Hoppa till huvudinnehållet

50 år sedan: Strid om varuhus och sporthallsbygge

Publicerad:
För 50 år sedan pågick arbetet med att bygga en sport- och simhall i Säffle. Våren 1971 läste man i ST att bygget till och med låg något före tidsschemat, men invigning skulle det inte bli förrän året därpå
För 50 år sedan pågick arbetet med att bygga en sport- och simhall i Säffle. Våren 1971 läste man i ST att bygget till och med låg något före tidsschemat, men invigning skulle det inte bli förrän året därpå Foto: Åke Jansson

Ett halvt sekel. Visst låter det som en väldigt lång tid. Ändå är det många som minns mycket av det som hände för 50 år sedan. Mycket påverkar Säffle ännu idag på ett eller annat sätt. En återblick kan säkert väcka minnen hos många.

När nyårsklockorna markerat årsskiftet var storkommunen ett faktum. De omkringliggande kommunerna hade blivit en del av Säffle, som inledde den nya eran med 20 222 invånare. Ett par år till växte Säffle, men befolkningsmässigt var åren i början av 1970-talet höjdpunkten innan det började dala.

Säffle byggde för fortsatt tillväxt. Kvarteret Hermes var i det närmaste utbyggt och det pågick ett omfattande villabyggande såväl på östra som västra sidan. Bland annat påbörjades första etappen av utbyggnaden av kvarteret Gräshoppan i Treabackarna.

Tegnérskolan hade tagits i drift höstterminen 1970, men officiell invigning blev det först våren 1971. Då startade också ett annat storbygge strax intill. Det var byggandet av den blivande sport- och simhallen som startade med sikte på invigning hösten 1972.

För 50 år sedan fick Säffle besök av den smått legendariske rikspolischefen Carl Persson, till höger på bilden. Företrädarna för polisen i Säffle är polismannen Morgan Jansson och polismästaren Lennart Hasslöf.
För 50 år sedan fick Säffle besök av den smått legendariske rikspolischefen Carl Persson, till höger på bilden. Företrädarna för polisen i Säffle är polismannen Morgan Jansson och polismästaren Lennart Hasslöf. Foto: ST Arkiv

Ett annat minst sagt uppmärksammat byggprojekt var det planerade Domusvaruhuset på kvarteret Trehörningen. Många befarade att det skulle hamna för långt bort och dra handel från centrum. Det blev politisk oenighet. Först blev det avslag på planförslaget i byggnadsnämnden och sedan nya turer med bland annat informationsmöten. Till slut godkände kommunfullmäktige och sedan länsstyrelsen planförslaget. Varuhusbygget kunde snart påbörjas och där har det nu legat i nästan ett halvt sekel.

Sjukhemmet stod färdigt

Ett annat större bygge stod inflyttningsklart i början av maj. Det var Centrala sjukhemmet, som bland annat skulle inrymma avdelningar för långvård. Det handlar med andra ord om den byggnad som numera inrymmer bland annat Svea vårdcentral, Säfflehälsan och ett apotek. Det var en stor satsning. Antalet långvårdsplatser ökade från 66 till hela 180. Där fanns också mottagningsrum, lokaler för fysioterapi med bassäng, fotvård, sjukhusbibliotek, lokaler för ambulanspersonal samt en hel del annat.

Numera hittar man bland annat vårdcentral, företagshälsovård och apotek i det som när det togs i drift 1971 var Centrala sjukhemmet. Där fanns den gången inte mindre än 180 vårdplatser inom långvård. Foto:
Numera hittar man bland annat vårdcentral, företagshälsovård och apotek i det som när det togs i drift 1971 var Centrala sjukhemmet. Där fanns den gången inte mindre än 180 vårdplatser inom långvård. Foto: Foto: S-E Dahlström

Ett projekt som däremot kom att stanna på papperet var det som stadsarkitekt Waldenström presenterade redan i början av 1971. Han föreslog att det skulle anläggas en festplats väster om Duse udde. En kartskiss fanns färdig för politikerna att ta ställning till. Där blev det uppenbarligen stopp för idén.

Bättre gick det med en annan satsning. Mitt i sommaren byggdes en minigolfbana i södra delen av Kanalparken. Det var City minigolfanläggningar i Örnsköldsvik som byggde. Den banan skulle vara populär i många år och det kom också att bli en specialklubb, nämligen Säffle Bangolfklubb.

I Kanalparken byggdes sommaren 1971 en minigolfbana. Det hette ju så innan namnet minigolf ändrades till bangolf. Under många år framåt skulle den vara en samlingspunkt för många Säfflebor och för Säffle Bangolfklubb. Bilden togs några år efter banans tillkomst. Många minns den säkert fortfarande.
I Kanalparken byggdes sommaren 1971 en minigolfbana. Det hette ju så innan namnet minigolf ändrades till bangolf. Under många år framåt skulle den vara en samlingspunkt för många Säfflebor och för Säffle Bangolfklubb. Bilden togs några år efter banans tillkomst. Många minns den säkert fortfarande. Foto: S-E Dahlström

En anläggning av helt annat slag iordningställdes i Jakobsberg på Värmlandsnäs. Ett stall byggdes om till kapell. Reinhold Palminge – han var munk och kallade sig Fader Reinhold – anlade också en örtagård, som en tid var ett populärt utflyktsmål.

