Del 2
Det fanns ännu i början av 2001 förhoppningar om att sjukhuset i Säffle skulle kunna räddas. Trycket från allmänheten på landstingspolitikerna var enormt. Samtidigt fortsatte arbetet inom landstinget med en tydlig inriktning.
I april kom det besked som många hade fruktat. Hälso- och sjukvårdschefen Lennart Nordström kom 20 april 2001 till sjukhuset i Säffle för att informera om ledningsgruppens förslag gällande verksamheten där. Bland annat handlade det om en samordning av operationsverksamheten i Säffle och Arvika, vilket i praktiken innebar slutet för akutsjukvården i Säffle.
Mötet resulterade i en av Säffle-Tidningens mest uppmärksammade förstasidor. Under rubriken ”Sjukhuset slaktas” ses en leende Lennart Nordström gå från mötet. Många vägrade tro att det inte var en gammal arkivbild och ifrågasatte bildvalet. Sanningen är att leendet var lika påtagligt på alla bilderna som togs just vid det tillfället. Bilden väckte naturligtvis starka reaktioner.
Bland de hårdaste kritikerna mot nedläggningsförslaget fanns många av sjukhusets läkare. En av dem var Bernhard Jaup, som på bilden ses reagera mot ett besked som lämn… Foto: Eva-Lotta Karlsson Ett protestmöte hölls i Kanalparken 12 maj 2001. Det var en månad innan sjukhusets framtid skulle avgöras av landstingsfullmäktige. Oppositionsledaren Jan Norlin gjorde kla… Foto: S-E Dahlström Berit Högman (s) var landstingsråd när sjukhusstriden pågick och när nedläggningsbeslutet togs. Hon fick bland annat ta emot namnlistor med krav på bibehållen akutsjukvård i Säf… Foto: ST Arkiv Säffle-Tidningens förstasida 21 april 2001. Hälso- och sjukvårdschefen Lennart Nordström hade dagen innan besökt sjukhuset i Säffle och gett beskedet att förslaget var att stänga akutsj…
Helt klart var det förstås inte. Det krävdes också politiska beslut i landstinget. Det stod dock ganska snart klart, att det fanns en majoritet i landstingsfullmäktige för en stängning av akutsjukhusen i Säffle och Kristinehamn. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet drev den linjen. De borgerliga partierna gick emot, men var i minoritet.
Annorlunda 1 maj
Sjukvårdsfrågan orsakade en rejäl spricka mellan socialdemokrater och vänsterpartister i landstinget och deras partivänner i Säffle. Första maj-demonstrationen i Säffle präglades av sjukvårdsfrågan och Socialdemokraterna i Säffle demonstrerade öppet mot det egna partiets agerande i landstinget. På några plakat läste man ”Säffle sjukhus – kommunens livsnerv”, ”Vi kommer att slåss för vårt sjukhus” och ”Landstinget ska inte få fälla Säffle”. Det var en annorlunda 1 maj för socialdemokrater i Säffle.
12 maj hölls en stor demonstration i Kanalparken. Även här klargjordes att Socialdemokraterna i Säffle tog avstånd från det som egna partiet stod bakom i landstinget.
Den 11 juni låg ärendet på landstingsfullmäktiges bord. Från borgerlig sida begärdes bordläggning, vilket också blev beslutet, men vid ett extra fullmäktigemöte redan 20 juni kom klubbslaget, som släckte hoppet för Säffle och Kristinehamn.
Sedan gick det snabbt. Redan 3 september stängdes akutmottagningen i Säffle. Operationer förekom visserligen fram till februari 2002, men då handlade det enbart om planerad verksamhet i form av ortopediska operationer.
Varför sjukhuset i Säffle?
En intressant fråga är förstås vad som låg bakom beslutet att stänga sjukhuset i Säffle. Det är ingen hemlighet att det under resans gång även fanns förespråkare för att behålla sjukhuset i Säffle på bekostnad av akutsjukhuset i Arvika.
Anders Ajaxson, journalist men en gång också informationschef på landstinget i Värmland, har försökt hitta beslutsunderlag som kan förklara varför majoriteten valde att behålla Arvika. Han har kommit fram till att det inte finns något sådant beslutsunderlag, åtminstone inte på pränt och bevarat. I en artikel publicerad i fjol i VF skriver Anders Ajaxson bland annat detta.
– Det går ingenstans i protokollen att utläsa varför utgången blev som den blev. Är det sant? Ja, det är sant.
