 – han var född 1844 – bosatte han sig 1870 i Örebro där han blev teckningslärare. Bidragen till Ny Illustrerad Tidning var förstås ett sätt att dryga ut lärarlönen.
Karl Oscar Lindblom bodde i Örebro i ett halvt sekel, men höll kontakten med Säffle där hans föräldrar levde till 1890-talet. Brodern Algoth drev lanthandel i Kalvhagen i Botilsäter på Näset.
Detaljrika etsningar
Ett välkänt motiv hämtade han från Karlsborgsåsen. Den etsningen visar slussinloppet från söder och Byälven. Längst till höger ser man även här apotekshuset, ”Änglaberget”, det som skulle bli Rohdins konditori och den äldsta delen av kvarnen nere vid älven. Stenmagasinet finns förstås med liksom övre delen av Kanalvillans gavel.
”Från By socken i Vermland” läser man under bilden i Ny Illustrerad Tidning och det var ju rätt. Säffle hade då ännu inte blivit köping. Det skedde först 1882.
Ett annat av Lindbloms motiv från hans gamla hemtrakter visade Esaias Tegnérs födelsehem i Kyrkerud som det såg ut för i runda tal ett och ett halvt sekel sedan.
Den som naturligtvis mer än någon annan bidragit till att vi i dag vet hur Säffle såg ut förr är som sagt Ludvig Åberg, men när de bilder som vi nu beskriver kom till var han inte ens född eller i några fall ett ännu litet barn. Åberg föddes 1870.
Sven-Erik Dahlström
Fotnot: Uppgifterna om Karl Oskar Lindblom (1844-1920) är hämtade ur Claes Åkerbloms artikel ”Säfflekonstnär skildrade 1870-talets Sverige i bilder”, publicerad i Säffle-Tidningen 2011.