Hoppa till huvudinnehållet

Vatten från Vänern löste Säffles vattenförsörjning

Publicerad:
Säffles första vattenverk byggdes på Rolfserudsholmen. Det stod färdigt 1914. Därifrån pumpades vatten till det nybyggda vattentornet, som kunde tas i drift i början av 1915. Av byggnaden på Rolfserudsholmen återstår i dag bara delar av grunden.
Säffles första vattenverk byggdes på Rolfserudsholmen. Det stod färdigt 1914. Därifrån pumpades vatten till det nybyggda vattentornet, som kunde tas i drift i början av 1915. Av byggnaden på Rolfserudsholmen återstår i dag bara delar av grunden. Foto: Ludvig Åberg

I drygt 25 år fick Säffleborna sitt vatten från Byälven via ett vattenverk på Rolfserudsholmen. Därefter följde 42 år när dricksvattnet hämtades från Harefjorden. Sedan 1982 är det vatten från Vänern som kommer ur kranarna.

Det var närmare bestämt strax före klockan 21 den 14 november 1982 som vänervatten första gången släpptes ut i ledningarna till abonnenterna i Säffle. Intagsledningen sträcker sig två och en halv kilometer ut i Vänern och intaget ligger på 25 meters djup. Från en råvattenpumpstation går vattnet via en 9,5 kilometer lång råvattenledning till vattenverket. Efter rening går det ut i rörledningarna och till vattentornet.

När vattenverket stod färdigt 1982 bedömdes det ha tillräcklig kapacitet ”för överskådlig tid”. Det var riktigt. Vattenverket dimensionerades för en betydligt större folkmängd och förbrukning än den utveckling som följde.

De första vattenverken

Första gången som Säffleborna fick vatten i ledningar till hushållen var i januari 1915. Säffle hade då cirka 2 000 invånare, men det var bara de centrala delarna som vattenledningarna nådde fram till.

  • Säffles andra vattenverk – Sveriges då modernaste – togs i drift 1940 vid Harefjorden. Då räknade man med att vattenförsörjningen var tryggad för lång tid framåt, men riktigt så blev det inte.
    Säffles andra vattenverk – Sveriges då modernaste – togs i drift 1940 vid Harefjorden. Då räknade man med att vattenförsörjningen var tryggad för lång tid framåt, men riktigt så… Foto: ST Arkiv
  • När alla beslut var tagna kunde vattenverksbygget startas sommaren 1981. Här pågår förberedelser för sprängning.
    När alla beslut var tagna kunde vattenverksbygget startas sommaren 1981. Här pågår förberedelser för sprängning. Foto: S-E Dahlström
  • I augusti 1982 började vattenverket bli färdigt. Byggarbetarnas manskapsbodar fanns fortfarande kvar och det skulle dröja ytterligare tre månader innan det nybyggda vattenverket kunde tas i drift.
    I augusti 1982 började vattenverket bli färdigt. Byggarbetarnas manskapsbodar fanns fortfarande kvar och det skulle dröja ytterligare tre månader innan det nybyggda vattenv… Foto: S-E Dahlström

Vattenverket hade byggts på Rolfserudsholmen och bestod av ett pumphus och tre grävda grundvattenbrunnar. Ganska snart blev kapaciteten otillräcklig. Man tvingades då ta vatten även direkt från Byälven. Grundvatten från brunnarna blandades med vatten från älven. Detta gick ut i ledningarna utan föregående rening. Detta blev naturligtvis ohållbart, inte minst med tanke på att avlopp släpptes ut i älven uppströms råvattenintaget. Utsläpp från pappersbruket gjorde förstås inte saken bättre.

Smakade dåligt

1933 presenterades ett förslag som innebar att vattentäkten skulle flyttas till Harefjorden. Det dröjde fem år innan beslut om ett vattenverksbygge vid Harefjorden togs. I augusti 1940 släpptes vatten från Harefjorden ut i ledningarna. Det nya vattenverket ansågs då vara Sveriges modernaste i sitt slag. Äntligen skulle vattenförsörjningen vara säkrad för lång tid framåt. Det var i alla fall vad man trodde då.

1951 blev Säffle stad. Folkmängden ökade och likaså vattenförbrukningen. Redan på 1960-talet började man diskutera vad som skulle hända på sikt. Dels började vattenverkets kapacitet bli otillräcklig, dels var inte det vatten som man fick från Harefjorden tillräckligt bra. Inte minst sommartid kunde det smaka ganska dåligt.

Och inte bara det. Det rapporterades betydande mängder av mangan i vattnet liksom smutsvattensvamp och alger. Harefjorden som vattentäkt ifrågasattes.

