Värmländsk möbelhistoria har stark prägel av Säffle

Sedan 1980 – fyra decennier tillbaka – har tidskriften Värmländsk kultur getts ut. Varje nummer har vanligtvis ett speciellt tema. Sommarnumret i år handlar om möbelhistoria. Det är ingen tillfällighet att Säffle sätter viss prägel på innehållet.

Ett faktum är att Säffle under lång tid på 1900-talet hade en betydande möbelindustri, vilket förstås återspeglas när värmländsk möbelindustri skildras. Dessutom är det en Säfflebo, Claes Åkerblom, som är redaktör för det aktuella numret. Han är dessutom författare till åtta av de artiklar som presenteras.

Att Claes Åkerblom har forskat i historien om Seffle Möbelfabrik och även gett ut en bok om denna ger naturligtvis en bra utgångspunkt, men här handlar det inte bara om denna betydande möbeltillverkare. Claes Åkerblom har grävt bredare än så och berättar initierat om en lång rad möbeltillverkare, som varit verksamma i Värmland.

Möbler från Säffle

Seffle på möbelkartan är rubriken över en av artiklarna i tidskriften.

- I ämnet Värmland och möbler är det svårt att komma runt Säffle, skriver Claes Åkerblom. Här fanns länge Värmlands två största möbelindustrier, eller Västsveriges största möbelfabriker, som de kallade sig i annonserna. Jakobssons Industrier och Seffle Möbelfabrik hade tidvis 250 anställda.

Möbler från Säffle spreds långt utanför Sverige, inte minst när Seffle Möbelfabrik på 1950-talet satsade stort på export. Kunderna fanns i USA, Danmark och inte minst i Västtyskland. Namnkunniga danska möbelarkitekter som Edvard Kindt-Larsen och Ib Kofod-Larsen engagerades. Många av dessa möbler lever fortfarande vidare och är milt uttryckt eftertraktade. På en auktion hos Bukowskis betalade en köpare nyligen 140 000 kronor för ett sideboard, Ib 500, tillverkat i Säffle på 1960-talet.

Varierat innehåll

I Värmländsk kultur kan man även läsa om bröderna Erikssons möbeltillverkning, den som bedrevs i Taserud, ett ortnamn som ofta förknippas med en av bröderna, nämligen den legendariske Elis i Taserud. Broby Industri AB i Sunne och dess möbelarkitekt Yngve Ekström uppmärksammas. Likaså en samling möbler tillverkade av masurbjörk – man kan nästan tala om ett masurmuseum – som finns i Markvatten i norra Grums.

”En lysande idé” är den fyndiga titeln på en artikel om lamptillverkaren AB Vidus i Arvika, som en tid hade samarbete med möbelarkitekten Axel Einar Hjorth. Vidare berättas om Sigrid Kjellin, som på 1930-talet reste runt i Värmland och dokumenterade allmogeföremål, totalt cirka 2 000 vackra akvareller. Alla dessa artiklar är signerade Claes Åkerblom.

Säfflekoppling

Det finns ytterligare en Säfflekoppling i Värmländsk kultur denna gång. En artikel om Marita Olsson i Arvika – en nutida tillverkare av så kallade stabbestolar eller kaarstolar, är nämligen skriven av Lena Bonnevier, tidigare kulturchef på Värmlands Folkblad, men uppvuxen i Säffle och då med efternamnet Norén.

Det är ett välmatat nummer av Värmländsk kultur. Möbelhistoria är i hög grad också lokalhistoria. Att artiklarna dessutom är illustrerade med ett intressant material förstärker det positiva.