Hoppa till huvudinnehållet

Käthy värnar om miljön på flera sätt

Publicerad:
Käthy är en eldsjäl på många sätt, är hon inte ute och ploggar, så är det att skriva betydande brev eller rädda naturens naturliga gång.
Käthy är en eldsjäl på många sätt, är hon inte ute och ploggar, så är det att skriva betydande brev eller rädda naturens naturliga gång. Foto: Cecilia Snöbohm

Att gå förbi skräp som ligger på marken är nästintill vardagsmat i dag. En del är duktiga på att slänga efter sig medan andra tycker att ”mitt papper skadar ändå inte naturen”. Käthy Nilsson tycker det är alldeles för mycket skräp som slängs på marken och gör en insats varje gång hon är ute och går, hon ploggar nämligen.

Plogging känner förmodligen inte alla till, men det är att man är ute på sin promenad eller joggingtur och ser till att plocka upp det skräp man passerar. Vissa tar med en påse under turen och fyller den helt medan andra letar upp närmsta soptunna och slänger det skräp man hittat.

– Jag har nog koll på varenda papperskorg i hela stan, säger Käthy Nilsson, en eldsjäl som gick i pension förra året, efter att ha arbetet på von Echstedtska gården i 29 år.

Käthys förnamn har en stavning som är exceptionell och som inte så många har i Sverige.

– Jag kommer från Årjäng som ju ligger nära den norska gränsen. I Norge fanns en skådespelerska som hette Katie Rolfsen och jag undrar om det inte var så att min mamma och pappa tyckte att hon var lite kul, så då döpte de mig till Käthy. De var väldigt bestämde på att jag skulle heta Käthy och med den stavningen.

Platsens ande

Käthy har hunnit vara pensionär i ett år, men det har minst sagt varit ett annorlunda år som förstaårs pensionär.

– Det har varit jättekonstigt. Jag har faktiskt haft svårt att hitta balansen i det här, men nu börjar jag kanske hitta den. Jag har aldrig varit en morgonmänniska och nu kan jag sova, säger Käthy.

Innan Käthy tog jobbet på von Echstedtska gården arbetade hon som bildlärare i nästan tio år, där av ett stort intresse för konst. På von Echstedtska gården kunde Käthy däremot finna platsens ande, vilket hon har pratat mycket om genom åren.

– Genius loci kallas den, det är en känsla för en plats som man beskrev redan under romartiden. Det handlar om den aura som finns på en plats. Du kan komma till en vilt främmande plats och känna att här var det gött, då har man hittat platsens ande, säger hon och att ljus, vind och mark samspelar.

Hennes intresse för konst fick utlopp på gården och hon kunde måla både med trädgården, naturen och huset. Och hon trivdes bra på gården, där fanns det som hon tyckte om.

– Föredrag, trädgård, konst och musik allt knöts ihop där och jag hade stor frihet i arbetet.

Bryr sig om miljön

Käthy bryr sig väldigt mycket om den miljö som man lever i och den miljö som finns på von Echstedtska gården gjorde henne kreativ. Och i hennes trädgård i dag bevaras det ängsblommor som är viktiga för naturens gång.

– Det finns ett ordspråk som säger; "gräv där du står" som var särskilt aktuellt under 70-talet. Du kan göra mycket precis där du befinner dig och därigenom kanske kunna påverka något större.

Ett aktuellt ämne är humlor och bin, en art som minskat drastiskt.

– Jag tror att det var ungefär 40 procent bin som försvann i Amerika i fjol. Vi håller nogsamt på att utrota alla växter som bina vill ha och vi skapar ensartade odlingar som gör att de inte hittar något, vi kapar ner vägkanterna alldeles för tidigt så att våra ängsblommor inte hinner stå där och fröa på sig, vi släpper fram lupiner som är invasiva arter, de tar bort alla våra ängsblommor som betyder jättemycket för bin.

Rundeln med ängsblommor som Käthy gjort på deras trädgård hoppas hon ska hjälpa många bin.
Rundeln med ängsblommor som Käthy gjort på deras trädgård hoppas hon ska hjälpa många bin. Foto: Cecilia Snöbohm

Hon har gjort en rundel med blommor som ska hjälpa bina och mitt i rundeln står det ett fågelbad, vilket leder oss in på hennes intresse för fåglar.

