Hoppa till huvudinnehållet

År efter år fick ST:s läsare avgöra valet av Säffles lucia

Publicerad:
Att lucia med tärnor fick åka i kortege genom centrum var en tradition som inleddes redan 1941. Då var det slädfärd genom Säffle. Bilden är från 1958 när lucian Gunnel Nilsson tagit plats på lastbilsflaket.
Att lucia med tärnor fick åka i kortege genom centrum var en tradition som inleddes redan 1941. Då var det slädfärd genom Säffle. Bilden är från 1958 när lucian Gunnel Nilsson tagit plats på lastbilsflaket. Foto: ST Arkiv

År efter år fick Säffle-Tidningens läsare bestämma vem som skulle bli Säffles lucia. Alla fick föreslå kandidater, en särskild kommitté valde bland dessa och de som gick vidare till omröstningen presenterades i tidningen. Detta pågick långt över ett halvt sekel.

För några år sedan hölls den sista omröstningen av detta slag. Lucia har firats i alla fall. I år är inget sig likt. Pandemin har helt ändrat förutsättningarna.

När det inte kan bli något större luciaarrangemang kan det kanske vara läge att se tillbaka på hur det har varit. Det kan finnas olika uppfattningar om hur och när traditionen med ett officiellt luciafirande startade. Ett år som många räknar som startåret för detta är 1941. Det var medan andra världskriget pågick och arrangör för detta luciafirande i Säffle var Kvinnornas beredskapskommitté. Till lucia kröntes Lena Kihlberg, som då var 17 år. Hon hette senare som gift Lena Zachrisson. Det som hände på luciadagen 1941 glömde hon aldrig och hon har själv i intervjuer berättat om detta.

I många år var Sagabiografen platsen för Säffles officiella luciafirande. 1958 hade ST en reporter på läktaren och då togs denna bild. Lucia det året var Gunnel Nilsson.
I många år var Sagabiografen platsen för Säffles officiella luciafirande. 1958 hade ST en reporter på läktaren och då togs denna bild. Lucia det året var Gunnel Nilsson. Foto: ST Arkiv

Luciafirandet hölls inne i biografen Cosmorama – numera Saga. Kyrkoherde Gustaf Persson höll tal och redan detta år fick lucia ta emot ett särskilt smycke. Det hade skänkts av Margit Silvén, make till Hugo Silvén. De bodde i det som numera kallas Silvénska villan och Lena Kihlberg fick själv hämta smycket hos henne.

Inför luciafirandet 1957 kunde ST berätta att Gullan Halvardsson hade fått flest röster av ST:s läsare och skulle krönas till det årets lucia i Säffle.
Inför luciafirandet 1957 kunde ST berätta att Gullan Halvardsson hade fått flest röster av ST:s läsare och skulle krönas till det årets lucia i Säffle.

Det var riktigt vinterväder och lucia med tärnor fick åka släde genom Säffle. Mycket folk hade samlats längs gatorna för att få se lucia och hennes följe. Hästarna bar vita täcken. Ett par förridare fanns också framför slädekipaget. Det skall ha varit Karl-Erik Florin och Sten Malmberg. Tärnorna som gjorde lucia sällskap i kortegen var Elsa Eriksson, Elvy Karman, Edith Lind, Anne-Marie Gerdin, Gunhild Jacobsson och Ingegerd Jacobsson.

Blev en tradition

Uppenbarligen var arrangemanget uppskattat. Det blev starten på en lång tradition. Efter några år kom Säffle-Tidningen med som arrangör tillsammans med Logen Olof Trätälja. Det bör ha skett runt 1950. Fortfarande var det biografen som var platsen för luciakröningen och så var det under lång tid. De som inte besökte biografen för att se lucia med tärnor väntade ute för att se dem i den årligen återkommande kortegen genom centrum.

Lucia med tärnor har förutom kröningen även framträtt i många andra sammanhang. 1983 var Kristina Skyman lucia och bilden togs när PRO fick besök.
Lucia med tärnor har förutom kröningen även framträtt i många andra sammanhang. 1983 var Kristina Skyman lucia och bilden togs när PRO fick besök. Foto: S-E Dahlström

Vem som skulle få äran att vara Säffles officiella lucia avgjordes som sagt i den omröstning som tidningen genomförde.

I årgång efter årgång av Säffle-Tidningen kan man läsa om såväl kandidaterna som om själva luciafirandet. Ett nedslag i ett av referaten ger en uppfattning om vad besökarna bjöds på.

1957 hade läsarna röstat fram kandidat nummer 1, Gullan Halvardsson från Sjöbyn i Tveta, till Säffles lucia. Tore Eriksson från Logen Olof Trätälja hälsade välkommen, pastor Wilhelm Andersson medverkade, stadsfullmäktiges ordförande P A Skoglundh höll talet till lucia, ABF-kören sjöng och Lisbet Bertilsson spelade violin ackompanjerad av Inger Jansson. Lisbet Bertilsson var då bara 14 år, men blev senare under efternamnet Vecchi framstående musiker. Violin spelade också Elof Sjögren, redaktör på Säffle-Tidningen, och Barbro Bernhardsson sjöng innan det var dags för lucia med tärnor att göra sitt framträdande.

