Att Säffle 1951 blev stad – den sista i Sverige – har, hur märkligt det än kan låta, sitt upphov på Säffle-Tidningens redaktion. Det var den 26 januari 1945. Redaktören Iwan Schyman diskuterade med chefredaktören Axel Erik Gyllenstolpe vad nästa nummer av tidningen skulle innehålla. De tvingades konstatera att det var nyhetstorka.
Att lösa det problemet var inte helt lätt. På den tiden trycktes ST på eftermiddagen för att ligga kvar över natten och delas ut dagen därpå.
Om det inte fanns någon bra nyhet att toppa förstasidan med så gäller det att snabbt skapa en nyhet. Samma kväll skulle kommunalfullmäktige sammanträda. Schyman var ledamot. Han representerade Bondeförbundet, alltså föregångaren till Centerpartiet. Iwan Schyman fick en idé.
Han satte sig vid sin skrivmaskin på redaktionen och skrev en motion till fullmäktige. Han föreslog att det skulle göras en utredning om Säffles förutsättningar för att upphöjas till stad.
Plötsligt hade tidningen en bra nyhet, som garanterat skulle bli omdiskuterad.
Motionen lämnades till fullmäktige under kvällens sammanträde. Nyheten om motionen fanns då redan i tryck, men skulle som sagt nå läsarna först nästa dag.
I normala fall skulle en motion av detta slag åtminstone ha diskuterats i den egna partigruppen innan den lämnades till fullmäktige, men det fanns det ju inte tid till den här gången. Därför valde Schyman att stå som ensam undertecknare. Han förklarade senare att han inte var säker på att hans idé om stadsbildning skulle uppskattas ens bland partikamraterna.
Idén om stad var inte ny
Det var inte första gången som tankar på att göra Säffle till stad fördes fram. John Th. Hasselgren hade redan 1914 föreslagit att Säffle köping borde ansöka om att bli stad, men utan att få gehör för detta. Att första världskriget utbröt kan kanske ha inverkat? 1923 tog Hasselgren upp idén på nytt. Motionen avslogs. Man såg helt enkelt inga fördelar med en stadsbildning.
Förutsättningarna var lite annorlunda när Iwan Schyman skrev sin motion 1945. Sedan två år tillbaka var By socken införlivad i Säffle köping, som därmed hade vuxit både i folkmängd och geografisk yta. Ändå var det långt ifrån givet att det fanns majoritet för att ansöka om att bli stad. Att bli stad innebar ju också att en rad krav skulle uppfyllas. Krav som oftast hade ekonomiska konsekvenser.
Stadshuset fanns inte 1951. Det byggdes först 1954. Stadens förvaltning fick de första åren nöja sig med det oansenliga huset strax intill kanalen. Det syns på oljemålningen som Å Westh… I huset till vänster fanns Högbergs Kappor, Berggrens tobaksaffär och Albrektssons guldsmedsaffär. Där skulle några år efter stadsbildningen ett nytt hus med varuhuset EPA byggas. Norr om torget fanns den gamla bebyggelsen kvar när Säffle blev stad. Snart skulle hus i rött tegel ersätta. Till höger skymtar Viktorinska huset och till höger om Perssons grän… Foto: ST Arkiv När Säffle blev stad var det detta som man såg när man tittade norrut mot Strömbron. Kvar fanns fortfarande kvarnbyggnaden och den gamla Strömbron. Det enda som finns kvar … Foto: Curt Rolfsman Vid tiden för stadsbildningen såg det ut så här i centrum. Bankhuset finns kvar idag, men i krympt version. Delen längst till vänster med charkuteriaffär och textilaffär har rivits liks… I hörnet av Västra Storgatan och Hamngatan låg ett tegelhus med Henriks Färg och en tobakshandel. Det hade byggts 1898, men revs i slutet av 1950-talet för att ge plats för nyby… Foto: ST Arkiv
Iwan Schyman ansåg bland annat, att en köping med så stor omsättning som Säffle behövde en ledande politiker, som kunde ägna mer än kanske bara ett par per dag åt uppdraget. Ordföranden i kommunalnämnden borde få en heltidstjänst med ett arvode som motsvarade tjänstetidens längd och arbetets stora betydelse.
Beslutet dröjde fyra år
När Iwan Schyman promenerade från Säffle-Tidningen till fullmäktigemötet med motionen i fickan räknade han med en ganska snabb behandling av motionen – antingen för eller emot. Så blev det inte. Han fick vänta i fyra år på att få motionen besvarad. I början av 1949 beslutade kommunalnämnden att frågan om eventuell stadsbildning skulle utredas. En sådan utredning gjordes och i december1949 togs beslut om att hos Kungl Maj:t ansöka om att Säffle skulle bli stad från och med 1 januari 1951.
- Så den där grejen som jag gjorde för Säffle-Tidningen den 26 januari 1945 var egentligen mer unik än jag trodde, berättade Iwan Schyman när han intervjuades nästan ett kvarts sekel senare. Om jag inte hade gjort den är väl fråga om, att Säffle aldrig hade blivit stad. Om detta hade varit till någon nackdel är svårt att säga, men det ligger mera reklam i att vara stad än köping.
Med ganska stor säkerhet kan man slå fast, att Säffle aldrig hade blivit stad om det inte hade varit för Schymans nyhetsidé 1945. Säffle blev ju den sista köpingen som upphöjdes till stad innan det begreppet avskaffades.