Utvecklingsmöjligheterna för företagande på landsbygden är temat vid en företagarträff i Långserud på tisdag kväll. Medverkar gör bland andra landshövding George Andrén.
Det är Långseruds Utvecklingsgrupp, med stöd av LUT-fonden, som står bakom arrangemanget där bland annat Säffles kommunalråd Dag Rogne medverkar liksom entreprenörerna Hans Pettersson och Lars-Evert Vikholm, ALMI-chefen Anna Lundmark Lundberg med flera.
- Vi riktar oss till både aktiva företagare och framtida sådana samt människor med frågor kring företagande och landsbygden, säger före detta riksdagsman Kjell Ericsson, moderator för kvällen.
Det är ett digert och varierat program som utlovas. Lars Richter, ordförande i Långseruds Utvecklingsgrupp, och Dag Rogne inleder kvällen. Lars-Evert Vikholm, vd och företagare vid Wiksfors Bruk berättar om hur man startade dagens verksamheter.
Landshövdingen
Landshövding George Andrén ger sin syn på Värmland som företagarlän och Pia Proper talar om vikten av gott företagsklimat för både ”gamla” och ”nya” företag. Håkan Nordblad, vd för Westra Wermlands Sparbank talar kring vikten av goda bankkontakter för företag och bygd.
Hans Peterson, lantbrukare och entreprenör, talar om småföretagens betydelse för bygden. Chefen för ALMI Värmland, Anna Lundmark Lundberg, berättar om ALMI som medspelare för företagen.
För de som önskar se olika företag på Wiksfors Bruk finns möjlighet till detta en timme före träffen som sker i Långserud Bygdegård.
- Naturligtvis kommer vi att respektera och följa de bestämmelser som råder gällande pandemin och det är därför som vi kommer att vara i Bygdegården, tillägger Kjell Ericsson.
Långseruds Utvecklingsgrupp står bakom Företagskvällen.
Startade 1908
Wiksfors Bruk är samlingspunkten för träffen och samtidigt en symbol för landsbygdsutveckling. Redan 1908 stod en fabrik klar i Wiksfors. En produktion av spadar, skyfflar, krattor och grepar samt andra trädgårsredskap påbörjades. Kooperativa Förbundet var en stor kund och mycket gick på export.
En stark teknisk utveckling följde och behovet av handredskap minskade. År 1955 var redskapseran över. Tillverkning av olika slag av bäddmöbler tog vid och som mest var ett 70-tal personer sysselsatta.
Även nackstöd till Volvobilar och resårdynor tillverkades i lokalerna. Under några år i mitten av 70-talet utrustades segelbåtar typ Nord 80 och Nord 120. Denna verksamhet avvecklades och en blygsam motortillverkning startade.
All industriell verksamhet upphörde 1983. Några lokala entrepenörer drev under några år bland annat café- och hamburgerförsäljning, loppmarknad och lagerverksamhet. 1984 såldes hela fabriken med stora förhoppningar men någon större verksamhet blev det aldrig. Förhoppningen i bygden har dock levt under de senaste 40 åren, om att något skulle ske med Wiksfors och sedan ett par år tillbaka kan man lugnt påstå att åtskilligt har skett.