Hoppa till huvudinnehållet

Stolthet när sjukhuset öppnades - men det var snart för litet

Publicerad:
När det nya sjukhuset i Säffle stod färdigt 1940 ansågs det vara ett av landets modernaste och man räknade med att det skulle täcka behoven för lång tid framåt. Det visade sig ganska snart att det inte var så. Ambulansen framför entrén med rött kors på sidorna minns säkert äldre Säfflebor fortfarande. Den rullade i Säffle på 1950-talet.
När det nya sjukhuset i Säffle stod färdigt 1940 ansågs det vara ett av landets modernaste och man räknade med att det skulle täcka behoven för lång tid framåt. Det visade sig ganska snart att det inte var så. Ambulansen framför entrén med rött kors på sidorna minns säkert äldre Säfflebor fortfarande. Den rullade i Säffle på 1950-talet.

Nu finns inget kvar av den en gång så efterlängtade byggnaden. Den revs för sex år sedan. Många förknippar den med en vårdcentral, men när den togs i bruk för 80 år sedan var det som ett nybyggt sjukhus. Idag finns det en ambulanscentral där sjukhuset låg.

Från 1908 och framåt hade Säffle en sjukstuga som låg där Lindbacken finns i dag. Ett sanatorium togs i bruk 1928. Det fanns också ett särskilt epidemisjukhus. Redan på 1930-talet insåg man att sjukstugan var otillräcklig. Säffle växte och patienterna blev allt fler. Det togs också beslut om att bygga ett nytt sjukhus, som kunde tas i drift i oktober 1940.

  • I mitten på väg upp till andra våningens vårdavdelningar går överläkare Lars Dahlgren, som kom till Säffle strax efter att sjukhuset hade byggts och som blev kvar tills han avgick med pension. Till vänster går Peter Ravelli. Han var verksam i Säffle en tid på 1950-talet. Bilden är sannolikt tagen 1957 eller 1958. Sonen Stefan föddes i Säffle medan de välkända fotbollsstjärnorna Thomas och Andreas Ravelli föddes först 1959 och då hade familjen flyttat till Småland. Till höger ses Alf Magnil, som under lång tid var välkänd läkare i Säffle.
    I mitten på väg upp till andra våningens vårdavdelningar går överläkare Lars Dahlgren, som kom till Säffle strax efter att sjukhuset hade byggts och som blev kvar tills han avgick med p…
  • På våren 1940 skrev Säffle-Tidningen om Säffles nya ambulans. Det var en skåpbil av märket DKW. För att få plats med båren hade man fått göra en öppning till förarhytten, vilket enligt tidningen fungerade bra.
    På våren 1940 skrev Säffle-Tidningen om Säffles nya ambulans. Det var en skåpbil av märket DKW. För att få plats med båren hade man fått göra en öppning till förarhytten, vilket enligt …
  • På våren 1940 skrev Säffle-Tidningen om Säffles nya ambulans. Det var en skåpbil av märket DKW. För att få plats med båren hade man fått göra en öppning till förarhytten, vilket enligt tidningen fungerade bra.
    På våren 1940 skrev Säffle-Tidningen om Säffles nya ambulans. Det var en skåpbil av märket DKW. För att få plats med båren hade man fått göra en öppning till förarhytten, vilket enligt …
  • På 1950-talet inleddes samarbete över länsgränsen. Åmålsbor blev välkomna till sjukhuset i Säffle. 1958 fördjupades samarbetet och i samband med ett reportage om detta togs bilden som från vänster visar läkarna Carl Forsell och Ole Carneskog samt riksdagsman Oscar Carlsson och syssloman Arne Sundgren på trappan utanför sjukhuset.
    På 1950-talet inleddes samarbete över länsgränsen. Åmålsbor blev välkomna till sjukhuset i Säffle. 1958 fördjupades samarbetet och i samband med ett reportage om detta togs bilden som f…
  • På flygfotot från 1961 ser man sjukhuset som byggdes 1940. BB låg på andra våningen i vinkelbyggnaden på baksidan. Där föddes många barn i Säffle innan nya sjukhuset stod klart 1967. Den vita byggnaden till vänster är före detta sanatoritet, som användes för medicinavdelningen.
    På flygfotot från 1961 ser man sjukhuset som byggdes 1940. BB låg på andra våningen i vinkelbyggnaden på baksidan. Där föddes många barn i Säffle innan nya sjukhuset stod klart 1967. De…
  • Sommaren 2014 revs före detta sjukhuset, som då var 74 år. Som sjukhus hade det fungerat i drygt ett kvarts sekel. Vårdcentral var det där i drygt fyra decennier.
    Sommaren 2014 revs före detta sjukhuset, som då var 74 år. Som sjukhus hade det fungerat i drygt ett kvarts sekel. Vårdcentral var det där i drygt fyra decennier. Foto: S-E Dahlström
  • Spåren efter 1940 års sjukhus är numera borta. Där sjukhuset låg finns nu en ambulanscentral.
    Spåren efter 1940 års sjukhus är numera borta. Där sjukhuset låg finns nu en ambulanscentral. Foto: S-E Dahlström

Det var inte utan stolthet som man i Säffle visade upp nybygget, som man trodde skulle fylla vårdbehovet för lång tid framåt. Så blev det inte. Redan 1967 – alltså bara 27 år senare – stod ett nytt och avsevärt större sjukhus färdigt att ta i drift. Det tidigare sjukhuset skulle snart få en ny roll.

Säffle fick ambulans

Men tillbaka till 1940. Det var mycket som hände då. Redan i mars det året kunde man i Säffle-Tidningen läsa att Säffle hade fått en ambulans. Den hade inköpts av sjukstugedirektionen ”för att man inte skulle stå strandsatt vid inträffade olyckor och sjukdomar under orolig tid”. Andra världskriget hade ju inletts så benämningen orolig tid hade självklart täckning. Bara ett par veckor senare skulle ju också både Danmark och Norge komma att dras in i kriget.