– Fåglar har varit jätteviktigt för mig, jag är inte fågelskådare men jag tycker att fåglarna visar när något är fel. Kommer till exempel inte staren, då är det ett tecken på att något är allvarligt fel, säger Käthy.

Hon har inte hört staren i år och hon säger att det är en saknad, staren kommer normalt först och visslar.

– På vissa ställen finns den förstås kvar men på vissa har den försvunnit helt. Jag hoppas den kan komma igen!

Rensar och håller rent

Det finns inte på kartan att Käthy skulle slänga en papperslapp ute på gatan. När hon är ute och ploggar blir det ofta många fimpar som hon tar upp och berättar att det är ungefär en miljard fimpar som slängs i Sverige varje år.

– Jag tycker att det är jättejobbigt med skräp, jag har levt i en miljö där vi har rensat och hållit efter oss och sen kommer jag in hit i stan och ser jättemycket skräp.

Käthy som har koll på varenda papperskorg kan även ibland tycka att det finns ställen där det saknas en. Och något mer som hon har bra koll på, det är alla äppelträd som står och som ingen bryr sig om.

– Vi har en genbank för värmländska äppelsorter på von Echstedstka, 25 olika värmländska äppelsorter. von Echstedtska gårdens genbank ingår i ett nationellt arbete för att behålla ett lokalt växtmaterial.

Hon är jätteglad för att genbanken med gamla äppelsorter finns på von Echstedtska gården och hoppas att den får fortsätta.

Medlem i Amnesty

Både människan och miljön är viktiga ämnen för Käthy och hon har varit med i Amnesty i drygt 30 år, en organisation som jobbar för mänskliga rättigheter i hela världen.

–Vi är en liten grupp här i Säffle som fortsätter och inser nu att det blir viktigare och viktigare att faktiskt försöka göra något även om vi är ”små”. Amnestygruppen har bland annat en man i Kina som har försvarat människorättsaktivister och den här mannen har man låtit försvinna och familjen vet inte vart han är.

Under årens lopp har Käthy skrivit massor av brev och trott att deras brev inte betytt något. Men för inte så länge sedan fick hon ett brev från den kinesiska ambassaden.

– När jag fick se det här tänkte jag, ”vi vet vart du bor”, den här lilla människan som sitter och skriver brev i Säffle kan alltså störa den stora draken Kina. De talar om för oss att vi ska sluta skriva det här, för de är faktiskt ”bäst” på mänskliga rättigheter i Kina, säger hon.

I brevet står det att det är oacceptabelt att de lägger sig i Kinas angelägenheter och talar om att de inte ska skicka fler brev.

– Men det är klart att vi gör och jag tycker att det är helt fantastiskt att vi får ett sådant här brev ifrån Kina, vi är ett litet skoskav mot den här stora kinesiska draken.

Hon är inte rädd för att uttrycka sig och känner att det finns den tryggheten i Sverige.

– Vi lever i ett land där vi har alla möjligheter att säga precis vad vi tycker, jag behöver aldrig vara rädd för att det ska stå någon utanför min dörr när jag går ut, som tar mig och suger in mig för att jag sagt något olämpligt. Man har den rätten och den är verkligen stark och den ska vi vara fruktansvärt rädda om, säger Käthy.

Aktiv i konstföreningen

Och Käthys engagemang i olika ämnen tar inte slut här, hon är även aktiv i konstföreningen som finns i Säffle.

– Där har jag börjat som ledamot i konstföreningen, för jag har arrangerat konstutställningar i nästan hela mitt liv, i alla fall halva mitt liv, med spännande konstnärer som har något att säga och det behöver inte betyda att det är politiskt, utan att man kan uttrycka känslor även på ett starkt sätt.

Bland annat bjöd hon in flera konstnärer som fick ställa ut i von Echstedtska gårdens miljö.

Det märks att Käthy är allmänbildad och hon säger att hon läser väldigt mycket böcker.

– Under året som pensionär har jag läst mer än någonsin. Nu har jag precis läst om Krig och fred av Tolstoj, det är en av de stora ryska klassikerna. Människan är densamma, säger Käthy Nilsson.

Artikeltaggar

Käthy NilssonNyheterSäffleSverigevon Echstedtska gården

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.