– Kan man hugga ned träden men ha skogen kvar?
Det var frågan som Mikael Karlsson ställde vid ett möte med skogstema i biblioteket i Säffle.
Frågan är samma som titeln på den bok som Mikael Karlsson skrivit och som han presenterade delar ur då Säffle lokalavdelning av Naturskyddsföreningen arrangerade en föreläsning i Säffle bibliotek.
Det har verkligen varit blås i debatten om skog och skogsbruk i olika former den senaste tiden. Det har varit SVT-program, frågor kring kalhyggesavverkning och plockhuggning, gallringens betydelse och omfattning. Dessutom har både EU och USA haft många åsikter om svenskt skogsbruk.
På politiska agendan
Skogen har också varit uppe på den politiska agendan inför den nya regeringsbildningen. Ekosystembaserat skogsbruk var en annan term som kom på bordet. Kollagring och koldioxidutsläpp var ytterligare saker som kom att belysas från flera håll.
Av de närvarande, ett 50-tal personer, var två tredjedelar skogsägare och alla höll med om att man har ett stort intresse av skog på många olika sätt, inte minst känslomässigt. Mikael Karlsson gav först en historisk tillbakablick över Sveriges skogar och skogsbruk.
– I Sverige finns 23 miljoner hektar produktiv skogsmark varav hälften huggits ned under de senaste femtio åren, sade Mikael. Mellan 1950-1975 kalhöggs fem miljoner hektar, en fjärdedel, av skogsmarken.
Träden tog slut
Ytterligare några år tillbaka var det sågverksboom i Sundsvallsområdet där man dock fick se en sågverkskrasch 1925-1930 då de stora träden enkelt enkelt tog slut, sade Mikael. 1870 startades det första pappersbruket och 1903 producerade man 1 miljon ton. Idag produceras 10-12 mijoner ton papper.
Mikael berättade att fram till 1992 var normen och uppmaningen: Kalhugg granskogen när den är mogen och plantera ny granskog samt röj bort all björk och sly. Den nya skogsvårdslagen 1993 menade dock att det skulle vara lika värde i miljö och produktion i skogen.
– Jag anser att just den plantageliknande skogsodlingen av gran har väldigt många baksidor och några av dem har vi tyvärr fått erfara i allt större utsträckning, menade Mikael.
1971-2020 har stormskadorna ökat med 139 procent, brandskador 271 procent samt insekts- och barkborreangrepp hela 600 procent samtidigt som översvämningarna har ökat.
– Jag menar att det idag ofta växer ”fel skog” på fel plats då man planerat exempelvis gran på områden där det under tusentals, kanske miljontals år, vuxit annan skog lämplig för just det området, sade Mikael.