Industrier i kris

För en välkänd industri i Säffle blev det akuta problem. Det var Jakobssons industrier. En anledning var att beställningarna från landstingen drastiskt minskade. Förhoppningarna om en ackordsuppgörelse sprack. Konkursen var ett faktum. Resultatet av konkursförvaltarens arbete blev att möbelfabriken och sågverket lades ned. Platsförsäljningen fortsatte som Sifhälla Byggmaterial. Hyvleriet och brädgården köptes av Värmlands Trä. Den delen av verksamheten lever vidare som Moelven Värmlands Trä vid Fabriksgatan.

Jakobssons industrier försattes 1971 i konkurs. Det drabbade bland annat sågverket. I april gjordes den sista sågningen där. Säffle-Tidningen var på plats och fotograferade.
Jakobssons industrier försattes 1971 i konkurs. Det drabbade bland annat sågverket. I april gjordes den sista sågningen där. Säffle-Tidningen var på plats och fotograferade. Foto: ST Arkiv

Kris var det också för Säffle Tegelbruk. I april stoppades driften och 23 personer stod utan arbete. Lite senare förlängdes emellertid driften medan arbetet pågick med att hitta en lösning. Det lyckades också. Mot slutet av året återupptogs produktionen och ST kunde berätta att 20 personer skulle få anställning. Tegelbruket var räddat.

1 maj 1971 tågade socialdemokraterna som vanligt genom Säffle. Just detta år hyllade man lite speciellt Gustav Möller, som hade avlidit året innan. Längst fram i tåget sågs från vänster Ove Frimodig, 1 maj-talaren Kaj Björk, Helmer Karlsson, Kjell Antonsson, delvis skymd bakom honom Gunnar Hultkvist, Arne Olsson och Tore Eriksson.
1 maj 1971 tågade socialdemokraterna som vanligt genom Säffle. Just detta år hyllade man lite speciellt Gustav Möller, som hade avlidit året innan. Längst fram i tåget sågs från vänster Ove Frimodig, 1 maj-talaren Kaj Björk, Helmer Karlsson, Kjell Antonsson, delvis skymd bakom honom Gunnar Hultkvist, Arne Olsson och Tore Eriksson. Foto: ST Arkiv

Apropå Säffle-Tidningen så inträffade en betydande förändring. Den 30 april 1971 kunde man på första sidan läsa, att det var en unik tidning just denna dag. Det var sista numret av ST som trycktes i högtryckspressen i Säffle. Nästa nummer skulle tryckas i offset i Nya Wermlands-Tidningens tryckeri i Karlstad och samtidigt ändrades ST:s utgivningsdagar till tisdag, torsdag och lördag i stället för som tidigare måndag, onsdag och fredag.

Flera kan fira jubileum

En viktig händelse 1971 var förstås tillkomsten av den nya riksvägen genom Säffle. ST har tidigare berättat om detta i en särskild artikel. 12 november 1971 fanns landshövding Rolf Edberg på plats för att inviga och därefter kunde trafiken få börja använda den nya bron och vägen. Man kan med andra ord konstatera att riksväg 45, idag E45, genom Säffle 50-årsjubilerar 2021.

En stor händelse 1971 var förstås att nya riksvägen genom Säffle kunde öppnas. Det föregicks av omfattande vägbyggen och inte minst brobygget. Bilden är från det tillfälle när brospannen lyftes på plats.
En stor händelse 1971 var förstås att nya riksvägen genom Säffle kunde öppnas. Det föregicks av omfattande vägbyggen och inte minst brobygget. Bilden är från det tillfälle när brospannen lyftes på plats. Foto: ST Arkiv

Samma sak gäller förresten också förskolan Pluto – eller barnstugan Pluto som den kallades när ST skrev om den inför öppningen i slutet av augusti.

Ett annat 50-årsjubileum som kan uppmärksammas under 2021 är företagshälsovården, som startade sin verksamhet på hösten 1971 med Alf Magnil som företagsläkare.

Ytterligare ett jubileum kan förberedas inför 2021. Då handlar det dock inte om 50 år utan om 100 år. Det är Centrumkyrkans sommarhem Västeräng som fyller seklet jämnt.

För första gången möttes Sifhälla och Säffle FF 1971 i samma division. Säffle FF vann båda derbymatcherna och tog över rollen som ”bäst i sta´n”. I Sifhälla spelade emellertid en yngling som med tiden skulle bli en av världens mest uppmärksammade tränare, Sven-Göran ”Svennis” Eriksson, men det anade ingen då. Bilden är från en match mot Bengtsfors 1971.
För första gången möttes Sifhälla och Säffle FF 1971 i samma division. Säffle FF vann båda derbymatcherna och tog över rollen som ”bäst i sta´n”. I Sifhälla spelade emellertid en yngling som med tiden skulle bli en av världens mest uppmärksammade tränare, Sven-Göran ”Svennis” Eriksson, men det anade ingen då. Bilden är från en match mot Bengtsfors 1971. Foto: S-E Dahlström

För de fotbollsintresserade var det ett speciellt år. Sifhälla hade efter glansåren på 1960-talet tillbringat några år i trean. Dit hade också Säffle FF kommit om än från andra hållet. Nu skulle det bli lokalderbyn. Det blev ett maktskifte i Säffle. Uppstickaren Säffle FF vann båda matcherna mot Sifhälla, som också fick ta steget till fyran. En av spelarna i Sifhälla hade emellertid en lysande fotbollsframtid framför sig, men det anade ingen den gången. Namnet är Sven-Göran ”Svennis” Eriksson. Närmare presentation lär väl vara överflödig.

Artikeltaggar

lokalhistoriaNöje/KulturSäffle

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.