När Tegnérhallen stod färdig 1972 öppnades nya förutsättningar för idrottslivet i Säffle och även för sporter som tidigare inte haft någon lämplig lokal. Plötsligt fanns till exempel en hall med mått som räckte för handboll, en 25-metersbassäng för simmarna och en bowlinghall. Dessutom lokaler för skytte, boxning, tyngdlyftning och bordtennis för att nämna några exempel.
En försmak av vad som skulle komma fick besökarna redan vid invigningen och snart skulle det bli mer. Redan i december 1972 var läktaren fullsatt i simhallen. Då kom nämligen tre simhoppare till Tegnérhallen för en uppvisning.
Det var inte vilka som helst. Största dragplåstret var förstås Ulrika Knape, som bara några månader tidigare hade vunnit OS-guld i München. Agneta Henriksson hade en sjätteplats med sig från samma OS och Mathz Lindberg – Ulrikas blivande make – hörde också till eliten. För Sifhälla Simsällskap blev det förstås lite av en rivstart.
Simningen var när Tegnérhallen invigdes fortfarande en sektion inom SK Sifhälla. Först i december 1972 begärde man utträde ur Sifhälla för att bilda en egen specialklubb. För att markera att det inte låg någon schism bakom utträdet valde man namnet Sifhälla Simsällskap.
Först några år senare ändrade man namnet till Säffle Simsällskap. Anledningen till utbrytningen var, att som fristående specialklubb blev man berättigad till kommunala bidrag. Den möjligheten fanns inte som en sektion inom Sifhälla.
Blivande världsstjärnor
Bordtennis och basket spelades inom samma klubb. Det var KFUK/M Säffle som hade båda dessa sporter på programmet. Basketmatcherna spelades förstås i stora hallen, medan pingisspelarna fick en egen lokal i källaren. När större tävlingar skulle arrangeras flyttade man upp i stora hallen.
Det gällde förresten också när Spårvägens GoIF från Stockholm hade valt Säffle för ett träningsläger. Att det var så hade förmodligen fallit i glömska om det inte hade varit för att Claes Österman, som nyanställd sportjournalist på Säffle-Tidningen, åkte till Tegnérhallen för ett reportage.
En av bilderna från lägret är minst sagt fascinerande. På den ser man bland annat två blivande världsstjärnor – 11-årige Jan-Ove Waldner och fyra år äldre Mikael Appelgren. Båda samlade senare på sig en lång rad VM- och EM-guld och Waldner dessutom ett OS-guld. Vad som skulle komma visste ingen den gången i Tegnérhallen.
En annan bordtennisstjärna besökte för övrigt Tegnérhallen precis när den hade tagits i drift. Det var Stellan Bengtsson, som sensationellt hade blivit världsmästare 1971. Året därpå gjorde han militärtjänst i Idrottsplutonen på I2 i Karlstad och kom till den nya sporthallen för att uppvisningsspela.
Satsning på handboll
Handbollen är ett kapitel för sig. Seffle IS hade bildats när man visste att sporthallen skulle bli verklighet. Redan i januari 1975 spelades en A-landskamp i Tegnérhallen. Sverige mötte Norge.
Drygt ett år senare var det dags på nytt. Då arrangerades nordiska ungdomsmästerskapet i damhandboll i Tegnérhallen. Landslag från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island deltog. I lagen fanns många redan etablerade A-landslagsspelare.
Med Arne Nordström i spetsen gjorde Seffle IS en rejäl satsning. Man hade både senior- och juniorlag i seriespel. 1976 fick handbollsspelarna bästa tänkbara tränarbesök. En i handbollssammanhang smått legendarisk tränare, Sigo Bjers, kom på besök för att under en helg träna SIS-ungdomarna. Han hade bland annat som tränare varit med när Sverige vann VM-guld 1958 och han hade stora framgångar som tränare både i svenska lag och i Norge.
Värmlands Handbollsförbund fick också en ordförande från Säffle. Under tre säsonger från 1977 hade Styrbjörn von Stedingk det uppdraget. Han hade långt tidigare spelat allsvensk handboll i Hellas så koppling till sporten hade han sedan tidigare.
Tyvärr blev handbollsepoken ganska kort. Efter sju år tvingades Seffle IS lägga ned verksamheten. Det har senare gjorts ett par försök att på nytt starta handboll i Säffle. Säffle handbollsklubb handlade det om då. Första försöket sprack 1984, det andra i början av 2000-talet.
Rumänskt gymnastikbesök
När man vill påminna om minnesvärda ögonblick i Tegnérhallen kan man inte gå förbi gymnastiken. Under många år var Trims gymnastikkavalkad ett publikdragande arrangemang och Trim hade också flera mycket duktiga gymnaster som tillhörde svenska junioreliten. Ett speciellt evenemang bjöds 1984. Det var en trupp från Rumänien som besökte Säffle. Detta var några år innan järnridån föll och de unga gymnasterna var noga bevakade av medföljande övervakare. En i truppen stack ut. Det var ”Nelly” Voinea. Bara fyra år senare skulle hon bli olympisk silvermedaljör i OS i Sydkorea.
När hallen invigdes fanns bland annat Billeruds Tennisklubb med under föreningarnas inmarsch. Tegnerhallen var ju tänkt även som arena för tennis. Detta var långt innan tennisen fick en egen hall.
Badminton var en annan sport som också flyttade in i Tegnérhallen liksom med tiden volleyboll. Även fotboll har spelats där även om det då har handlat om lite andra förutsättningar än på stor plan utomhus. Säfflemästerskapet i inomhusfotboll har emellertid varit en återkommande höjdpunkt.
Planerade ishallsbygge
Faktum är att det kunde ha blivit ishockey också. Det fanns en plan som gick ut på att bygga ishall i direkt anslutning till Tegnérhallen. Man skulle då kunna samutnyttja vissa lokaler och även kunna få till stånd viss energiåtervinning. Det var detta förslag som 1986 presenterades för allmänheten vid ett möte i Tegnérskolans aula. Efter det mötet stod det klart att ett beslut om ett ishallsbygge vid Tegnérhallen skulle komma att bli överklagat av personer som bodde i närheten och som inte ville ha en ishall där.
För att inte riskera hela projektet och alla de bidrag som samlats in till bygget gjordes snabbt en ny plan. Ishallen projekterades för en placering nära Höglundaskolan och så blev det också med invigning 1988.