Det ska vara sju sorter på småkaksfatet, gärna fler, och smakar du inte av alla sorter så har du skämt ut dig för tid och evighet.
När landets populäraste bakexpert Birgitta Rasmusson på söndagen besökte Tveta bygdegård under temat "Kakor vi minns" fick vi lära oss skillnaden på fika och kafferep.
I takt med att intresset för bakning återfötts och vuxit, har Birgitta Rasmusson blivit en av landets mest folkkära TV-personligheter. Hennes medverkan i "Hela Sverige bakar" är en garanti höga tittarsiffror och i maj börjar en ny omgång spelas in.
Birgitta Rasmusson besökte Tveta för knappt ett år sedan och hennes berättelse om kafferepets historia och småkakornas betydelse blev så omtyckt att bygdeföreningen på stående fot bad henne komma tillbaka. När det skedde i söndags var biljetterna slutsålda för länge sedan och kakdrottningen fick hålla sin föreläsning två gånger - inför sammanlagt 200 åhörare som stortrivdes i hennes gemytliga sällskap.
Det var en rolig, personlig och lärorik föreläsning och inte blev det sämre att det hela avslutades med ett riktigt kafferep med allt vad det innebär av kardemummabullar, finska pinnar, mandelmånar, riktiga kaffekoppar, dukar på borden och dagsaktuella samtalsämnen.
Och alla åt med stor aptit och förtjusning, väl medvetna om vad Birgitta hade sagt:
– Smakar man inte av alla sorter så har man skämt ut sig...
Birgitta Rasmusson är en auktoritet på området. Det beror inte bara på hennes bestämda men vänliga framtoning i TV-rutan utan i ännu högre grad på hennes bakgrund som expert i ICA:s provkök. Hon har skrivit ett flertal bakböcker men också varit med och bearbetat den klassiska receptboken "Sju sorters kakor" som sedan dess första utgivning har givits ut i över fyra miljoner exemplar. Det betyder att det är den mest sålda boken i Sverige någonsin - efter Bibeln.
Birgitta berättade om sin stora förtjusning över hur intresset för bakning har ökat och blivit något av en folkrörelse.
– Det är fantastiskt! I slutet av 90-talet trodde jag att bakningen och kafferepet skulle försvinna. Det fanns inget intresse. Men vi konsumenter är lyckligtvis oförutsägbara och plötsligt fick småkakorna och kafferepet en renässans. Nu avlöser trenderna varandra, sa Birgitta.
Och ingen är gladare än Birgitta som älskar kafferep.
– Nu mår du, brukar mitt 15-åriga barnbarn säga när vi kommer till ett riktigt kafferep, berättar hon.
Den svenska baktraditionen är mycket lång och kakor började vi äta redan på 1400-talet vilket ju Gustav Vasa-klenätter bevisar. Vi fick också veta att kringlor och pepparkakor tillhör de allra äldsta kakverken.
– Pepparkakor är ju gjorda på läkekryddor och nunnorna i Vadstena fick från 1498 en pepparkaka om dagen för att hålla sig friska, berättade Birgitta.
Kaffe har vi druckit i Sverige sedan slutet av 1700-talet och även det svenska kafferepet har en gedigen historia som tog sin början på 1850-talet.
– Dels fanns de lite enklare kafferepen då gästerna kunde lägga av sig hatten i tamburen och dels fanns de stora kafferepen då man skulle tänka på varenda detalj, som att man lämpligtvis klädde sig i mellanklänning. Vad det nu var, skrattade Birgitta.
Det finns mycket att tänka på för den som ska bjuda på ett riktigt kafferep. Det ska vara minst sju sorter på småkaksfaten, gärna fler, de små finbullarna ska ha glasyr i stället för pärlsocker, inga karlar får vara med förutom prästen och gästerna ska självklart smaka på alla sorter. Givetvis ska det vara dukat med kaffekoppar och fina dukar. Kaffet ska allra helst vara kokt på bönor som malts i lugn och ro, närmast under seansliknande form.
Blir det över får gästerna gärna en förningspåse att ta med sig.
Muggar är tabu liksom ordet fika. Och hur är det nu med kladdkaka? Är Birgitta verkligen, som ryktet säger, en så stark motståndare till detta så älskade bakverk?
– Nej, jag påstås vara det men det enda jag sagt är att en ofärdig kladdkaka är fasansfull. Självklart finns det goda kladdkakor.