Maria Sköld var Säffles lucia 1982. Numera heter hon Maria Wells och tillsammans med maken Robert Wells har hon många gånger återvänt till Säffle för att medverka i Sifhällatomtarna.
Maria Sköld var Säffles lucia 1982. Numera heter hon Maria Wells och tillsammans med maken Robert Wells har hon många gånger återvänt till Säffle för att medverka i Sifhällatomtarna. Foto: S-E Dahlström

Biosalongen var fullsatt. Hade det funnits en större lokal att tillgå så hade även den kunnat fyllas, sade P A Skoglundh. Kanske hade han rätt för alla de som kantade gatorna för att se kortegen uppskattades till i runda tal 3 000. Traditionen hade fått rejält fäste.

Uppdragen blev allt flera

Redan tidigt kompletterades framträdandet på biografen med besök på ålderdomshem och på sjukhuset. Platserna som besöktes blev med åren allt fler. Många företag bokade besök av lucia och hennes tärnor. Föreningar likaså. Snart var det också tradition att lucia gjorde ett besök är kommunfullmäktige hade sitt decembersammanträde. Saga-bio ersattes med tiden av Säffle kyrka, som alltid var välfylld när årets lucia skulle krönas.

Många arbetsplatser fick besök av lucia med tärnor. Bilden togs när 1979 års lucia Susanne Karlsson och hennes följe besökte Säffle-Tidningen.
Många arbetsplatser fick besök av lucia med tärnor. Bilden togs när 1979 års lucia Susanne Karlsson och hennes följe besökte Säffle-Tidningen. Foto: S-E Dahlström

En tradition blev det också att kandidaterna skulle presenteras för Säffleborna på skyltsöndagen. Det skedde från scenen på Stortorget i anslutning till dansen kring granen. Självklart var det Kjell Ohlson som år efter år höll i mikrofonen.

För lucia och tärnorna blev det många framträdanden. Det skedde inte bara på luciadagen även om det naturligtvis kulminerade då. Det pågick under flera dagar. Det kunde bli upp till ett 50-tal olika besök, som avslutades med att de gick runt med bössor. Det fanns nämligen också ett välgörenhetssyfte med luciaframträdandena. Pengar som samlades in fördelades senare till olika mottagare.

Årligen återkommande har lucias besök varit vid kommunfullmäktige decembersammanträde. 1995 var Maria Johnsen Säffles lucia. Bland fullmäktigeledamöterna ses längst fram Sven Gunnarsson och bakom honom Richard Svensson och Lena Karlsson
Årligen återkommande har lucias besök varit vid kommunfullmäktige decembersammanträde. 1995 var Maria Johnsen Säffles lucia. Bland fullmäktigeledamöterna ses längst fram Sven Gunnarsson och bakom honom Richard Svensson och Lena Karlsson Foto: S-E Dahlström

De sista åren som detta ännu pågick var det över 50 000 kronor som på det viset kunde delas ut av luciakommittén.

Traditionen lever vidare

Många var engagerade i arbetet med att förbereda och genomföra luciaarrangemangen. Säffle-Tidningen var en part. Många blev samarbetspartners. Studieförbundet NBV kan nämnas. Företag bidrog på olika sätt, bland annat genom att skänka luciasmycke. Säffle kommun, Svensk Handel och inte minst Svenska kyrkan var också engagerade.

I många år var det en tradition att luciakandidaterna presenterades för allmänheten på skyltsöndagen. En lika återkommande tradition var det att Kjell Ohlson höll i mikrofonen och intervjuade de sju.
I många år var det en tradition att luciakandidaterna presenterades för allmänheten på skyltsöndagen. En lika återkommande tradition var det att Kjell Ohlson höll i mikrofonen och intervjuade de sju. Foto: S-E Dahlström

Några eldsjälar bör nämnas. Uldine Björlin var en sådan som följde med lucia och tärnorna på deras många besök. Ännu tidigare var det Reinhold Palminge. Gun-Britt Widemalm, Krister Lönn och – förstås – ST:s egen Åke Jansson är andra som starkt bidrog till att hålla traditionen vid liv.

2014 blev sista året med omröstning. Det var inte alls planerat, men när kandidater skulle presenteras 2015 kom helt enkelt inte tillräckligt många anmälningar. Det fanns inte ens så många att man kunde presentera sju kandidater. Att välja lucia genom omröstning var inte längre möjligt.

2014 var det sista (?) året då Säffle-Tidningens läsare fick rösta fram Säffles lucia. Catrine Olsson. valdes det året till Lucia.
2014 var det sista (?) året då Säffle-Tidningens läsare fick rösta fram Säffles lucia. Catrine Olsson. valdes det året till Lucia. Foto: Solveig Voyce

Lyckligtvis har luciatraditionen levt vidare i alla fall. Det har inte minst Svenska kyrkan och Musikskolan sett till. Dessutom har naturligtvis många föreningar och skolor egen lucia. Just i år blir det förstås annorlunda med de restriktioner som finns. Vi kan bara hoppas att det blir ett normalare år för lucia nästa år.

Lussenatten var inte som andra nätter

Artikeltaggar

lokalhistoriaNöje/Kultur

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.