Hoppa till huvudinnehållet

Översvämningar är ingen ny företeelse vid Byälven

Publicerad:
Detta är en klassisk bild från vårfloden 1904. Ett ekipage med häst och vagn passerar genom vattnet som når upp till Stenmagasinet.
Detta är en klassisk bild från vårfloden 1904. Ett ekipage med häst och vagn passerar genom vattnet som når upp till Stenmagasinet. Foto: Ludvig Åberg

Den senaste riktigt stora översvämningen i Säffle inträffade 2000. Det är den de flesta av oss minns, men det var naturligtvis inte den första. Kanske inte ens den värsta. Lyckligtvis brukar det gå många år mellan översvämningar av det slaget.

När man studerar vad som skrivits om tidigare översvämningar så är det några år som utmärker sig. Det är 1804 och 1904 samt 1851 och 1951. Precis ett sekel mellan årtalen. Det är förstås en tillfällighet, men en märklig sådan.

Den 9 maj 1851 satte sig D W Lilliehöök i Seffle Kanalbolag för att skriva en rapport till Allmänna Wäg och Wattenbyggnader. Han skrev bland annat ”att uti ByElfvens wattendrag inträffat en hastig och så hög wårflod att någon så hög icke lärer varit sedan år 1804, då den skall ha varit ännu 1/4 á 1/2 fot högre, enligt berättelse”.

Högt vattenstånd har inträffat åtskilliga gånger. Bilden lär vara tagen 1909 och visar Albin Andersson, senare syssloman vid Säffle sjukstuga, som ror inne i kvarteret Knutsbacken, alltså mellan det som idag är polishuset och stadshuset. Flickan i fören skall vara Maj Andersson, senare Maj Rudeholm, som blev lärarinna i Säffle. Husen i bakgrunden låg vid Kanaltorget.
Högt vattenstånd har inträffat åtskilliga gånger. Bilden lär vara tagen 1909 och visar Albin Andersson, senare syssloman vid Säffle sjukstuga, som ror inne i kvarteret Knutsbacken, alltså mellan det som idag är polishuset och stadshuset. Flickan i fören skall vara Maj Andersson, senare Maj Rudeholm, som blev lärarinna i Säffle. Husen i bakgrunden låg vid Kanaltorget.

Läget 1851 var allvarligt. Vattnet i kanalen hade stigit så högt, att det översteg kanalbankarna och hade skurit en stor öppning vid sidan av slussen. I denna hade det blivit stark ström vilket hotade slussen.

Några dagar efter Lilliehööks rapport var läget ännu värre. Då stod vattnet till och med högre än slussmurarna. Ledarmen söder om slussen hade också fallit offer för vattenflödet. Det innebar att man var tvungen att hjälpa passerande fartyg genom att hala och fira. Man fick anlita 15-20 man för att klara detta.

En fotografbragd

Den översvämning som man kanske mest tänker på i äldre tider inträffade 1904. Kanske beror det på att fotograf Ludvig Åberg insåg värdet av att dokumentera.

Bilden säger mycket om vattennivån 1904. Fartyget som passerar genom kanalen ligger nästan i nivå med Stenmagasinet. Jordkanalen är fylld med vatten.
Bilden säger mycket om vattennivån 1904. Fartyget som passerar genom kanalen ligger nästan i nivå med Stenmagasinet. Jordkanalen är fylld med vatten. Foto: Ludvig Åberg

Han tog sig till och med längst ut på den gamla ledarmen söder om slussen för att fotografera det forsande vattnet. Det var inga små kameror som användes på den tiden. Det var lådkameror på stativ. Ludvig Åberg bör ha blivit rejält våt när den bilden togs.

Hans bilder ger mer än ett sekel senare en god bild av vattennivåerna 1904.

Byälvens vatten forsade delvis över den gamla ledarmen söder om slussen. Året var 1904. Det var översvämning. Då bar fotograf Ludvig Åberg sin stora lådkamera med stativ ytterst på ledarmen och tog denna bilden. Förmodligen var han rejält våt om benen efteråt.
Byälvens vatten forsade delvis över den gamla ledarmen söder om slussen. Året var 1904. Det var översvämning. Då bar fotograf Ludvig Åberg sin stora lådkamera med stativ ytterst på ledarmen och tog denna bilden. Förmodligen var han rejält våt om benen efteråt. Foto: Ludvig Åberg

Men hur var det 1951? Man skulle ju tro att det finns många bilder från det årets vårflod, men de är svårare att hitta. En utmärkt bild finns i alla fall. Den togs av Gunnar Hjelmström och det är ingen tillfällighet. Han var duktig fotograf och insåg värdet av bilddokumentation.

Från översvämningarna 1951 finns inte många bilder bevarade. Ett undantag är denna, som är tagen av Gunnar Hjelmström. Platsen är Tingvallastrand och byggnaden är båtbyggeriet.
Från översvämningarna 1951 finns inte många bilder bevarade. Ett undantag är denna, som är tagen av Gunnar Hjelmström. Platsen är Tingvallastrand och byggnaden är båtbyggeriet. Foto: Gunnar Hjelmström

Andra översvämningar? Javisst har det inträffat sådana, till exempel 1966. Det kommer att hända igen.

Det har många gånger varit hög vattennivå i Byälven. Till exempel 1966 när livräddningsutrustningen hamnade långt ute i älven.
Det har många gånger varit hög vattennivå i Byälven. Till exempel 1966 när livräddningsutrustningen hamnade långt ute i älven. Foto: S-E Dahlström

Nu har Arvika rustat för kommande översvämningar genom att bygga en barriär mot stigande vatten utanför Kyrkviken. Frågan är hur det kommer att påverka vattennivåerna i Glafsfjorden och Nysätersälven och i förlängningen i Harefjorden och Byälven, Om inte Kyrkviken fylls på kommer rimligtvis de vattenmassorna att söka sig söderut. Frågan är nog inte om utan när.

När vattennivån var som högst 1904 var slussen välfylld med vatten. Det gick dock inte över slussmuren, vilket det skall ha gjort vid vårfloden 1851.
När vattennivån var som högst 1904 var slussen välfylld med vatten. Det gick dock inte över slussmuren, vilket det skall ha gjort vid vårfloden 1851. Foto: Ludvig Åberg
En hel månad präglades av kamp mot stigande vatten

Artikeltaggar

ByälvenGlafsfjordenHarefjordenLokalhistoriaNyheterstenmagasinetSäffleÖversvämningar

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.