Landstingsfullmäktiges möte 11 juni 2001 hölls i Hotell Gustaf Fröding. Utanför hotellet väntade många med plakat för att in i det sista försöka påverka politikerna, som sk… Foto: S-E Dahlström I väntan på landstingsbeslutet 11 juni 2001 intervjuades Birgitta Svanér och Maria Hartman från aktionsgruppen ABS av Värmlandsradions reporter Konrad Larsson. Foto: S-E Dahlström Den 11 juni 2001 samlades landstingsfullmäktige för att avgöra sjukhusfrågan. Den gången blev det bordläggning, men en dryg vecka senare samlades ledamöterna för ett extra … Foto: S-E Dahlström Den 3 september 2001 var det dags. Det var akutmottagningens sista dag i Säffle. Det var en tung dag för personalen, som på bilden representeras av från vänster Sigyn Karl… Foto: Claes Österman
Hans slutsats blev att det fanns politiska skäl bakom valet att behålla Arvika.
– Det som låg närmast till hands var att väga sjukhusen i Säffle och Arvika mot varandra. Tyngst vägande var s-rösterna i det forum – landstingsfullmäktige – där frågan avgjordes. I alla tider har S haft en starkare ställning i Arvika än i Säffle; det gav Arvika det avgörande försteget.
Politiska skäl
Ajaxsons slutsats kommenteras på facebook av bland annat Hans Crona, som var sjukhusdirektör på Centralsjukhuset i Karlstad och som rimligtvis var väl informerad om det som pågick.
– Jag vet att din slutkläm om Arvika och Säffle stämmer. På CSK tyckte vi att Säffle hade varit det strategiskt riktiga valet: dalslänningarna och den stora skillnaden i kvalitet.
Västra Götalands-regionen bidrog ju årligen med mångmiljonbelopp till driften av sjukhuset i Säffle och hade en gång också varit med och bidragit till byggkostnaden.
Även andra har bekräftat teorin om att politiska avvägningar låg bakom det beslut som togs.
Staffan Svanqvist var tillsammans med Anders Ajaxson redaktör för landstingets jubileumsbok Vårt LiV – En krönika om Landstinget i Värmland 1863-2013. Även Svanqvist kommenterar på facebook kollegans artikel.
– Men vem vågar påstå att det var något annat än politiska skäl som avgjorde vilket akutsjukhus som skulle läggas ned?
Oavsett vad som fällde avgörandet så innebar beslutet slutet för akutsjukhuset i Säffle. Svallvågorna efter detta skulle emellertid bli kraftiga. Det väntade ett val ett år senare. Det visade sig då att väljarna inte hade glömt.
Ett jordskredsval
Sjukvårdsfrågan hade engagerat och väckt starka känslor. Det fick stora konsekvenser för de politiska partierna i valet 2002. I landstingsvalet blev det maktskifte sedan nybildade Sjukvårdspartiet erövrat hela 15 mandat och blivit näst största parti. I Säffle blev det snudd på politisk revolution. Socialdemokraterna tappade halva sitt väljarstöd och Centerpartiet fick nära 52 procent av rösterna, vilket innebar att partiet fick egen majoritet i kommunfullmäktige. Vänsterpartiet försvann ur fullmäktige.
Det hjälpte inte att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lokalt hade motsatt sig stängningen av sjukhuset. Deras partiers beslut i landstinget fick många socialdemokrater att byta sida även i kommunvalet. Det gällde även tidigare aktiva politiker. En av ledarna för Sjukvårdspartiet blev Erik Jansson, som tidigare hade varit riksdagsman för Socialdemokraterna.
Det var inte slut på sjukvårdsstrider i och med stängningen 2001 och jordskredsvalet 2002. Den närsjukvård som den borgerliga majoriteten efter maktskiftet beslutade om och som kom att drivas av Carema föranledde nya protester och demonstrationer när ett nytt maktskifte 2006 innebar hot om ny nedläggning.
Tog upp kampen igen
ABS med Styrbjörn von Stedingk i spetsen tog ännu en gång upp kampen för att förhindra stängning. Precis som 2001 blev protesterna förgäves.
En framgång nådde man i alla fall till sist. Huset som hade inrymt sjukhemmet – tidigare kallat långvården – undgick rivning, som länge var ett alternativ. Där finns som bekant idag Hälsans hus med bland annat vårdcentral, apotek, gym och andra verksamheter.
Tjugo år kan i många sammanhang kännas som en lång tid, men för de som var med och demonstrerade och deltog i Speaker’s corner känns det inte så avlägset. Sjukvårdsstriden satte stark prägel på Säffle när den pågick.
För 20 år sedan stängdes akutsjukhuset i Säffle