"Att måla är terapi; penseln blev min bästa vän"

Livet har vänt för Mohamed Alsebai. Som flykting från Syrien har han burit på överväldigande känslor av oro, sorg och rädsla – men även glädje, stolthet och hopp för varje framsteg i sitt nya land. Alla känslor har blivit till tavlor som nu visas på Galleri 2.

Mohamed Alsebai, som använder signaturen Medo som konstnär, är 24 år och kommer ursprungligen från Homs i Syrien. År 2010 flyttade han till Qatar för att gå gymnasiet där, och för fyra år sedan kom han till Sverige med flyktingströmmen under syriska inbördeskriget.

Tacksam

– I Sverige kan jag känna mig trygg och respekterad som människa. Här finns möjligheten till ett bra liv. Jag har träffat många människor som stöttar mig, uppmuntrar mitt målande och vill att det ska gå bra för mig i livet. Jag känner mycket tacksamhet.

Balstass och allmoge

Att teckna och måla har alltid varit Mohameds främsta intresse. Redan i barndomen tecknade han mycket, speciellt kläder.

– Jag tyckte särskilt mycket om att teckna kvinnokläder, aftonklänningar och sådant.

Han har också ett stort historieintresse, som avspeglats sig på canvasen. Inte minst inredning från olika epoker och kulturer är ett favoritmotiv.

Kreativ terapi

Men i samband med flykten och att lära känna ett nytt land, blev måleriet mer än bara en hobby och tidsfördriv. Som flykting har Mohamed burit på mycket sorg, oro och stress, och att måla har varit ett sätt att uttrycka det när annat språk svikit.

– Men jag har också målat ut min glädje och stolthet när jag känt att det har gått framåt. När jag gjort framsteg med svenskan och känt framtidstro. Att måla är en sorts terapi och penseln blev min bästa vän.

77 tavlor har det blivit sedan han kom till Sverige.

– Det har tagit tid, men tid var också allt jag hade.

"Fantastisk möjlighet"

I Säffle bor han sedan ett år tillbaka och pluggar just nu svenska på heltid.

– Jag ville träffa andra som målar och undersöka möjligheten att nå ut till en publik. Min lärare Gunilla hjälpte mig att få kontakt med Säffle Konstförening.

Mohamed deltog med tre alster i Höstsalongen på Galleri 2, och det gav mersmak. Nu har han sin första soloutställning på samma plats.

– Jag är väldigt exalterad, stolt och tacksam för all hjälp och stöttning som jag har fått. Det här är en fantastisk möjlighet.

Hemligheter

Bland de utställda tavlorna finns såväl konkreta motiv som mer abstrakta bilder. Mohamed arbetar helt och hållet med akryl.

– Det passar mig. Det torkar fort, så man blir snabbt klar om man vill. Det är också lätt att måla om ifall man inte är nöjd.

Varje tavla bär på en hemlighet. Ingen vet vad Mohamed har tänkt på eller vilka känslor han haft i sig när han målat dem. Så vill han också att det förblir. Därför har tavlorna inga namn och han berättar ingen bakgrund till dem.

– Jag vill att alla ska se sin egna tolkning. Det är för mig vad konst handlar om. Men jag pratar gärna om mina metoder och vill gärna höra deras tolkningar. Respons är viktigt!

"Betraktarens öga" är en klyscha som må vara sliten, men helt sann.

– Det du ser i bilden är riktigt, även om det kanske inte är samma saker som jag hade i åtanke när jag målade den. Det finns lika många sanningar som betraktare.

"Som barn"

Mohamed bär på en dröm om att i framtiden kunna studera konst och även försörja sig på den.

– Men som flykting är min framtid oviss. Just nu kan jag bara göra det bästa av varje dag och leva i nuet.

Alla tavlor är till salu – även om det tar emot lite att skiljas från dem.

– Målningar är som barn – alla är del av mig, alla är unika och man kan aldrig göra en likadan igen.