Går det att kombinera ishockey och politik? Ja men visst, Säffle HC:s trogne forward Thomas Jarlhamre har många år på nacken i klubben och han lyckas pussla ihop jobb, politik och ishockey, vilket han tackar sin familj oerhört mycket för.
– Utan dem hade det inte gått, säger han.
Det hör inte till vanligheterna att en ishockeyspelare är politiskt engagerade, men för Thomas är det inga konstigheter. Politiken har han haft ett gediget intresse för sedan många år tillbaka.
– Jag har alltid varit intresserad och engagerad i politik, även på min egen nivå. När jag fick förfrågan om att vara med i Moderaterna i Säffle, kände jag att jag tycker att jag har någonting att ge där och att jag ville vara med.
Ett stort livspussel
I de flesta sammanhang ser man Thomas inom politiken som ordförande i Barn- och utbildningsnämnden eller i ishallen som ishockeyspelare, men han arbetar även heltid som försäkringsrådgivare på IF och är representant i Säffle HC:s A-sektion. Det blir mycket arbete för honom och han har många bollar att hantera i luften för att få ihop pusslet. I jobbet har han förmånen att planera sin tid som han vill, med undantag för vissa tider som kräver att han finns på plats. Som ordförande i Barn- och utbildningsnämnden är det inte en heltidstjänst, men det kräver väldigt mycket tid ändå.
– Det är en ganska stor nämnd som kräver mycket uppmärksamhet och inläsning. Jag hade inte kunnat ha politiken om jag inte hade ett sådant flexibelt jobb, säger han.
Att få ihop det här pusslet handlar inte bara om att sätta bitarna på plats, familjen betyder enormt mycket för honom och de ställer allt som oftast upp.
– Jag har en väldigt förstående och hjälpsam sambo, hela familjen ställer upp och hjälper till med det vardagliga, plus att både jag och min sambo har föräldrar som alltid ställer upp så fort de kan.
Han är, som man kanske märkt, en engagerad man och trivs i de sociala sammanhangen.
– Jag gillar att vara en del av en gemenskap, sedan jag var 6-7 år har jag alltid tränat någonting och det är något som alltid följt med mig i livet. Sen har familjelivet kommit in på senare år, med sambo och ett barn plus ett bonusbarn och min sambo måste få känna att hon har möjlighet att få göra saker hon också och våra barn givetvis, de börjar bli lite äldre och om de vill göra något så ska de få möjlighet till att göra det.
Hockeyspelaren
Meningen var att Thomas skulle lägga ishockeykarriären på hyllan, men nu har det blivit att han är med ändå. Och nog märks det att det kliar i både ben och händer efter ishockey hos Thomas.
– Trots mina 38 år så tycker jag att jag fortsatt hänger med ganska hyfsat. Det kräver väldigt mycket mer tid att hålla kroppen i form nu, än vad det gjorde för 20 år sedan. Jag tränar ganska regelbundet, men jag måste träna jättehårt egentligen för att hänga med de yngre som tränar mer normalt.
Som hockeyspelare beskriver Thomas sig själv som att han aldrig varit en riktig poängspelare, utan hans specialitet har varit att spela fysiskt, stå framför mål i powerplay och störa och att åka så mycket skridskor som han bara orkar, vilket han gör för att bereda plats åt de andra i hans femma, så att de kan göra det de är bra på.
– Slitvarg, powerforward även kallad, och det är klart att det blir jobbigare och jobbigare ju äldre jag blir.
Åldern gör sig påmind
Och åldern börjar även ta ut sin rätt, han har vissa krämpor som behöver hållas igång för att inte halka efter det unga gardet i truppen.
– Jag har haft en inflammation i armen de tre senaste åren och då är det svårt att få kraft i skotten och det har varit den stora akilleshälen, för det går aldrig över och jag äter smärtstillande till varje match för att det ska funka.
Nu tränar Thomas så ofta han kan och skulle det vara så att tränaren behöver honom, då är han beredd att vara tillgänglig för match.
– Ja, så länge familjelivet tillåter det, för min sambo tycker också att det är ganska kul att jag spelar och kommer hit och tittar, men hon tycker samtidigt att det tar mycket tid. Familjen får styra lite mer än min lust och vilja att spela.
20 år i A-laget
Thomas ishockeykarriär tog fart 1989 som sjuåring i ishockeyskolan och har sedan dess nästan varit trogen klubben fram till i dag, med en avstickare till Nor IK Ishockey säsongen 2005/06. Som 16-åring 1998 klev han in i A-truppen för första gången och tränade och året därefter, när Säffle HC hade gått upp i division 1, fick han chansen att debutera i A-laget. I nästan 20 år har Thomas varit A-lagsspelare och är den spelare som har flest år i dagens A-trupp.
Vad skulle du säga är ditt bästa hockeyminne?
– Det ligger i ganska närtid, det var faktiskt när vi klarade kvalet i fjol, det var fantastiskt roligt. Sen var det även ett väldigt roligt år när Dan (Lindahl) och det gänget kom 07/08, då satsade vi stort och det var en massa nyförvärv och vi var jäkligt bra då.
Och det sämsta?
– Sämsta var nog när vi åkte ur tvåan 02/03 tror jag, för då var vi fast i trean några år och det var tungt kommer jag ihåg.
Det är en ovanlig syn att se ishockeyspelare som är just politiker och det märker Thomas även i ishallen.
– Det är inte många som förstår mycket i omklädningsrummet när vi pratar politik.
Känner du att politiken och det andra du gör, som jobb och hockey går att använda för varandra?
– Ja, framförallt jobbet och politiken, för i mitt jobb förhandlar jag mycket med mina kunder och politik handlar ju om förhandling och överenskommelser. Jag tror att jag har nytta av den typ av person jag är i mitt arbete, att jag även har nytta av den i politiken.
Hobbys
Men det har inte alltid varit ishockey som enda sport för Thomas. Fotboll har funnits med vid sidan av och när han var yngre växlade han mellan ishockey och fotboll beroende på vinter- eller sommartid. Och på fritiden, i mån om tid, är han gärna i väg och jagar, fiskar eller spelar golf.
Har du varit med om något roligt i dina fritidsaktiviteter?
– Jag kommer ihåg när jag sköt min första älg, det är en ganska stor händelse för mig, som har varit med i skogen sen jag var 7-8 år med pappa och suttit bredvid honom som har skjutit en massa älgar och så fick jag plötsligt skjuta en egen, det är naturligtvis en häftig upplevelse, berättar Thomas.