Skördearbetet pågår för fullt och hos Eilert Gustafsson i Kila är det ärtor som skördas för första gången. Det är sannolikt första gången som det odlas ärtor i storskalig form i Kila.
– Det här skulle Arne på Båten (Arne Ottosson) ha sett!
Så tänkte undertecknad när de tre skördetröskorna skördade ärtor i Kila. Arne älskade ju ärtor och kunde äta dem alla dagar i veckan i olika former.
– Jag tror inte att det någonsin har odlats konservärtor här i Kila, funderar Gunnar Axelsson när han tittar ut över de arealer som skördas.
Det är Eilert Gustafsson och sonen Jörgen som arrenderat40 hektar mark som sedan blivit sått som ärtfält. Det är märgärtor med namnet Serge som såtts.
ST passar på att vara med en stund i skördearbetet och det står klart att det är mycket logistik som måste fungera. Detta för att de gröna glänsande ärtorna skall kunna komma ned till Toppfrys anläggning i Brålanda för bearbetning innan de hamnar på en god wienerschnitzel någonstans.
Vädret är utmärkt med solsken och torrt underlag för de tre stora tröskorna som arbetar tillsammans. Varje tröska kan ta två ton ärtor per gång och efter vardera två tömningar per tröska är det dags för en av de två lastbilarna att åka de nio milen till Brålanda.
Då är tolv ton ärtor på flaket. Oscar Ernle är den som håller ordning på skördetröskor och logistik.
– Det är faktiskt två skördelag om vardera tre tröskor och två eller tre lastbilar som kör i stort sett dygnet runt fast på olika ställen, säger Oscar.
De två lastbilarna för dagen är körda av Hanna Kullvén, på företaget GSON, Säffle samt Björn Svensson, Dalbo Schakt som lugnt kan invänta de stora fältvagnen. Men Hanna får hjälpa till att via vinkningar leda skopan rätt vid lossningen.
Efter tre gånger två skopor drar Hanna iväg de nio milen för att tömma sin last. Eftersom man beräknar cirka 3,5 ton per hektar så blir det runt ett 140 ton och 5-6 dubbelresor.
Skördeområdet i Kila omfattar 40 hektar och snart tillkommer även Värmlandsnäs med cirka hektar som ska skördas. De tre skördetröskorna går sakta men säkert fram och de fyra meter breda skärborden gör sitt arbete effektivt.
– Jag minns att senaste gången vi körde ärtor från Värmlandsnäs var 1990, säger Sven Nilsson vid Toppfrys, Brålanda.
Normalt börjar man skörda i Lidköpingsområdet i början av juli och inom ett par veckor har man arbetat sig så långt norröver som man har kontrakterat.
– Vi söker hela tiden ny mark därför att en växtsjukdom på ärtväxterna gjort att vi haft ett sjuårsintervall för sådden. Men idag är det bortåt 10-15 år innan man på nytt kan så samma area, förklarar Sven Nilsson.
Det är spännande att få höra vad som sker med ärtorna från Kila och Värmlandsnäs efter skörden. Sven berättar att årets kvalité är bra men kvantiteten kanske 75-80 procent av normalskörd på grund av ojämna väderförhållanden med regn och värme i lite obalans.
– En del har haft lite svårare att mogna och en del har till och med blommat om, säger Sven.
Kvaliteten mäts i ärtornas storlek, hårdhet, sötma och i viss mån färg. Ärtorna tippas, tvättas och rensas innan det blir färgsortering, blanchering, kylning, snabb styckfrysning i luft och kyla samt paketering i större och mindre förpackningar.
– Bortåt 70 procent går på export. I Italien är man stormförtjusta i våra söta, granna ärtor, skrattar Sven.
Totalt väger man in 10 000 ton och eftersom tre månader går åt till skördetid är resten av tiden behandling av ärtorna tills de ligger i affärernas kyldiskar. Många affärskedjor sätter sina egna namn på paketen men det går alltid att se på baksidan om det är svenska ärtor i innehållet. Kilopriset i butik brukar ligga runt 60 kronor.
- Rund, grön och lagom stor är idealet, säger Sven Nilsson.
Inga pommes frites på Toppfrys alltså ?
– Nej då. 2010 skedde ett ägarbyte och sedan 2020 är Toppfrys ett dotterföretag till Findus, säger Sven. På årsbasis arbetar 40-50 personer vid anläggningen och nu i högsäsong fördubblas antalet bland annat med hjälp av sommarungdomar.
Under en period har Toppfrys varit i stort sett ensam på marknaden men sedan ett tag finns också i Food Hills i Skåne .
Eilert Gustafsson är nöjd med skörden.
– Jag tycker det ser bra ut, summerar Eilert som berättar att man fått 4 000 kr per hektar i garantibelopp och sedan är det olika beräkningsgrunder som avgör om det blir mera i kassan.
Ett nytt västvärmländskt ord för ärtskidor eller ärtbaljor fick Sven Nilsson lära sig vid besöket i Kila: Artebocker.