Det som köptes var en DKW-skåpvagn som hade anpassats för sitt ändamål.

- En lucka har skurits ut mellan ”skåpet” och förarhytten och en del av sjukbåren sticker fram genom denna. Båren löper på järnskenor och är sålunda lätt att flytta in och ut.

ST konstaterade att ambulansen var lätt och att den därför tog sig fram även på småvägar, vilket gjorde den ännu mer användbar.

Säfflebyggd ambulans

Bara drygt ett par månader senare kom i ST ytterligare en artikel om en ny ambulans, som enligt tidningen uppfyllde ”högst ställda fordringar på utförande, gång och utrustning”. Intressant uppgift är att ambulansen hade byggts av H Höglund & Co i Säffle på ett chassi från Volvo. I denna ambulans fanns två bårar och vid behov kunde man även ta in en tredje. Det konstaterades också att den var försedd med sådan fjädring att skakningar nästan helt borteliminerades.

Ambulansen kostade 10 000 kronor, vilket omräknat till dagens penningvärde ungefär motsvarar 260 000 kronor. Det var Säffle Röda Kors-krets som möjliggjorde köpet. Röda Korset stod nämligen för 7 500 av de 10 000 kronorna. Landstinget stod för återstoden och skulle också stå för driften.

Dessa ambulanser ersattes med tiden av ännu en av märket Volvo. Äldre Säfflebor minns säkert den vita ambulansen med ett rött kors på sidorna. Den rullade i Säffle åtminstone på 1950-talet.

Patienterna blev allt fler

Att sjukstugan från 1908 inte motsvarade behovet stod tämligen tidigt klart. 1920 hade antalet intagna patienter varit cirka 275, tio år senare omkring 500 och under det följande decenniet i det närmaste fördubblades patientantalet.

1942 var den nya sjukstugan i drift och det året uppgick antalet patienter till totalt 933, varav 712 på sjukavdelningarna och 221 på BB. En av de sistnämnda bör för övrigt ha varit sångaren Sven-Erik Magnussons mamma. Han föddes nämligen i Säffle hösten 1942 på BB i nya sjukhuset.

Statistik från det året berättar att patienter som var intagna i genomsnitt var kvar drygt sjutton dagar. Lite mer anmärkningsvärd är motsvarande siffra för BB. Mammorna fick nämligen stanna kvar på BB i genomsnitt drygt åtta dagar efter förlossningen. Onekligen en kontrast mot det som gäller i dag.

Säffle-Tidningen beskrev 1940 BB-avdelningen i samband med att nya sjukhuset hade förevisats.

- Den lilla barnkammaren med de små sängarna var mycket näpen. I förlossningsrummet finnes lustgasapparat, så att patienten kan, om hon vill, andas in av gasen efter som det behövs och på så sätt undgå att föda sitt barn med smärta.

Det lät ju bra, men man kan gissa att den som skrev artikeln inte var en kvinnlig reporter med erfarenhet av barnafödande…

Förbättrades successivt

Det var inget stort sjukhus som fick ersätta det gamla. Sjuksalarna låg på andra våningen. Det fanns tio sängar i den manliga avdelningen och lika många i den kvinnliga. Dessutom fanns det ett par isoleringsrum. På BB fanns det, av ritningarna att döma, sex sängar för nyblivna mödrar.

Det hände en hel del under det dryga kvartssekel som sjukhuset användes. Röntgenavdelningen förbättrades, en ny operationsavdelning tillkom genom en tillbyggnad ovanför BB och med tiden skedde det en uppdelning så att kirurgin fick egen avdelning, medicin och röntgen likaså. Alla tre med egen överläkare. Sjukhuset blev också godkänt som länslasarett.

Medicinavdelningen var för övrigt utlokaliserad dels till före detta sanatoriet, som låg strax norr om sjukhuset, dels till gamla sjukstugan på den tomt där Lindbacken nu finns. Den sistnämnda användes för vård av långtidssjuka och fick i folkmun namnet ”Kroniska”.

Blev vårdcentral

Tidigt insåg man att det sjukhus som stod färdigt 1940 inte skulle motsvara de behov som fanns. På 1950-talet inleddes samarbete med norra Älvsborgs län. Även patienter från norra Dalsland hörde därefter till sjukhuset i Säffle. Grannlänet var också med och finansierade det sjukhus som stod färdigt 1967.

För 1940 års sjukhus väntade ett nytt användningsområde, nämligen som vårdcentralen Svea – ej att förväxla med nutida privata Svea vårdcentral. Tidigare hade provinsialläkare haft mottagningar på olika håll, men 1972 öppnades en vårdcentral i före detta sjukhuset. Där fanns då allmänläkare, specialistläkare för barn, öron-näsa-hals, ögon och gynekologi. Denna vårdcentral fanns kvar till 2001. När akutsjukhuset lagts ned fanns det andra lokaler tillgängliga för landstingets vårdcentral och senare tillkom som bekant också den privatägda vårdcentralen i före detta sjukhemmet. Man kan också nämna att det mellan 1988 och 2004 fanns ytterligare en landstingsdriven vårdcentral på Industrigatan 10.

Nu fanns inte längre användning för det äldre sjukhuset. 2014 revs byggnaden. Där den låg finns nu en ambulanscentral. För inte så länge sedan fanns också planer på att anlägga en helikopterplatta, men de rann uppenbarligen ut i sanden.

Artikeltaggar

LandstingetlokalhistoriaNöje/KulturSäffle

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.