Säfflehälsan är ett välkänt begrepp i Säffle. Numera finns Säfflehälsan i Säffle Hälsocenter och en del av verksamheten är Etage 5, alltså det träningscenter som finns där. Vad många kanske inte vet är att det i år är precis ett halvt sekel sedan starten. Då talade man inte om Säfflehälsan. Då var det Säffle företagshälsovårdscentral.
Det var 1 oktober 1971 som verksamheten startade. Provinsialläkare Alf Magnil hade anställts och centralen skulle också vara bemannad med en sköterska, ett mottagningsbiträde och en sekreterare. Kostnaden beräknades till cirka en halv miljon per år, men en del av summan skulle täckas av statsbidrag. De företag som anslöt sig skulle naturligtvis också vara med och dela på kostnaderna.
Sju industrier
Från starten var det förutom Säffle stad sju industrier som gick med. Det var Billerud, Electrolux, Karosseri AB H Höglund & Co, Källe-Regulatorer, Seffle Motorverkstad, String-Seffle och Säffle Gjuteri och Mekaniska Verkstad. Företagshälsovården skulle från starten betjäna cirka 2 600 anställda.
Till ordförande i styrelsen för företagshälsovården utsågs Åke Alestam, en av Billeruds direktörer. När han tillsammans med Alf Magnil presenterade den blivande företagshälsovårdscentralen betonades att tyngdpunkten skulle ligga på förebyggande hälsovård, alltså uppföljning av hälsotillståndet och arbetsmiljöfrågor. Man avslöjade samtidigt att det fanns planer på att anställa en skyddstekniker.
Första lokalen skulle bli Bryggerigatan 14, men redan från starten var en flytt till Sundsgatan 17 planerad. Den skulle ske så snart provinsialläkarnas lokal där blev ledig och så blev det också.
Verksamheten växte snabbt
Utvecklingen blev snabb. Bara några år efter starten anställdes även Bengt Karlström som företagsläkare och när Alf Magnil hastigt avled 1984 blev Kjell Bergqvist hans ersättare.
Nya företag anslöt sig successivt. 1988 – sjutton år efter starten – hade antalet anslutna företag ökat till ett 80-tal och då var cirka 4 000 personer anslutna till Säfflehälsan, som företagshälsovården då hade hunnit döpas om till.
Personalstyrkan hade också vuxit. Förutom läkarna Bengt Karlström och Kjell Bergqvist fanns ytterligare fjorton anställda. Det var skyddsingenjörerna Lars-Inge Andersson och Olof Bäckström samt sjukgymnasten Lena Björkil. Företagssköterskor var Kerstin Enholm, Birgit Isaksson, Anna-Stina Svantesson och Lena Weslien. Mariann Bjelkhed och Margit Eriksson var sjukvårdsbiträden och Britta Nilsson och Maud Sinclair var sekreterare. Den sistnämnda skulle med tiden få en helt annan roll. Hon skulle bli Säfflehälsans vd.
Hade nått gränsen
Bengt Karlström konstaterade 1988 att man i princip nått gränsen för hur många som kunde anslutas.
- Nu måste vi prioritera nyanslutningar.
Även på andra sätt var man tvungen att omprioritera. Till en början var företagshälsovården en lättillgänglig väg till ”vanlig” sjukvård.
- Nu är bilden en annan med den närmast explosionsartade ökningen av anslutna företag, sade Bengt Karlström. Därmed har också inriktningen successivt förändrats. I första hand behandlas yrkesrelaterade sjukdomar medan övriga styrs över till primärsjukvården.
Arbetsmiljön i fokus
Enkelt uttryckt kan man säga att det blev en betoning på det som var huvudmålet från starten, alltså förebyggande insatser. Arbetsmiljöfrågorna hade blivit alltmer uppmärksammade. 1988 nämndes också ett par då relativt nya begrepp, nämligen bildskärmsproblematiken och ”burn out-fenomenet”. Det sistnämnda känner vi numera mest som utbrändhet.
- Inte minst bland lärare upplevs arbetssituationen ibland psykiskt pressande, sade Bengt Karlström.
Det var alltså redan för 33 år sedan.
Somliga var kritiska till företagshälsovården och Bengt Karlström visste varför. Det var personer som undrade varför de inte snabbt fick hjälp när de blev sjuka, men företagshälsovården skulle inte vara en ”snuvakut”.
- För oss är kopplingen till arbete viktig när det gäller sjukdomar, framhöll Bengt Karlström.
Ingen självklarhet
Fem år senare gjorde ST ett nytt besök hos Säfflehälsan. Antalet anslutna företag hade inte förändrats och inte heller antalet personer som var knutna till Säfflehälsan. Detta var något som inte hade varit självklart en tid tillbaka. Då försvann nämligen statsbidraget till företagshälsovården. Man tvingades höja företagens avgift med cirka 20 procent. Det fanns en oro för att många skulle säga upp avtalet, men så blev det inte.
Ironiskt nog kan man också säga, att det avskaffade statsbidraget öppnade nya möjligheter. Man var inte längre lika hårt styrd av de regler som tidigare var kopplade till statsbidraget. Nu öppnades till exempel möjligheten att satsa på rehabilitering
Fyra hörnstenar
När Säfflehälsan presenterade sig 1993 pekade man på fyra hörnstenar. Det var teknik, rehabilitering, utbildning och sjukvård. Den sistnämnda punkten är intressant med tanke på vad som tidigare hade sagts om bland annat ”snuvakut”.
Sjukvård hade nu på nytt blivit en väsentlig del av Säfflehälsans verksamhet. Visserligen vägde fortfarande arbetsrelaterade sjukdomar tungt, men – konstaterade man – den tidigare gränsdragningen mellan dessa och ”vanliga” sjukdomar hade luckrats upp.
Bengt Karlström och Kjell Bergqvist gladde sig åt ett stabilt läge för företagshälsovården i Säffle, men var samtidigt oroliga för utvecklingen i landet som helhet. Nedskärningar inom företagshälsovård skulle kunna ge allvarliga konsekvenser inom arbetsmiljöområdet.
Under många år hade Säfflehälsan sina lokaler vid Sundsgatan, men så småningom flyttades verksamheten till träfastigheten i hörnet av Säterivägen och Industrigatan. Ännu en flytt följde 2011, samma år som Säfflehälsan fyllde 40 år.
Etage 5 i sjukhuset
Säfflehälsan flyttade till före detta sjukhemmet, som då blev Säffle Hälsocenter. Man flyttade in på 945 kvadratmeter på femte våningsplanet och av den totala ytan disponerade Etage 5, det gym som hör till verksamheten, 260 kvadratmeter.
Två år tidigare hade Maud Sinclair och Anders Billing tagit över Säfflehälsan och strax därefter köpte man upp Panatta Rehab, som fick byta namn till Etage 5. 2017 gick Tomas Karlsson in som delägare i stället för Anders Billing.
Maud Sinclair har kunnat följa Säfflehälsans utveckling genom flera decennier från tidig anställning som sekreterare till många år som vd.
Femtioårsjubilerande Säfflehälsan lever i högsta grad vidare och har numera verksamhet även i Åmål, Dals Ed, Bengtsfors och Mellerud.
Jobbet är hälsa för Maud, vd