Hoppa till huvudinnehållet

Ett system som räddar liv

Publicerad:
Reporter Marina Drake
Marina Drake
marina.drake@saffletidningen.se

Det är besvärligare att köpa sin vinflaska i Sverige än i övriga världen, men det gör folket friskare och samhället säkrare. Omfattande forskning visar att ett statligt alkoholmonopol – i Sverige kallat Systembolaget – gör stor skillnad för folkhälsan.

– Vi har ett annat mål än maxad försäljning, säger Stina Morian, presstalesperson på Systembolaget.

Att inte ha en fri marknad för alkoholförsäljning är ovanligt, men genom Systembolaget är Sverige en pionjär för att minska de skadliga konsekvenserna av alkohol.
Att inte ha en fri marknad för alkoholförsäljning är ovanligt, men genom Systembolaget är Sverige en pionjär för att minska de skadliga konsekvenserna av alkohol. Foto: press

För att förstå historien bakom Systembolaget backar vi bandet ett par hundra år. 1766 beslöt kung Adolf Fredrik att avskaffa alla alkoholbegränsningar, vilket snart ledde till att en stor del av svenskarna söp skallen av sig. De flesta hushåll gjorde egen alkohol av spannmål som annars kunde ha gått till matproduktion.

De första monopolen

Den kraftigt ökade alkoholkonsumtionen fick förstås motreaktioner. Det gick inte att blunda för att storkonsumtionen och bristen på reglering orsakade mycket lidande både för samhället och enskilda personer. Under första halvan av 1800-talet bildades de första föreningarna och organisationerna för måttligt drickande eller total nykterhet. På 1850-talet infördes världens första alkoholmonopol i Falun, som hade enorma problem med fylleri efter att änkor till omkomna gruvarbetare tillåtits öppna krog hemma för att försörja sig. Snart följde flera städer efter med bland annat statligt reglerade barer.

Alkoholens vara eller inte vara förblev en polariserad fråga under hela 1800-talet och även 1900-talets första hälft. Under första världskriget ransonerades alkohol och 1914 infördes motboken, i vilken man fick registrera alla sina alkoholköp. 1917 bildades Aktiebolag Spritcentralen, senare Vin & Sprit, som tog över all detaljhandel för starkvaror.

Två läger

1922 hölls folkomröstningen om ett rusdryckesförbud i Sverige, vilket Finland och Norge haft under hela 1910-talet. Resultatet blev oerhört jämnt: cirka 51 procent mot och 49 för. Dock var valdeltagandet lågt.

Till slut blev det i praktiken ändå en sorts kompromiss. Motboken avskaffades 1955 och man beslöt i stället att samtliga mindre monopol i landet skulle gå ihop till ett och samma monopol, reglerat av staten och helt utan vinstintresse. Systembolaget var fött och sedan 1955 har svenskarna fått köpa sina dryckesvaror med en alkoholhalt högre än 3,5 procent i en och samma butikskedja, som i dag har 430 butiker och cirka 500 ombud. Förutom en sänkning av åldersgränsen från 21 till 20 år 1969, har det fungerat på samma sätt i 65 år.

Ovanlig modell

Alkoholmonopol är än i dag en ganska unik företeelse.

– Det finns ett 30-tal monopol i världen, vilket är färre än vad det kanske låter som. Förutom Sverige, Finland, Norge, Island och Färöarna finns det monopoler i några delstater i USA och regioner i Kanada samt Indien, säger Stina Morian, presstalesperson på Systembolaget.

Dock ser monopolen lite olika ut sinsemellan, bland annat när det gäller åldersgränsen för kunden och procentenheten för de varor som är statligt reglerade. Finska Alko har till exempel inte monopol på cider, öl och blanddrycker, utan det säljs också i vanliga mataffärer.

Färöarna hör till Danmark men är självstyrande i många frågor och en av dem är alltså alkoholmonopolet, som Danmark saknar. Fram till 1992 var alkohol till och med förbjudet i öriket.

