Det var en gång hård konkurrens mellan herrekiperingarna i Säffle. De var många. När männen behövde köpa kläder fanns det valmöjligheter. De flesta hade väl ”sin” butik som de återkom till. Inte sällan fanns där någon som hade bra koll på både mått och personlig smak hos kunden.
Redan i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet fanns flera affärer som hade kläder till försäljning. Specialiseringen var inte så tydlig. Många som sålde kläder hade också varor av helt annat slag till försäljning. Snart skulle detta förändras och renodlade herrekiperingar etableras. Dessutom flera skrädderier.
På 1950-talet fanns sex herrekiperingar i Säffle. Om det ger 1955 års lokaltelefonkatalog besked.
Skräddarmästare
Skräddarmästare Alfred Holm etablerade sig i Säffle 1904. Han behövde snart en bättre lokal och hyrde i hörnhuset Bryggerigatan – Västra Storgatan. På den tiden var det beställningsskrädderi som gällde. Herrarna lät skräddaren ta mått och sedan syddes kostymen. Konfektion, alltså färdigsydda kläder i olika storlekar, hade börjat göra sitt intåg, men många vägrade köpa sådana plagg. För att kunna konkurrera med skräddarsytt var det nödvändigt att konfektionsplaggen var billigare. Kvalitén blev därefter.
- Typisk var den dåtida konfektionens sätt att sy i – eller rättare sagt icke sy i – knappar. De brukade lossna redan vid provningen, konstaterade klädhandlaren Gösta Dahlqvist när han långt senare skrev om handeln i Säffle.
De olika tillverkarna hade också egna måttskalor, vilket gjorde att det var svårt att hitta plagg som passade när sortimentet var begränsat.
Trevåningshus i sten
Konfektionen hade emellertid blivit allt bättre och redan 1908 började Alfred Holm försäljning av sådana kläder vid sidan av de som han själv sydde efter tagna mått. 1914 lät han bygga det hus där företaget sedan hade sin verksamhet i många decennier. Alfred Holm AB var det officiella namnet, men i folkmun blev det kort och gott Holms. Från början var det bara en affär för manliga kunder, men 1936 utökade man med en damavdelning.
Från början hade Alfred Holm egentligen tänkt att bygga ett trähus i två våningar. Efter att ha övertalats av byggnadsnämndens ordförande, stationsinspektor Ludvig Bäärnhielm, blev det i stället ett stenhus i tre våningar, Västra Storgatan 10. Holm skall ha varit nöjd med det beslutet.
Dahlqvists och Wernbergers
Ungefär vid samma tid, nämligen 1918, fick ett hus på andra sidan av gatan ny ägare. Det var Anders Gustaf Dahlqvist som köpte det då ganska oansenliga huset, byggt redan 1891. Han lät bygga på en våning och inrättade affärslokal i gatuplanet. Här drev familjen Dahlqvist – först Anders Gustaf och därefter sönerna Gösta och Gunnar – herrekipering i nästan ett halvt sekel. Dahlqvists herrekipering stängdes först 1966. Huset finns kvar. I det som en gång var herrekipering finns numera pizzerian Hejdi.
Redan 1906 hade Sven Johanson överlåtit sin ”manufaktur kapp & modeaffär” till Paul Nykander. Affären låg på hörnet av Kungsgatan och Västra Storgatan. Där öppnades också 1910 en annan klädbutik, nämligen Nordén & Alldén. 1938 flyttade Arvid Nordén och John Alldén sin affär till biografhuset. Närmare bestämt till en lokal som låg till höger om entrén till bion. Det var ingen tillfällighet. Det var dessa båda som nästan ett par decennier tidigare hade tagit initiativet till biografbygget och köpt tomt för detta.
1945 fick en anställd ta över herrekiperingen i biografhuset. Det var Bertil Wernberger. Det ledde också till ett namnbyte till Wernbergers herrekipering. När ett nybygge i slutet av 1950-talet stod färdigt norr om Stortorget flyttade Wernbergers dit för att sedan 1967 ta över den affärslokal som EPA då lämnade i hörnet av Östra Storgatan och Tingsgatan. Där fanns Wernbergers kvar ännu ett drygt decennium in på 2000-talet och drevs också under lång tid av sonen Lars. En tid fanns också en ”filial” i källaren i ”Mittihuset”.
Kläder och förköpsbiljetter
Konkurrenter saknades emellertid inte heller öster om älven. I Viktorinska huset fanns Ekelund & Co. 1931 hade Edvin Ekelund tillsammans med August Igel tagit över den herrekiperingsavdelning, som dessförinnan hade varit en del av A Karlsson & Co i samma hus. Efter August Igels död 1944 var Ekelund ensam ägare. Affären låg där det senare blev pizzeria, dock inte ända fram till hörnet på huset. Närmast hörnet låg nämligen Wendels guldsmedsaffär.
En annan konkurrent fanns på andra sidan av Östra Storgatan. Det var Gerdins, som var en anrik herrekipering, som också hade eget skrädderi. Gerdins låg i samma hus som Karlströms skoaffär och var närmaste granne till gamla mejeriet.
Det var förresten inte bara för att köpa kläder som man en gång hade ärenden till Gerdins. Under Sifhällas storhetstid i fotboll i slutet av 1950- och början av 1960-talet såldes förköpsbiljetter till läktaren – såväl till den gamla enklare läktaren som från 1961 till den nybyggda. Förköpsbiljetterna fanns hos Gerdins där Sifhällaledaren Erik ”Yanken” Kolsberg då jobbade.
Den sjätte herrekiperingen på 1950-talet hittade man vid Sundsgatan. Det var Södermans. Det sägs att det var hos Södermans som ”Säffle-Gunnar” Andersson ekiperade sig inför avresan till proffslivet i Frankrike. En spännande kund.
Stor kund hos Algots
Förutom dessa fanns ytterligare några som sålde kläder, men som kanske inte var vad man kallar herrekiperingar. En sådan affär var Handelscentrum vid Stortorget. Den affären startade som Götaboden och bytte namn till Handelscentrum. Alvar Jansson startade affären och sonen Silve drev den vidare. Det blev 68 år innan nedläggningen 1996.
Alvar Jansson drev butiker även på flera andra orter och var en tid största värmländska kund hos klassiska Algots Kläder i Borås. När Handelscentrums fastighet brann 1961 och ny fastighet skulle byggas på tomten blev det problem med bygglov. Då kom Algots Kläders VD Algot Johansson till undsättning. Det vägde tungt. Det blev bygglov för det hus som finns där i dag och som nu bland annat inrymmer Swedbank.
En sak kan man slå fast. För den manliga delen av Säffles befolkning saknades det en gång inte alternativ när det behövde köpas kläder.