Sedan några år tillbaka sitter han på Tingvallastrand. ”Sittande pojke” är namnet, men egentligen har han uppnått pensionsåldern. Han har inte haft någon enkel tillvaro genom åren. Omdiskuterad för sin kroppshydda och utsatt för övergrepp. Mannen som skapade honom var en välkänd profil i Säffle.
Mannen bakom skulpturen är Holger Andersson. Det är han som har gett namn åt Holgers konditori. Konditoriet fanns långt innan Holger Andersson tog över, men när det skedde valde han att göra ett namnbyte. Det var 1933 och namnet lever som sagt vidare.
Sitt yrke lärde han sig från grunden. Hans morbror var den i Säffle välkände konditorn Arvid Larsson och det var hos honom som Holger lotsades in i konditoryrket. Han gick i lära även på andra håll, men kom en andra gång tillbaka till sin morbror. Sedan kom de att var för sig driva två av Säffles populäraste konditorier.
Egentligen var det mer än bara konditorier. Arvid Larsson hade nöjeslokalen Fenix inne på gården. Holger Andersson drev sitt som ett musikkonditori. Besökarna kunde lyssna till musik som framfördes av olika musiker. Sju vintrar på 1930-talet var Holgers ett musikkonditori, men sedan kom krigsåren med dess ransoneringar.
I en annons från Holgers kunde man redan1938 läsa detta: ”Får vi härmed meddela att vi installerat en ny modern radioanläggning, Marconi 16 rörs, kombinerad med radiogrammofon.”
Holgers var också först med en annan sensation samma år. Då annonserade Holgers om en ”nyhet från Amerika”. Nyheten kallades Pop Corn eller Sweet Corn.
1944 återupptogs för en tid traditionen med gästande musikkapell.
Studerade skulptur
Holger Andersson ville mer än att driva konditori och att till exempel göra fantastiska marsipanrosor till tårtor. Han var en mästare på det. Han hade en konstnärsdröm.
Redan som barn hade han gjort lerfigurer som han gav till sina kamrater. Det blev också som skulptör som han kom att arbeta vid sidan av konditoriet. Att han skulle satsa på skulpturer hade han en gång blivit rådd av ingen mindre än professor Carl Eldh, en av de stora svenska skulptörerna.
Som 19-åring studerade han för bildhuggaren Manne Nystrand i Jönköping. Senare fick han i flera perioder Säfflebördige Vitalis Gustafsson – Näckens skapare – som lärare i porträttskulptur. Nästa steg blev studier hos professor Nils Möllerberg. 1955 studerade han skulptur i Paris och ett par år senare hos bildhuggaren Carl Kjaer i Oslo.
Debatt om skulpturen
Just 1955 blev ett viktigt år för den då 50-årige Holger Andersson. Under ett par veckor i februari ställde han nämligen ut skulpturer hos Möbeltjänst i Säffle. Det var med andra ord i de lokaler som idag är första våningen i biblioteket.
Totalt var det 21 verk som ställdes ut. Nummer 1 var Sittande pojke, studie, bronspatinerad gips. Nummer 21 var Sittande pojke, slipad röd bohusgranit. Det är den sistnämnda som nu sitter på Tingvallastrand.
Den skulpturen köptes av Säffle stad något år efter utställningen. Det köpet var inte självklart. Det förstår man av bland annat insändare i lokaltidningen. Dels ansågs pojken vara för tjock, dels var det en skånsk pojke som hade suttit modell. Det ifrågasattes om en skånsk överviktig pojke var lämplig att ha som skulptur i Värmland.
I stadsfullmäktige yrkade en ledamot avslag på inköpet med hänvisning till den lokala opinionen. Nu blev det efter debatt beslut om köp i alla fall, men det var inte sista gången som pojkens former hamnade i centrum.