Systembolaget i Säffle är en av 430 Systembolags-butiker.
Systembolaget i Säffle är en av 430 Systembolags-butiker. Foto: Claes Österman

EU påverkar

Ett alkoholmonopol kan finnas av olika anledningar. Samtliga i Norden handlar om att värna om folkhälsan, vilket är anledningen till att de har fått vara kvar även efter att länderna blivit medlemmar i EU. Att de statliga monopolen skiljer sig lite från varandra försvårar jämförelser till viss del, liksom gränshandeln.

– En relativt stor del av försäljningen på Systembolaget görs till norska kunder, men den delen motsvarar ungefär lika mycket som svenskarna dricker utomlands, så de tar ut varandra, säger Stina Morian.

Det är en intressant tid nu, när gränserna är stängda och man inte kan köpa billigare alkohol i grannländer.

– Vi får se hur stor skillnad det gör för konsumtionen, säger Stina Morian.

Vinnande koncept

Det finns hursomhelst tydliga tecken på att ett monopol överhuvudtaget är en framgångsrik modell för att hålla konsumtionen nere.

– Vi dricker klart mindre i Sverige och övriga Norden än vad européerna gör överlag. Världshälsoorganisationens (WHO) mätningar visar att svenskarna dricker i snitt 8,8 liter ren alkohol per person och år. Snittet i EU tillsammans med Norge och Schweiz är 11,3 liter, säger Stina Morian.

Nämnas i sammanhanget bör att européerna dricker klart mest i världen, och att även den relativa lågkonsumenten Sverige är stordrickare jämfört med världsgenomsnittet på 6,2 liter.

Sprit billigare än vatten

Korrelationen mellan hög alkoholkonsumtion, sämre folkhälsa och skador på samhället är tydlig. Att införa ett statligt monopol ser avlägset ut för många av Europas storkonsumenter -och producenter, men den nordiska modellens framgång har inspirerat till andra former av restriktioner.

Irland, ett land med en stark alkoholkultur och en konsumtion av 15 liter per person och år, har på senare år genomfört flera åtgärder för att minska drickandet. Alkohol kan fortfarande köpas i alla livsmedelsbutiker, men förvaras numera i särskilda rum som personalen får hämta från på efterfrågan. Att den inte är synlig i hyllorna har minskat spontanköpen. Alkoholskatten har höjts kraftigt, liksom lagen om lägsta minimipris. Tidigare kostade den billigaste alkoholen sju kronor litern – mindre än till exempel mineralvatten.

– I Sverige har vi skatt efter alkoholprocent, medan de i stället har ett minimipris per liter. Även Estland har genomfört liknande restriktioner på senare år och har lyckats få ner alkoholkonsumtionen i landet med hela en tredjedel, säger Stina Morian.

Kollektiv omsorg

Ska inte folk få bestämma själva när, var och hur de vill köpa hem alkohol? Så tycker en del, men historien liksom omfattande modern forskning visar att det oundvikligen skulle göra folkhälsan till den stora förloraren. Forskning visar att en privatisering av alkoholförsäljningen i Sverige skulle öka konsumtionen med minst 30 procent, och att det i sin tur skulle leda till uppskattningsvis 29 000 fler fall av misshandel, 8000 fler fyllekörningar och 1400 fler alkoholrelaterade dödsfall årligen.

Fastän det nuvarande systemet möts av en del kritik, är Stina Morian tämligen säker på resultatet om Sverige någon gång skulle ha en folkomröstning om Systembolaget.

– Varje månad genomför vi en enkät som besvaras av 700 personer. Den årliga sammanställningen visar att 72 procent av de tillfrågade tycker att alkoholmonopolet är bra och att Systembolaget ska finnas kvar i sin nuvarande form.

Öl, vin, cider och till och med champagne – för varje traditionell alkoholhaltig dryck finns numera även alkoholfria alternativ på Systembolaget.
Öl, vin, cider och till och med champagne – för varje traditionell alkoholhaltig dryck finns numera även alkoholfria alternativ på Systembolaget. Foto: Pontus Lundahl/TT

Hälsa är vinsten

Det finns ingen annan butikskedja i Sverige som inte går in för att sälja så mycket som möjligt. På Systembolaget finns aldrig rabatter eller kampanjer.

