Hoppa till huvudinnehållet

Vykort med en bil har Säfflebilder i bagaget

Publicerad:
Vad har en Stockholmsregistrerad bil med Säffle att göra? Det står ”Hälsning från Säffle” på vykortet. Svaret finns i bilens öppningsbara bagageutrymme.
Vad har en Stockholmsregistrerad bil med Säffle att göra? Det står ”Hälsning från Säffle” på vykortet. Svaret finns i bilens öppningsbara bagageutrymme.

Vykort finns i stort antal från praktiskt taget alla orter av någon storlek och självaktning i Sverige. Säffle är inget undantag. Motiven varierar, men utförandet är oftast av två slag, antingen med ett enda motiv eller med flera mindre bilder. Sedan finns det vykort av mer fantasifullt slag.

Ett av de originellare kunde köpas hos Missionsbokhandeln vid Västra Storgatan. När vykortet utgavs drevs den av Märta Wester. Hälsning från Säffle står det på vykortet, men motivet är en Stockholmsregistrerad bil. Bilen på bilden är emellertid utrustad med en bagagelåda och trycker man på den så händer det saker. Lådan öppnar sig och ut kommer en bildremsa med tio motiv från Säffle. De är inte stora. Varje bild är tre gånger två centimeter.

Petar man lite på bagageutrymmet på vykortsbilen så öppnar det sig. Ut kommer en remsa med små bilder från Säffle. Det annorlunda vykortet är sannolikt från perioden 1926-1936.
Petar man lite på bagageutrymmet på vykortsbilen så öppnar det sig. Ut kommer en remsa med små bilder från Säffle. Det annorlunda vykortet är sannolikt från perioden 1926-1936.

Det är svårt att säga vilket år bilderna är tagna, men Märta Wester tog över missionsbokhandeln 1926 och drev den till 1936 då hennes syster Nina Wester blev ny innehavare. Vykortet bör med andra ord ha tillkommit inom en tioårsperiod från mitten av tjugotalet.

Vad det kostade i porto att skicka detta speciella vykort kan man läsa på baksidan.

- Porto som trycksak endast om avsändarens namn skrives, annars som brevkort.

Vad var det då som mottagaren av bildremsan fick se av Säffle? Stortorget, slussen, kanalinloppet, Västra Storgatan och fyren vid Låka är några av motiven. Andra är den då relativt nybyggda klockstapeln bredvid tingshuset, By kyrka, Kila kyrka och utsikt från Kilahöjden. Valet av speciellt de två sistnämnda motiven kan vara lite oväntat med tanke på att Kila på den tiden inte hörde till Säffle.

Tio motiv i en mapp

Ett annat exempel på annorlunda vykort gavs ut av Signe Johanson, som hade tagit över efter K E Jansson. Hon sålde en trycksak, som innehåller tio bilder. Plats för frimärke och mottagaradress finns tryckt, men i övrigt finns inget på omslaget som avslöjar innehållet. Det är först när man öppnat och vecklat ut bildremsan som man kan läsa att motiven är från Säffle.

Tio motiv från Säffle ingick i detta häfte som en gång utgavs av Signe Johanson, Säffle.
Tio motiv från Säffle ingick i detta häfte som en gång utgavs av Signe Johanson, Säffle.

Ett par bilder visar utsikt från vattentornet. En annan bild visar Billeruds huvudkontor. Esaias Tegnérs födelsehem i Kyrkerud söder om Säffle finns med liksom ett parti av kanalen. Folkskolan finns på två bilder, en tagen från järnvägsstationen och en annan från Billerudsgatan. Västra Storgatans lummiga trädallé visas upp liksom utsikten från Kilahöjden. Silvénska villan skymtar också på en av bilderna, men just på den är den flytande badpaviljongen i förgrunden. Den låg i älven en bit söder om Stenmagasinet.

Kanske en souvenir?

Ett annat exempel på bildremsa från Säffle är från 1900-talets början. På omslaget läser man SEFFLE-VYER Utgifvna af C Dahlqvist Seffle. Vecklar man ut innehållet så får man se sex motiv i vykortsformat. De är emellertid inte försedda med tryck på baksidan och alltså inte avsedda att skickas som vykort. Man kan snarare se häftet som en tidig souvenir.

Den som ville ha en souvenir från Säffle i början av förra seklet kunde hos Dahlqvist köpa ett häfte med ”Seffle-vyer”. Häftet bör ha tillkommit mellan 1906 och 1909.
Den som ville ha en souvenir från Säffle i början av förra seklet kunde hos Dahlqvist köpa ett häfte med ”Seffle-vyer”. Häftet bör ha tillkommit mellan 1906 och 1909.

Vad var det som ansågs värt att visa upp? Första bilden visar Stationsgatan med då relativt nybyggda folkskolehuset längst bort. Naturligtvis var det ett motiv som imponerade.

Det andra motivet visar två hus på Sifhällaåsen. ”Folkhögskolan och Artist Hässelboms Villa” läser man på kortet. Att Otto Hesselbom fick sitt namn felstavat var förstås en miss, men bilden hjälper till med dateringen. Båda byggnaderna uppfördes 1905, men bilden är tagen senare. Man ser att till och med den långa trappan från Hesselboms villa ner till älven har hunnit byggas. När det gäller folkhögskolan så flyttades den till Arvika redan 1909. En inte alltför djärv gissning är därför att häftet med Seffle-vyer tillkom någon gång under andra hälften av 1900-talets första decennium.

Sex bilder i vykortsformat fick den som köpte häftet Seffle-vyer. Utgivare var Dahlqvist, Seffle. Det finns ingen uppgift om vem fotografen var.
Sex bilder i vykortsformat fick den som köpte häftet Seffle-vyer. Utgivare var Dahlqvist, Seffle. Det finns ingen uppgift om vem fotografen var.

”Parti från Villan” läser man på en av bilderna. En poäng i sammanhanget är att båda husen som syns närmast på bilden finns kvar ännu i dag vid Olof Trätäljagatan.

Kanalen finns förstås med liksom Billerudsgatan kantad av träd. Folkhögskolan finns på ännu en bild, men då fotograferad rakt framifrån sa att färgeriet vid älvstranden också kom med på bilden.

Gemensamt för dessa tre bildremsor är att det saknas uppgift om fotograf. I några fall kan man gissa att Ludvig Åberg fotograferat, men det gäller sannolikt inte alla.

Artikeltaggar

lokalhistoriaNöje/KulturSäffle

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.