Coronapandemin har drabbat många företagare hårt. Trots tvärstopp så vägrade bussägaren Simon Blom att köra sitt företag i graven. Med ett tapp av 100 procent av omsättningen valde Simon att trycka på paus, och leta efter andra alternativ i stället.
– Nu är jag obehörig yrkeslärare på Fordons- och transportprogrammet, skrattar Simon Blom.
– Så nej, jag har inte sålt min buss, inleder Simon.
Han har haft sitt företag, Simons Resor, i 20 år nu, men i våras tog det tvärstopp för både Simon och hans buss.
– Det kom en jäkel som hette corona och sparkade undan fötterna på en totalt. Det vände ju hela min värld, säger Simon.
Pandemin är en extrem motgång som ingen kunnat förutse, och Simon menar att det därför, till en början, var väldigt svårt att förstå.
– Det hade varit en annan sak om företaget hade gått dåligt, men det är ju inte jag som har gjort detta - det var jäkligt irriterande i början. Jag hade kunnat förstå det, och till viss del accepterat det, om det var jag som klantat till det - men det här är svårt att greppa. Det är surrealistiskt, säger Simon.
250 mil i stället för 4200
Sedan den 15 mars har bussen stått avställd, med undantag från några få sporadiska småresor. På de sju månader som gått sedan coronapandemin slog till skulle Simons buss ha kört cirka 4200 mil, men i stället har den bara rullat 250 mil.
– Jag kör vanligtvis ungefär 7000 mil på ett år, 600 mil i månaden - så det är ju en viss skillnad, menar Simon och fortsätter:
– Jag kan ju inte påverka pandemin, men jag kan påverka min egen situation. Jag vill inte bli av med företaget som jag byggt upp under 20 år, och det går inte att plocka ut lön och leva på företaget när man har noll kronor i inkomst. Så därför insåg jag att jag behövde ett alternativ medan pandemin pågår, för att kunna ha företaget kvar.
"Obehörig yrkeslärare"
Korttidspermitteringen kom på tal för många företag, men inte för Simon - eftersom han har en enskild firma så fick han lösa det själv. Han började söka jobb i våras, och fick först ett vikarierat på en månad före sommarlovet. Jobbet var på Herrgårdsgymnasiets Fordonsprogram. När det sedan en tjänst på ett läsår kom ut, så sökte han den - och fick den.
– Så just nu är jag obehörig yrkeslärare på Fordons- och transportprogrammet, skrattar Simon och fortsätter:
– Jag ser det som en möjlighet att prova på någonting nytt - ett nytt jobb. Och framför allt är jag glad att jag har ett jobb att gå till. Jag försöker se det positiva i det - även om situationen i sig är eländigt. Man kan ju inte bara gräva ner sig.
Tillsammans med Simon Gustavsson är han alltså lärare till årskurs 1 på Fordons- och transportprogrammet.
Hur trivs du med det nya jobbet?
– Jag trivs väldigt bra - det är ett trevligt arbete som är roligt och stimulerande. Det är ju mycket nytt att lära sig, men det är ju ändå skönt att det ändå är lite på min hemmaplan. Det ligger ju lite inom min yrkesroll så jag har ju en viss erfarenhet.
Tappat all omsättning
Bussbranschen är en av de branscher som blivit väldigt utsatta under pandemin. De som kör precis som Simon, beställningstrafik och arrangerade resor, har det extra tufft - där har det stått helt still. Skol- och linjetrafiken drabbas inte lika hårt, för där spelar det ingen roll om det är två personer i bussen eller fullt.
– Jag tänker bara på de i min bransch som inte har någonting att göra - jag skulle bli knäpp i kolan tillslut om jag var hemma. Nu i efterhand är jag ju jätteglad att jag fått en vettig sysselsättning - det är bra för min själ tror jag.
För Simon och hans kollegor gäller det vanligtvis att köra nästintill fulla bussar - men med rådande pandemi får man inte fylla dem och samtidigt finns det inga arrangemang att köra till.
– Jag har tappat nästintill 100 procent av min omsättning, precis som mina kollegor.
Saknar du att köra bussen?
– Ja, det är klart. Det har ju varit hela mitt vuxna liv. Jag körde skolbuss i tio år och sedan har jag haft mitt företag i 20 år nu - så det här är ju väldigt annorlunda för mig.
Simon kommer nu att vara på Herrgårdsgymnasiets fordonsprogram läsåret ut, alltså till sommarlovet. Han har också förhoppningar om att eventuellt kunna rulla i gång bussen efter nyår - parallellt med jobbet på skolan.
Hur ser framtiden ut?
– Jag känner mig inte orolig. Företaget kommer att finnas kvar och jag kommer att köra i gång successivt - när det blir vet vi ju inte men. Det är bara att greppa tag, hålla i och hålla ut, för det kommer att ta tid att komma tillbaka. Ska jag vara ärlig så har jag tänkt tanken flera gånger; det kanske skulle vara roligt att bli kvar som yrkeslärare. Så vem vet vad det blir i framtiden - kanske en kombination av båda, skrattar Simon.