– Vi har ett annat mål än maxad försäljning: att värna om folkhälsan. Du ska aldrig gå från Systembolaget med mer än du hade tänkt dig, men det du har köpt ska du vara nöjd med, säger Stina Morian.

Hon trycker dock på att monopolet bara är en del av en hälsosam alkoholkonsumtion – i den mån man nu kan uttrycka sig så.

– Det är viktigt att se helheten. Det handlar också om alkoholskatten och det förebyggande arbete som till exempel Länsstyrelsen gör, samt hur marknadsföring och reklam ser ut.

Nyktra unga

Det ser lovande ut för framtiden. Svenska ungdomar dricker mindre och mindre. På Malta, som generellt har en lägre konsumtion än Sverige, dricker 26 procent av 15-åringarna varje vecka. I Sverige är det bara tre procent. Varannan svensk niondeklassare har inte alkoholdebuterat alls.

– När jag gick i nian hade åtta av tio druckit alkohol. Att det minskar är oerhört positivt. Ju senare man börjar, desto mindre är risken att till exempel utveckla hjärnskador eller ett beroende, säger Stina Morian.

Många tror att minskningen beror på att unga röker hasch i stället, men så är faktiskt inte fallet.

– Det är en försummande liten del som använder narkotika i stället för alkohol, och den stora majoriteten av de som röker hasch dricker också alkohol, säger Stina Morian.

En ny norm

Men det är inte bara ungdomarna som dricker mindre. Sedan WHO:s mätningar startade 2004 har svenskarnas alkoholkonsumtion sjunkit för varje år. Stina Morian tror att Systembolagets medvetna satsning på det alkoholfria sortimentet också har bidragit till detta.

– Försäljningen av alkoholfritt har ökat lavinartat, och det är vi väldigt stolta över. Vår personal ska kunna lika mycket om olika sorters äppelmust som de gör om olika sorters vin.

Att det finns något festligare än cola eller mineralvatten, och som precis som alkoholdryckerna är anpassat efter att matcha och lyfta en maträtt, bidrar till en positiv normalisering av att välja alkoholfritt. Även om man inte är nykterist, gravid eller chaufför.

– Ju fler spännande och goda alkoholfria alternativ som finns, desto mer benägen är man att tänka att "jag kanske skulle testa att byta ut i alla fall ett av mina vanliga glas mot denna". Plötsligt har man minskat sin alkoholkonsumtion utan att man kanske ens tänker på det.

Folkhälsan tyngre än näringen

En het fråga i svensk alkoholpolitik på senare år har varit den om gårdsförsäljning, det vill säga att inhemska producenter vill kunna sälja sina produkter på tillverkningsplatsen. Två utredningar har kommit fram till att det inte är förenligt med Systembolagets monopol, och enligt EU:s regler kan man inte tillåta undantag för att särbehandla inhemska tillverkare. Antingen har man ett statligt monopol eller så har man det inte, helt enkelt. Gårdsförsäljning vore en boost för besöksnäringen, men till vilket pris?

– Systembolagets nuvarande form gör det redan möjligt för över 2000 småskaliga och lokala produkter att säljas i hela landet, säger Stina Morian.

Hon uppger dock att Systembolaget inte är främmande för gårdsförsäljning i sig, om man skulle komma fram till en metod som fungerar ihop med det statliga monopolet. Där får framtiden utvisa hur det blir; redan i år tillsätts en ny utredning i frågan.

– Vi välkomnar den utredningen och om den hittar ett sätt att värna den restriktiva alkoholpolitiken med Systembolagets ensamrätt har vi inga invändningar. Vi vill gärna bidra till att Sverige är ett bra mat- och dryckesland, med eller utan alkohol, som också verkar för folkhälsan.

Läs också

Artikeltaggar

EUNyheterSverigeSystembolagetSäffleTema beroendeWHO

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.