Den statliga strandskyddsutredningen har lagt fram sitt slutbetänkande. Erik Evestam från Häljebol som har suttit med i utredningen, hoppas att den ska bli ett viktigt verktyg för landsbygdsutvecklingen.
– För entreprenörer med vilja, förmåga och kapital öppnar sig stora möjligheter om förslaget går igenom, säger han.
Strandskyddet som ett hinder för landsbygdens utveckling är en fråga som har diskuterats i årtionden, inte minst i glesbygdskommuner med stor tillgång till just vatten och stränder. Som exempelvis Säffle som har mer strandlinje än de flesta andra svenska kommuner.
– Det finns många liknande kommuner med liten befolkning men mycket vatten och därmed attraktiva områden för utveckling i olika former. Att det finns entreprenörer med genomförbara idéer har vi många exempel på i Säffle kommun, säger Erik Evestam.
Han är centerpolitiker och bland annat ledamot i kommunstyrelsen i Säffle men det är som representant för LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) som han valdes in i strandskyddsutredningen.
Lättare att bygga
I början av 2020 fick särskilda utredaren Catharina Håkansson Boman i uppdrag att utreda en grundläggande omdaning av strandskyddet med målet att göra det lättare att bygga strandnära på landsbygden.
– Om det blir som vi föreslår i utredningen så är det väldigt viktigt för utvecklingen på landsbygden. Inte minst för besöksnäringen där det ju finns en mycket stor utvecklingspotential men också när det handlar om att få människor att bosätta sig på landsbygden, säger Erik Evestam.
Utredningen lades fram för miljöminister Isabella Lövin i förra veckan. I den föreslås att kommuner ska kunna ansöka hos länsstyrelsen om att häva strandskyddet i landsbygdsområden, och att det generella strandskyddet vid små vattendrag och sjöar ska tas bort.
Större möjligheter
Det kommer att bli betydligt större möjligheter att få dispens i områden där det är gott om strand och lågt bebyggelsetryck.
– Det blir möjligt att söka dispens för stora områden, i princip en hel kommun, berättar Erik Evestam.
Utredningen tillsattes med syfte att ta större hänsyn till att Sverige är ett stort land där tillgången till sjöar och stränder som befolkningstätheten varierar stort.
Utredningen föreslår också att strandskyddet stärks i områden där exploateringsgraden är hög och efterfrågan på mark är stor. Strandskyddet bör även stärkas i vattenområden som är av särskild betydelse för djur- och växtlivet.
– Planen är att det nya regelverket ska träda i kraft i januari 2022. Men vägen dit är lång. Först ska förslaget ut på remiss innan den så småningom beslutas av riksdagen, säger Erik Evestam.
Oeniga om mycket
I utredningen medverkar 18 ledamöter och man är lång ifrån överens på många punkter. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen är exempelvis mycket tveksamma till många av de förslag som utredningen lagt fram. Från miljödepartementet och länsstyrelsen kommer också avvikande åsikter.
– Men vi måste ju utgå från att det är lagstiftningen, det vill säga politiken, som bestämmer. I januariavtalet var man överens om att reglerna måste lättas och vi har med den här utredningen visat hur det kan gå till. Ska man behålla trovärdigheten är det bara att följa råden, menar Erik Evestam.
– Det får inte bli ett nytt fiasko i den här viktiga frågan. Landsbygden får inte vara ett tittskåp för nostalgiska stadsbor utan måste ha samma utvecklingsmöjligheter som städerna, tillägger han.