I tisdags fanns en olympisk konståkare på plats i Somashallen. De äldsta tjejerna i Säffle konståkningsklubb fick därmed ett lite udda inslag i sin träning, eftersom den tysk-belgiske åkaren håller på med paråkning.
Ruben Blommaert, som var på plats i Somashallen i tisdags, är född i Belgien men tävlar för Tyskland - detta eftersom Belgien inte ha några paråkare. Dock började han sin konståkningskarriär som singelåkare - fram tills han var 19 år. Under perioden som singelåkare tävlade han både i EM och Junior VM för Belgien.
– Det var efter gymnasiet som jag började med paråkning i Tyskland, berättar Ruben.
Precis som i singelåkningen så innehåller paråkarnas program hopp och piruetter. Men paråkningen brukar betraktas som konståkningens mest spektakulära gren, främst på grund av de höga lyften och kasthoppen som de också har med.
Vad är det bästa med paråkning?
– Jag var väldigt nervös som singelåkare, och tyckte att det var jobbigt med de stora arenorna. Men som paråkare är man aldrig ensam och jag måste lägga all fokus på min partner. Sedan är det många fler element såsom lyft, dödsspiraler, parpiruetter och kasthopp - lite mer utmaningar. Man gör allting tillsammans och det är mer intressant - men det är mycket träning, skrattar Ruben.
Ruben har blivit tysk mästare två gånger och även deltagit i OS år 2018 - i paråkning.
Första gången i Sverige
Anledningen till att Ruben var i Säffle var konståkningsklubbens nya tillskott; familjen van der Velden/Coppens från Belgien. Syskonen Nora och Beau har nämligen börjat träna paråkning, samtidigt som de tävlar som singelåkare.
– Jag träffade deras pappa Staf i Belgien under inspelningen av Dancing on Ice - jag var gäståkare då. Det var ungefär 15 år sedan, och nu har han två barn som gärna vill lära sig paråkning. Eftersom jag är den ende belgiske paråkaren så hörde han av sig och frågade om jag ville lära dem - och nu är jag här, skrattar Ruben och fortsätter:
– Jag hade tio dagar ledigt från min egen åkning - eftersom jag är aktiv åkare fortfarande så har man inte så mycket tid över. Så då passade det bra att komma hit - det är första gången som jag är i Sverige och jag hoppas jag kan komma tillbaka fler gånger.
Hur går det för Nora och Beau?
– Det går bra, de är duktiga. Vi har testat alla elementen som är unika för paråkningen nu. Men Beau behöver växa lite mer innan de kan testa en del grejer, så jag testade tricken med Nora så att hon fick känna på det. De är väldigt unga för att börja med paråkning.
Nora och Beau har trots sin unga ålder tränat på paråkningen under nästan två års tid.
Hur var det att hålla i ett ispass idag?
– Det var kul, det var ett gruppass vilket jag inte brukar ha. Vi gjorde allting under träningen i par; hopp, steg och piruetter - sådant som de redan kan från singelåkningen. Syftet var inte att det skulle vara svåra element, utan att de skulle göra det tillsammans - det är en helt annan grej. Men de löste det bra och det var roligt.
På slutet av träningen fick åkarna också testa på lite paråkningsgrejer med Ruben. Klubbens tränare Monique visade också några paråkningstrick tillsammans med Ruben.
Tilde och Linnea Nilars, Nellie Nord Porath och Linn Pettersson, fyra av åkarna i den äldsta gruppen var nöjda med passet med Ruben.
Var det en rolig träning?
– Ja, det var roligt - det var någonting annat än vad vi brukar göra, säger Tilde.
– Fast ändå inte, eftersom vi kunde grejerna - men det var läskigt att hoppa bredvid någon annan så nära, tillägger Linnea.
– Det var svårt att tajma med den som var bredvid - så att allt blev samtidigt, säger Nellie.
– Och jag trodde att han skulle tappa mig på slutet, skrattar Linn.