Första bilden efter lyckad Marslandning

PUBLICERAD:
Första bilden på Mars från Nasas Perseverance.
Foto: Nasa via AP/TT
Rymdsonden Perseverance har lyckosamt landat på planeten Mars och kan inleda sin utforskning av eventuellt tidigare liv runt Jezerokratern. Men de sista minuterna före landningen var gastkramande.
Strax efter landning skickade sonden sin första bild.

Efter åratal av förberedelser och över sex månaders rymdfärd landade till sist Perseverance (Uthållighet) på Mars. Tanken är att för första gången hitta fossila bevis för liv och senare ta hem dem till jorden.

Men luften verkade närmast stå stilla i det amerikanska rymdstyrelsen Nasas operativa avdelning under "de sista sju skräckminuterna", då sonden färdades i Mars atmosfär.

Men strax före klockan 22 svensk tid utbröt jubel. Och några minuter senare kom de första bilderna in från en av de mest komplicerade sonder som Nasa konstruerat i samarbete med Jet Propulsion Laboratory i Pasadena i Kalifornien.

Sonden tvärbromsade

Sonden hade då bromsat in från runt 20 000 kilometer i timmen till i princip promenadfart under de avgörande minuterna i mars atmosfär.

– Landning bekräftad, sade Marsfärdens ledare Swati Mohan.

Då hade man lyckats landa farkosten – men i själva verket hade sonden landat 11 minuter och 22 sekunder tidigare. Så långt tid tar det för radiosignalerna att nå jorden.

– Vi är väldigt exalterade över att få komma i gång, säger Sandra Siljeström, astrobiolog på svenska Rise, och en i Perseverances internationella forskarlag.

Redan på fredagen sätts en medföljande helikopter igång, berättar Mimi Aung som är chef för programmet. Helikoptern, döpt till Ingenuity (Påhittighet) kommer att genomföra fem färder de närmaste 30 dagarna.

– Möjligheten att flyga gör det möjligt att nå platser som bergväggar och andra områden som är av vetenskapligt intresse, säger Aung.

Och kanske kan den "leverera färgbilder som extralyx".

Norr om ekvatorn

Nasas nya metod att landa på mars gick ut på att låta ett slags flygande kran, "skycrane", fira ned sonden till ytan. Kranen är för engångsbruk, och störtar efter manövern. Men helt ny är metoden inte, den användes framgångsrikt då sonden Curiosity anlände till Mars 2012.

Landningen, vid 22-tiden svensk tid, var avgörande för Perseverance-projektets framgång. Men den lyckade landningen är nu startskottet på flera års utforskning av en ny del av vår grannplanets geologi och möjligheter till liv. Jezero har en diameter på ungefär 50 kilometer, och ligger strax norr om Mars ekvator.

En illustration av hur det ser ut när Perseverance kopplar loss sig från ett av flygstegen inför torsdagens landning.
Foto: Nasa/JPL-Caltech/AP/TT

Det intressanta med kratern är att den för länge sedan var vattenfylld. Perseverance ska sättas ned vid resterna av det delta som bildades när vatten för miljarder år sedan rann in i kratern. Om det fanns liv på planeten så borde det ha stortrivts på en sådan plats.

– Vi pratar inte dinosaurier, säger Sandra Siljeström för säkerhets skull.

– Utan det man tror kan ha funnits på Mars för fyra miljarder år sedan, väldigt enkelt mikrobiellt liv.

Halvt kilo

Sonder har alltså landats på Mars tidigare, sammanlagt ungefär ett tiotal. Men bland de unika elementen denna gång är att Perseverance ska samla prover för transport till jorden. Hittills har mänsklighetens projekt bara åkt till Mars, aldrig tagit hem något från planeten.

Sondens andra bild från Jezerokratern på Mars.
Foto: Nasa via AP/TT

Planen är att under det Mars-år – motsvarande ungefär två jord-år – som den lilla bilen ska jobba få ihop prover i små rör. Vikten av mineralerna får uppgå till sammanlagt ungefär ett halvt kilo, så det vill till att välja noga.

Proverna kan studeras även på plats av Perseverances instrument, men full klarhet om hur arbetet lyckats blir det inte förrän rören flugits tillbaka till jorden. Och det kan dröja ganska många år, prognosen lyder kring 2030.

– Det är så med rymdprojekt att det tenderar att vara väldigt långa ledtider, säger Sandra Siljeström.

– Så det är inte säkert att jag gör de analyserna. Men målet är ju att vara med.

Henrik Samuelsson/TT

Grim Berglund/TT

Så här ska landningen gå till.
Foto: Johan Hallnäs/TT
Fakta

Fjärde planeten från solen

Mars är, från solen räknat, vårt solsystems fjärde planet. I storlek är den näst minst, bara Merkurius är mindre. Ändå rymmer Mars solsystemets i särklass högsta berg – med 27 000 meter är vulkanen Olympus Mons som tre Mount Everest staplade på varandra.

Ett Mars-år är 687 jord-dygn, alltså nästan lika långt som två år på jorden. Dygnet på Mars kallas för sol, uttalas "såll", och är lite längre än vårt jord-dygn.

Planeten är ogästvänlig; medeltemperaturen är minus 62 grader Celsius, och atmosfären innehåller 95 procent koldioxid men mindre än 1 procent syre.

Tidigare genom årmiljarderna har dock förhållandena varit något snällare, så forskarna tror ändå att det kan ha uppstått någon form av primitivt liv på planeten. Det kan till och med finnas kvar än i dag, men i så fall gömmer det sig troligen under ytan.

Källa: Nasa