Hemma i Säffle - efter 6,5 år på Nya Zeeland

Natur, djur, nya möten och äventyr är något som Anna Stensson, 32, verkar ha premierat i sitt liv. Efter många år på resande fot och som boende på Nya Zeeland är hon nu tillbaka i hemstaden Säffle, men väldigt snart väntar nya spännande upplevelser på ett nytt ställe.

Direkt efter gymnasiet stack en 19-årig Anna iväg till Australien på ett så kallat "Working Holiday Visa", som innebär ett tillfälligt uppehållstillstånd under ett år medan man arbetar. Anna hankade sig runt på ströjobb och hade redan då för avsikt att sedan ta sig vidare till Nya Zeeland, men det skulle dröja några år och mellanlandningar innan dess.

– Efter ett år i Australien flyttade jag tillbaka till Sverige och pluggade Event Marketing i Göteborg, och det var jätteroligt! Men sen hade jag min praktik i England och då kände jag att branschen inte var något för mig eftersom det var väldigt pengastyrt.

– Så när jag var klar med utbildningen och inte visste vad jag ville göra köpte jag en enkelbiljett till Thailand. Där reste jag runt i några månader och volontärarbetade lite som engelskalärare innan jag hamnade på Malta, där jag jobbade för Tradera i två år. När jag kände mig klar med det dök tanken på Nya Zeeland upp igen och då såg jag till att åka dit på ytterligare ett working visa.

Jobbade med mat

Väl i Nya Zeeland, Queenstown, fick Anna jobb i en matbutik som specialiserat sig på ekologisk, närproducerad mat och handgjorda produkter.

– Det var lite som en delikatessbutik fast med större utbud. En gårdsaffär i matbutiksstorlek, och jag jobbade dels som butiksbiträde, dels med deras marknadsföring. Så jag fick ändå användning för min utbildning fast inte inom marknadsföringsbranschen.

När ett år hade passerat ville arbetsplatsen behålla Anna som anställd, och hjälpte henne att ansöka om nytt visum.

– Att ansöka om nytt arbetsvisum varje år var inte så lätt. Först måste arbetsgivaren lägga ut jobbet för att se om någon Nya Zeeländare vill ha eller är mer kvalificerad för det, så man måste liksom bevisa att ingen annan är mer kvalificerad än du. Sen måste man göra läkarkontroller för att visa att man är frisk också, så det råder väldigt strikt migrationspolitik där och varje gång funderade jag på om jag verkligen skulle orka med det en gång till.

Vacker natur

Staden Queenstown, där Anna bodde i 6,5 år, ligger på Sydön av Nya Zeeland, och efter bara tio minuter med bil kan man befinna sig på en bergstopp. Att spendera tid i naturen, gärna tillsammans med djur, är något som ligger Anna Stensson varmt om hjärtat.

– Jag vandrade mycket i bergen tillsammans med massa hundar som jag lånade, så det blev mycket roadtrips. Naturen här är så vacker att du nästan blir blind för den, och det påminner lite om Värmland eftersom det finns mycket sjöar och mycket skog.

Även nya, mänskliga möten har varit något av en drivkraft i Annas resande.

– Det är så magiskt för Queenstowns befolkning består i princip av backpackers från olika delar av världen, så det var lätt att hitta nya vänner. Alla är lika öppensinnade, men ändå olika, och man får chansen att träffa människor som man i sin hemstad kanske aldrig hade tagit kontakt med.

– Man var som en stor familj, eftersom ingen hade sin riktiga familj där. Det kan jag verkligen sakna.

Tryggt

Nya Zeeland klassas som ett säkert land med låg kriminalitet och dessutom finns det inga farliga djur, så som i exempelvis Australien.

– Att det finns farliga djur är en myt. I Australien kan man ju dö i vilket hörn som helst, men i Nya Zeeland finns inga giftiga ormar, spindlar, skorpioner eller ens stora björnar att vara rädd för i skogen, så man kan känna sig trygg.

– Det är väldigt låg kriminalitet också, så vi hade inte ens en nyckel till huset där vi bodde. Det är en utmaning sen jag kommit hem att komma ihåg att låsa bilen, säger Anna och skrattar.

Svårt beslut

När jag frågar Anna hur det kändes att lämna livet i Nya Zeeland kan man ana ett par blanka ögon. Hon berättar att det var ett svårt beslut eftersom det inte är helt lätt att komma tillbaka ifall man ångrar sig, men trots att det var tufft att lämna arbetet och alla vänner kändes det ändå rätt, och i juni var Anna Stensson tillbaka hos sin familj i Säffle.

– Det var jättejobbigt att åka och säga hejdå till livet och vännerna där, men det kändes fint också, för det visade ju hur bra jag haft det.

Och nu är du tillbaka i Säffle?

– Ja, till stor del har det att göra med hela visumgrejen, att det var svårt att bygga en stadig vardag när man inte visste om man skulle bli utsparkad nästa år eller inte. Det är så skönt att vara tillbaka och känna att 'här får jag vara'.

– Något som också var drivande var att jag ville lära mig något nytt och gärna jobba med djur, men jag hade varken möjlighet att byta jobb eller börja studera där på grund av de strikta visumreglerna. Så då tänkte jag att ska jag ha den möjligheten så får jag lägga Nya Zeeland bakom mig. Sen saknade jag såklart Sverige och familjen också.

Vad vill du göra nu?

– Jag ska ner till Blekinge och bli getbonde, säger Anna med ett stort leende.

– Först tänkte jag plugga djurvård, men jag kom hem senare än tänkt på grund av corona och missade alla höststarter, så då kom jag på idén att jag kan skaffa mig lite yrkeserfarenhet i stället och kontaktade några gårdsmejerier.

Till slut fick Anna svar från den lilla nystartade gården i Blekinge som behövde både en bonde och någon som kunde hjälpa till med marknadsföring.

– Det kändes lite som ödet. De ska lära mig att bli getbonde och att göra getost, och i utbyte kommer jag hjälpa dem med marknadsföringen, så jag är jättenöjd med den idén, säger Anna stolt.

– När jag flyttade hem i juni så sa jag till mig själv att jag inte ska falla tillbaka i de gamla vanorna, utan behålla sinnet och fokusera på det jag vill göra. Jag vill ut på landet och vara bland djur, och så uppskattar jag ju bra mat, så just det här att få ta hand om djuren, skapa produkten och sen sälja den till kunden kommer nog passa mig bra.

Nytt kapitel

I läsande stund är Anna sannolikt redan på god väg ner till Blekinge, men några vandringsstopp på vägen går inte att undgå.

– Jag ska åka ner på lördagen och vandra lite på vägen dit, sen börjar jag på måndag så får vi se hur det går.