Fastnade för Vänern

Ett viktigt beslut togs av kommunfullmäktige 1977. Det skulle göras en utredning om den framtida vattenförsörjningen. Tre huvudalternativ fanns – vatten från grundvattentäkter, Harefjorden eller Vänern.

Vad utredningen ledde fram till vet vi. Man fastnade för råvatten från Vänern. Det skulle ge större säkerhet mot förorening och samtidigt kunna ge jämnare temperatur och även ett mer välsmakande vatten. Hösten 1978 togs beslutet att vattenintaget skulle placeras i Bäröfjorden i Vänern. I december 1979 bestämdes, att det nya vattenverket skulle byggas vid Industrigatan. Projekteringen kunde inledas och bygget förberedas. Våren 1981 togs slutgiltigt beslut och redan samma sommar påbörjades arbetet.

  • Vid strandkanten svetsades den sammanlagt 2,5 kilometer långa intagsledningen samman. Det är rejäla plaströr. Måttet är 70 centimeter.
    Vid strandkanten svetsades den sammanlagt 2,5 kilometer långa intagsledningen samman. Det är rejäla plaströr. Måttet är 70 centimeter. Foto: S-E Dahlström
  • En av beslutsfattarna, Allan Gustafsson, kunde glädjas åt att vattenverkets styrutrustning levererats av PAAB Automation i Säffle och att ventilutrustningen kom från Eur-Control Källe AB, Säffle.
    En av beslutsfattarna, Allan Gustafsson, kunde glädjas åt att vattenverkets styrutrustning levererats av PAAB Automation i Säffle och att ventilutrustningen kom från Eur-Co… Foto: S-E Dahlström
  • I november 1982 släpptes vatten från Vänern ut i Säffles vattenledningsnät. Gatuchef Nils-Eric Einarsson och va-chef Kenneth Olsson firade med att skåla i vänervatten.
    I november 1982 släpptes vatten från Vänern ut i Säffles vattenledningsnät. Gatuchef Nils-Eric Einarsson och va-chef Kenneth Olsson firade med att skåla i vänervatten. Foto: S-E Dahlström
  • Intresset var stort när det i januari 1983 var öppet hus och visning av det nya vattenverket.
    Intresset var stort när det i januari 1983 var öppet hus och visning av det nya vattenverket. Foto: S-E Dahlström

Som en jämförelse kan nämnas att det första vattenverket på Rolfserudholmen var dimensionerat för en kapacitet av 8 liter per sekund. Vattenverket vid Harefjorden hade från början en kapacitet motsvarande 45 liter per sekund. Nu skulle det nya vattenverket kunna klara 125 liter per sekund.

Det största projektet

Det var ett stort projekt, faktiskt vid den tidpunkten kommunens största någonsin vad kostnaden beträffar. Vattenverksprojektet var kostnadsberäknat till 32 miljoner, men det visade sig vara i överkant. Verkliga kostnaden blev några miljoner lägre och dessutom fick kommunen fem miljoner i statsbidrag. Som en jämförelse kan nämnas att Tegnérhallen, som byggdes 1972, hade kostat ”bara” 9,5 miljoner.

En viktig del i projektet var förstås anslutningen till Vänern. Att råvatten hämtas på 25 meters djup betyder bland annat låg vattentemperatur året runt. En vattendom gav Säffle vattenverk rätten att hämta i medeltal 6 000 kubikmeter och maximalt 9 000 kubikmeter vatten per dygn. Det skulle inte bli vattenbrist ens vid lågvatten.

Ett skådespel

Arbetet med intagsledningen var ett skådespel i sig. Ledningen av plaströr svetsades samman vid stranden och ringlade sig snart som en gigantisk orm ut över Bäröfjorden där den sedan skulle sänkas. Det är ingen liten ledning. Den är 70 centimeter bred.

Råvattenledningen från råvattenpumpstationen till vattenverket är 40 centimeter bred. Den är gjord av segjärnsrör och ligger förstås nedgrävd, men för att nå fram till vattenverket behövdes också en cirka 300 meter lång dykarledning av plaströr under Byälven.

Vattenverket togs som nämndes inledningsvis i drift i november 1982. Allmänhetens intresse för anläggningen var stort och i mitten av januari 1983 var det öppet hus i vattenverket. Då fick Säffleborna möjlighet att på plats se hur råvattnet från Vänern hanteras och renas innan det så småningom släpps ut i vattenledningsnätet. Det var många som utnyttjade det tillfället.

Artikeltaggar

LokalhistoriaNöje/KulturSäffle

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.