Att hålla balansen…

Familj
PUBLICERAD:
Anette Westermark, präst i Kila/Gillberga församlingar.

Nu har vi tagit ett stort kliv över tröskeln; obalansen har varit gränslös i all synnerhet med tanke på vad gäller ovissheten om det vardagliga, vår hälsa, välfärd, ekonomi, barn samt äldreomsorg. Med detta sagt, vi har lämnat året som gått bakom oss med ofattbara tragiska händelser som följd av en pandemi. Med nya perspektiv i bagaget, går vi sakta men säkert framtiden till mötes med ett gemensamt hopp om en pandemifri värld.

Möjligheterna kan bli både många och obegränsade, vill man så kan man brukar det ju heta i mångt och mycket. Dock är det ett helt annat kapitel när tröskeln står för dörren och visar sig vara i alla fall till synes oöverstigligt…ja då är det lätt att tappa balansen. Alla oförutsedda utmaningar kommer som en överraskning. Perspektivet om en själv liksom perspektivet gentemot andra kan komma att förändras, man hamnar liksom i ett obalansens tillstånd.

En god utgångspunkt är att trivas med sig själv och andra, vilket kan bidra till en positiv anda mellan olika perspektiv, gamla beprövade liksom nya. Allehanda regler samt restriktioner kan ibland innebära både små och stora utmaningar. I all synnerhet om det innebär förändringar. När det vardagliga sätts på prov, då är det kanske inte så lätt att ”hålla i och hålla ut” hur gärna vi än vill och önskar.

Med detta sagt, det är inte bara en människas vilja som står på prov. Det måste vara allas vår vilja att ”hålla i och hålla ut” om vi ska lyckas radera ett virus som globalt satt sina djupa spår. Lyckas med att hålla balansen, det kan vi bara göra om vi gör det tillsammans. Med andra ord; vill vi – så kan vi. Likaså, vad vi gör idag, kommer att ha betydelse imorgon.

Oro och ängslan är knappast något som undgått någon människa sedan mars månad i fjol. Vidare har detta lett till en oönskad ensamhet särskilt bland våra äldre. Ingenting har varit sig likt…stora och glädjefyllda högtider såsom påsk och jul firades kanske på de flesta håll under mycket annorlunda former.

Dock har allt en benägenhet att bli så bra som det bara möjligen kan bli. Att hitta en balans i en obalanserad värld, där omständigheterna liksom förutsättningarna är bland de allra sämsta, ja då har man trots allt lyckats.

Därtill finns Guds Son, vår Herre Jesus Kristus. Vår balans i en obalanserad värld, som skapar tro. En gåva vi inte bara får ta emot men också dela med varandra.

Anette Westermark

Präst, Kila/Gillberga församlingar

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.