Hoppa till huvudinnehållet

"Platsidentitet är bra för välbefinnandet"

Publicerad:
Reporter Marina Drake
Marina Drake
marina.drake@saffletidningen.se
Terese Myrin – också känd som Värmlandsantikvarien på Instagram – gör ett gediget arbete med att inventera Sundstorp, Sund och Treabackarna till Säffles kulturmiljöprogram.
Terese Myrin – också känd som Värmlandsantikvarien på Instagram – gör ett gediget arbete med att inventera Sundstorp, Sund och Treabackarna till Säffles kulturmiljöprogram. Foto: Danijel Sejdinovic

Alla blir vi som vi blir av en anledning – det gäller både människor och hus. Det sistnämnda har Terese Myrin stenkoll på. I egenskap av byggnadsantikvarie vid Värmlands museum har hon fått i uppdrag att leda en inventering av hela tre stadsdelar i centrala Säffle till det lokala kulturmiljöprogrammet.

Terese brinner för sitt jobb – så mycket att hon även driver ett populärt instagramkonto i ämnet. Under alter egot Värmlandsantikvarien delar hon med sig av bilder och anekdoter om olika byggnader och platser av kulturhistoriskt värde runt om i Värmland. I skrivande stund har kontot nästan 7000 följare – vilket väl kanske säger något om intresset för byggnadshistorik hos gemene man.

"Det ser ut som en gata i Storbritannien, men det är Säffle. Där det röda teglet är så vanligt både i förra sekelskiftets byggnader och under modernismen på 1950-talet", skriver Terese Myrin under kontot Värmlandsantikvarien om gamla Centralhotellet.
"Det ser ut som en gata i Storbritannien, men det är Säffle. Där det röda teglet är så vanligt både i förra sekelskiftets byggnader och under modernismen på 1950-talet", skriver Terese Myrin under kontot Värmlandsantikvarien om gamla Centralhotellet. Foto: Terese Myrin

Upptäcktsresa

Terese har arbetat som byggnadsantikvarie sedan 2004, varav de senaste fyra åren på Värmlands museum.

– Det är ett jätteroligt jobb. Jag tycker mycket om att lära känna platser på djupet. Det är en ständig upptäcktsresa.

Senaste tre

Säffle kommun har sedan en tid tillbaka ett pågående projekt om att upprätta ett kulturmiljöprogram – en inventering över fastigheter och deras värde ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Man har redan avverkat centrumkärnan, Tuva och Tingvalla. Nu har turen kommit till Sundstorp, Treabackarna och Sund, som Värmlands museum analyserar med hjälp av de lokala referenspersonerna tillika lokalhistorikerna Sven-Erik Dahlström och Claes Åkerblom.

– Det är ett stort område, konstaterar Terese.

Villa Talldungen tillhörde stadens store son Otto Hesselbom och är en av centrums mest iögonfallande byggnader.
Villa Talldungen tillhörde stadens store son Otto Hesselbom och är en av centrums mest iögonfallande byggnader. Foto: Terese Myrin

Måste vårdas

Uppdraget handlar framför allt om att ta reda på vilka byggnader som haft en särskild betydelse för miljön genom historien, och att deras värde inte går förlorat i framtiden.

– De får inte förvanskas, och det är bra för både fastighetsägare och kommunen att veta vad som gäller för den enskilda fastigheten.

Stora magasin och lador är ofta lika med en bördig jord och en rik gård. På Krokstad står det två gigantiska magasin på var sin sida av vägen.
Stora magasin och lador är ofta lika med en bördig jord och en rik gård. På Krokstad står det två gigantiska magasin på var sin sida av vägen. Foto: Terese Myrin

Hur bedömer man en fastighets värde i ett sådant här sammanhang?

– Det kan – och bör – man göra på flera sätt. En metod är att utgå ifrån upplevelse- och dokumentvärde. Men det kan också vara så att byggnaden berättar något om en historisk epok, eller att den är del av ett unikt eller enhetligt gaturum.

På gården Sund fanns en gång en av Värmlands största medeltida marknadsplatser, som också gav grunden till Säffle som ort. En rik gård skulle självklart ha en ståtlig smedja att visa upp.
På gården Sund fanns en gång en av Värmlands största medeltida marknadsplatser, som också gav grunden till Säffle som ort. En rik gård skulle självklart ha en ståtlig smedja att visa upp. Foto: Terese Myrin

Byggnadsboom

Säffle är, som väl de flesta av Säffle-Tidningens läsare vet, Sveriges yngsta stad, som fick stadsprivilegier 1951. Det var också början på en massiv inflyttning till Säffle under 50-och 60-talet, vilket innebar att man byggde som bara den.

– Hus växte som svampar i marken, har jag läst någon beskriva det som, säger Terese Myrin.

Det är därför inte konstigt att en stor del av Säffles bebyggelse går i en enhetlig och för sin tid väldigt typisk stil. Modernismen är en framträdande arkitekturtyp, liksom det både för 50-talet och Säffle så typiska röda teglet. Det har sin förklaring delvis i att Säffle hade just ett tegelbruk och man byggde med lokalproducerat material.

Modernismen präglar stora delar av Säffles bebyggelse – inte minst Sundstorp.
Modernismen präglar stora delar av Säffles bebyggelse – inte minst Sundstorp. Foto: Terese Myrin

Det stora i det lilla

Mitt i detta finns förstås även byggnader som sticker ut, men Terese vill inte minst lyfta fram det som för gemene man kan tyckas väldigt vardagligt och alldagligt.

– Det finns hus som man bara går förbi utan att någonsin reflektera över, men i min yrkesroll får jag perspektiv på att allt har en historia, har fyllt en funktion och blivit vad det är av en anledning.

Bli streetsmart

Kulturmiljöprogrammet ska vara färdigt till sommaren, och då tar Tereses nästa säffleprojekt vid: att genomföra stadsvandringar i Tuva och Sundstorp.

– Det känns jättespännande.

Torn och glasverandor är typiskt för sekelskiftet 1900. Det här huset intill Silvénska villan byggdes 1907 och sticker ut ur mängden!
Torn och glasverandor är typiskt för sekelskiftet 1900. Det här huset intill Silvénska villan byggdes 1907 och sticker ut ur mängden! Foto: Terese Myrin

Hon tror att vandringarna kommer att bjuda på många aha-upplevelser – och i denna tid då man tillbringat mer tid hemmavid än vanligt kanske man också börjat se på sitt hemkvarter med nya ögon.

– I dag vet vi med internets hjälp nästan mer om New York och Paris än våra egna hemkvarter. Men jag tror att det är bra för en att känna en stark platsidentitet – att det är bra för välbefinnandet att ha kunskap om och känna stolthet inför det man har i sin närhet, säger Terese Myrin.

Säffle kyrka är en kyrka som sticker ut med sitt rödbruna tegel och för en kyrka ovanliga design.
Säffle kyrka är en kyrka som sticker ut med sitt rödbruna tegel och för en kyrka ovanliga design. Foto: Terese Myrin

Artikeltaggar

Claes ÅkerblomNyheterOtto HesselbomSamhälleSmedstorpSäffle kommunSäffle kyrkaTerese MyrinVärmlands museum

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.