Frågor där Google går bet

Krönikor
PUBLICERAD:
Hur kommer det sig att det går utmärkt att dricka en kopp hett kaffe i stekande sol, men inte en kopp lika hett te? Det är en av många frågor som skribenten inte lyckats googla fram svar på.
Foto: Jessica Gow / TT
Vi lever i upplysningens tid.

Så har man nog förvisso sagt jämt, för den tid man lever i bör ju vara den mest upplysta så långt eftersom vetenskapen går framåt (även om enskilda kunskaper och tankesätt som kunde vara till nytta även i dag absolut går förlorade med vissa generationer). Men man kan argumentera för att det verkligen är så nu, när alla har tillgång till kunskap, fakta och de senaste forskningsrönen, bara man vill.

Helt transparent blir dock aldrig världen och vissa frågor förblir obesvarade. "Allt går att googla" sägs det, men så är det inte! Jag har massor av frågor som sökmotorn inte har lyckats lösa åt mig och som gäckar mig på så gott som daglig basis. Nedan följer ett litet axplock ur min stora, undriga värld. Nej, hönan och ägget är inte med. Det finns ett vetenskapligt fastställt svar på den frågan, och det kan ni få leta upp själva.

1. Varför heter körsbärsöl inte bara körsbärs?

Jag tycker att det är en sorgligt bortkastad möjlighet till ordvits. Likaså hade jag önskat att McDonalds fiskburgare hette McRill – även om så fisksorten är fel. Och att Sibylla i min barndomsstad Åmål ännu inte har lanserat ett Å-mål, är en besvikelse bortom ord (men om ni gör det efter denna krönika kan ni väl ha den goda smaken att credda – jag kräver inget annat).

Marina Johansson
Foto: Alexander Lindhe

2. Varför tillverkar Cloetta både Plopp och Center?

De har EXAKT lika innehållsförteckning och näringsvärden. Den här frågan har stötts och blötts tidigare och ja, googlar man får man "svar" inom citationstecken – inga riktiga svar. Att den ena beskrivs som "toffeefylld choklad" och den andra som "choklad med toffeefyllning" gör en bara ännu mer irriterad. Och att det skulle vara olika aromsammansättning är ju bara mög, när det är den enskilde konsumentens smaklökar som avgör. Så vad är egentligen skillnaden mellan dessa chokladbitar? Kan det finnas någon, när de består av exakt samma ingredienser och har likadan utformning? Är det som med påskmust och julmust, med skillnaden att dessa två produkter parallellsäljs? Är det hela ett försäljningstrick – att man ska vilja köpa bägge för att ha "en av varje", när det i själva verket är samma sak i olika förpackningar? Jag vill VETA! Guldspaden till den som löser detta åt mig; jag har inte tid, och säfflekopplingen till ämnet är tyvärr svag.

3. Varför tänker jag så ofta att jag är för trött för att se en film som är två timmar lång, men plöjer utan problem sex tjugominutersavsnitt av en serie i stället?

Det är lika lång tid. Det ÄR lika lång tid. Varför rubbas min tidsuppfattning i just denna situation?

4. Varför kan det bli alldeles för varmt ute för att dricka te, men aldrig för kaffe?

Jag pimplar hett kaffe som en galning året om och även om det så är 32 grader i skuggan, medan te får förpassas till vinterhalvåret eller ovanligt svala kvällar under sommartid. Förvisso har jag mjölk i mitt kaffe men nästan aldrig i te, så kaffet må vara något litet svalare, men ändå.

5. Varför säger folk "backa bakåt"?

Man kan väl för h-te inte backa framåt?!

6. Varför tittar jag alltid på klockan när den är 22:22?

Ja, jag har en läskig tendens att nästan dagligen lyckas titta på klockan när den visar 22:22. Jag går aldrig in för det, det bara blir så. Jag är tydligen inte ensam – internet visar att vi är fler som är med om detta fenomen (men kanske finns det en sådan grupp för vartenda klockslag). Vad i hela friden beror detta på? Nej, jag är inte född 22:22, om någon hade den teorin (som jag ändå inte hade trott på).

Jag önskar att jag kunde få svar på dessa frågor. Å andra sidan skulle jag snart ha 100 till. Och kanske finns det en mening med att man aldrig får veta precis allt, oavsett hur många träffar Google växer med för varje sekund.

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.