I Rekord-Magasinet
Sittande pojke placerades i Kanalparken och fick också äran att hamna på vykort. Ryktet om den överviktiga skulpturen levde emellertid vidare. Tidningen Rekord-Magasinet hade varje vecka teckningar med en aktuell vers. Plötsligt dök Sittande pojke upp där. I teckningen – man kan snarare kalla den en karikatyrteckning – sågs pojken ännu mer överviktig. I versen konstaterades att han åtminstone gjorde god reklam för konditorns bullar.
Holger Andersson tog illa vid sig av kritiken, som han ansåg vara orättvis. Precis som när hans skulptur var omdiskuterad första gången konstaterade han att ”det var ju så pojken såg ut”. Professor Möllerberg hade varit noga med att skulpturen skulle motsvara modellen.
- Jag kunde inte och ville inte ändra på hans utseende, sa han till mig när vi tillsammans tittade på Rekord-Magasinets version.
Vid utställningen hos Möbeltjänst 1955 ingick tre verk i trä. De var resultatet av ett samarbete med bildhuggaren Matts Eriksson i Taserud. Holger Andersson hade gjort ett arbete i gips. Matts Eriksson gjorde en exakt kopia, men utskuren i trä. Övriga verk var utförda i gips eller bronspatinerad gips.
Säffle-Tidningen uppskattade utställningen.
- Även för en icke konstkännare måste det stå tämligen klart att vi här i Säffle äger en god skulptör av inte så ringa klass och vi önskar honom lycka till i fortsatt skapande arbete, skrev signaturen Elma, som i själva verket hette Elsa Lindskog och med tiden blev uppskattad krönikör i Nya Wermlands-Tidningen. 1955 jobbade hon på Säffle-Tidningen.
Och visst fortsatte Holger Andersson att skapa, först i källaren under Holgers konditori och senare i källaren i villan vid Törnrosvägen dit han och hustrun Greta flyttade när de sålt sitt konditori på 1960-talet.
Fascinerad av boxning
Holger Andersson var fascinerad av boxning. När Ingemar Johansson 1958 mötte Eddie Machen på Nya Ullevi inför cirka 53 614 åskådare i en kvalificeringsmatch för en match mot Floyd Patterson om VM-titeln fanns Holger på läktaren.
Den drabbningen blev kort. Ingemar vann på knock out efter två minuter och sexton sekunder. Holger berättade om upplevelsen att ha varit där, men var inte nöjd.
- Jag hade inte hunnit sätta mig när matchen började så jag såg inte vad som hände när det hände, berättade han.
När Ingemar Johansson året därpå hade blivit världsmästare inspirerades Holger Andersson till att göra en större relief i gips där både Ingemar och Floyd porträtteras.
Ett annat porträtt, likaså relief i gips, föreställer Iwan Schyman, som var tidningsman, författare och hembygdsvårdare. Schyman fick för övrigt det första kulturpriset i Säffle 1971. Holger Andersson fick kulturpriset bara tre år senare.
Reliefen som föreställer Iwan Schyman blev senare gjuten i brons och pryder Schymans grav på By kyrkogård.
Kände upprättelse
Att Holger Andersson 1974 belönades med kommunens kulturpris gladde honom mycket. Han tyckte själv att han genom priset hade fått upprättelse. I samband med att han fick kulturpriset fick han också visa några av sina verk som en del i en utställning i Medborgarhuset. Han avled 1977.
Ytterligare en skulptur av Holger Andersson skulle med tiden hamna på en offentlig plats. Det skedde när Perssons gränd hade byggts om och blivit gågata. Skulpturen Lekande björnungar inköptes 1988 av Säffle kommun och har sedan dess haft sin plats där.
Och ”Sittande pojke”? 1998 fick skulpturen huvudet avslaget i ett meningslöst nidingsdåd. Skulpturens huvud togs om hand och kunde så småningom sättas på plats igen. Spåren efter skadan finns dock för alltid kvar. Efter några år i ett förråd fick skulpturen en ny placering på Tingvallastrand. Och som sagt, nu har ”Sittande pojke” uppnått pensionsåldern.