ST:s brottsarkiv

ST:s brottsarkiv: Boxaren var arbetslös – blev kurir i rekordstor kokainhärva

Del 1 i en ny serie • Smugglade knark i asfalt • Tupé slets av vid rymningsförsök • "Vikinga-Erik försökte skära halsen av mig”

Den 22 november 1991 kom domen från hovrätten mot tre av de fyra åtalade i det dittills största narkotikatillslaget i svensk historia. Tillsammans dömdes trion till 25 års fängelse för grovt narkotikabrott och varusmuggling. De drygt 150 kilona kokain, som de planerat att tillsvidare förvara i Långserud och i ytterligare en liten ort utanför Säffle, fastnade i tullen.

Men vi ska ta den här underliga historian från början. Två av männen som kommer att figurera i denna brottshistoria, var hemmahörande Säffle och den tredje i en ort utanför Säffle. Vi kommer att kalla dem för boxaren, tränaren och kubanen.

Vem importerar asfalt?

Den 10 juni 1991 anlände en misstänkt last till Skandiahamnen i Göteborg. På den tyska lastbåten Atlantis, som kom från Hamburg, kom en last med asfalt. Misstankarna väcktes när tullarna inte kunde förstå varför någon gjorde sig besväret att importera asfalt. Innan lasten kommit ombord på Atlantis hade den skeppats från Venezuela – vem importerade asfalt därifrån?

Beslut att kontrollera den 250 tunnorna med asfalt togs. Med hacka, borr och spett slogs den stelnade asfalten sönder. Där, i två av tunnorna, under ett lager av asfalt och ett extralock, låg kokain inpackat i plastpåsar. Tullen i Göteborg hade precis snubblat över det största kokainbeslaget i Nordens historia; 153,95 kilo rent kokain.

Hit till Viksfors bruk i Långserud, skulle asfalten som innehöll 150 kilo kokain gå. Lokalerna hade kubanen hyrt sedan innan.
Hit till Viksfors bruk i Långserud, skulle asfalten som innehöll 150 kilo kokain gå. Lokalerna hade kubanen hyrt sedan innan. Foto: Bo Kvarnström

– En sak som väckte våra misstankar var fraktsättet. Det är knappast lönsamt att importera asfalt i 200-kilosfat från Venezuela, sade Erling Johansson, som då var chef för Göteborgstullens operativa verksamhet, till TT i juni 1991.

Enligt tullen var det här beslaget värt 300 miljoner kronor – utblandat skulle det bli mellan 600 och 750 miljoner kronor år 1991. Räknar man om det till dagens värde är det mellan 906 miljoner och 1,1 miljarder kronor. Det tidigare största beslaget man gjort var 1984, då man hittade 43 kilo ombord på fartyget Condata i Göteborgs hamn. Året innan, 1990, togs 3,8 kilo under hela året.

Det var också uppenbart att de 150 kilona kokain inte var tänkt att ha Sverige som slutdestination – det var alldeles för stort för den svenska marknaden. Beslaget innehöll fyra gånger mer kokain än vad som missbrukades i Sverige på ett år under 1990-talet. Tullens misstankar om att partiet som man nyss hittat inte var det första, kom också att stämma. Precis som man trodde så var detta rekordparti inte ett förstagångsförsök – det var ett tredje, men det återkommer vi till senare.

Kubanen och boxaren grips - en flyr

Samma kväll som tullens tillslag, alltså den 10 juni, greps den då 29-årige kubanen. Dagen efter grips också den 26-årige boxaren. Den 13 juni häktades de misstänkta för att ha försökt smuggla in rekordpartiet i Sverige.

En sak som väckte våra misstankar var fraktsättet. Det är knappast lönsamt att importera asfalt i 200-kilosfat från Venezuela

Men hur kunde man så snabbt koppla Nordens största kokainparti till dessa två män? Svaret är adresslappar. På tunnorna innehållande 150 kilo kokain satt adresslappar och fraktsedlar. Beställaren var kubanens lilla importföretag. Lokalerna hyrde han i Viksfors, Långserud.

Redan under första förhöret erkänner både boxaren och kubanen inblandning i kokainsmugglingen. Den sistnämnde hävdar dock att han blivit tvingad av en släkting, medan boxaren hävdar att han inte känt till den totala omfattningen av härvan. Släktingen som ska ha tvingat kubanen återkommer vi till senare, men vi kan kalla honom direktören. Kubanen beskrev honom som en rik skurk, med fin villa och flott bil. En man som vid de aktuella tidpunkterna alltid ska ha befunnit sig på just de platser varifrån kokainet avsänts, liksom från de orter dit det har anlänt. En slump? Han skulle senare visa sig vara den som höll i alla trådar.

Den 10 juni, dagen då tullen gjorde sitt beslag, hade kubanen hämtat direktören på flygplatsen i Karlstad. Därefter hade han kört honom till ett hotell inne i centrum. Kubanen grips senare samma kväll, men direktören hinner fly sedan han fått höra från boxaren att kubanen gripits. Försöket att hyra ett plan i Karlstad funkade inte riktigt för direktören, så han fick sätta sig på ett reguljärflyg till Stockholm. Därifrån tog han sig vidare till Madrid och Barcelona, och där slutar spåren efter honom.

Skulle Viksfors blivit distributionscentral?
Skulle Viksfors blivit distributionscentral? Foto: ST arkiv

Kokain-härvan växer snabbt

Förhören fortsätter och Sveriges största kokainhärva fortsätter att växa ännu mer. De båda misstänkta berättar om ytterligare två partier. Redan förra året, 1990, ska de ha smugglat in sammanlagt 32 kilo kokain i Sverige. Partierna som späddes ut hemma hos kubanen, smugglades sedan vidare ner i Europa, med slutdestination Spanien.

Hur kom då boxaren med i det hela? Först och främst ska nämnas att han har en koppling till kubanen – de var svågrar. I förhören uppger han att han under våren 1990 fick frågan om att köra transporter med pengar åt direktören, ner till Spanien och sedan vidare till Zürich.

– Jag tyckte uppdraget lät bra – jag var arbetslös och hade inget speciellt för mig, sade boxaren under rättegången.

Att det var kokain i hyrbilen, en Volvo, som han skulle köra, hävdar han att han inte hade en aning om. Men på den vägen kom boxaren med i Sveriges dittills största kokainhärva någonsin.

Vi vet att det kom två sändningar med kokain redan 1990 – men hur kom de genom tullen och upp till Värmland?

Tre sändningar kokain

Den första sändningen fick kubanen vetskap om när den redan var på väg, i mars 1990. Han hävdade att han tidigare vägrat att hjälpa släktingen, direktören, som velat hålla på med narkotikahandel. Men nu kom hoten; hans syster och fyra syskonbarn skulle slängas ut på gatan om han inte tog emot sändningen. En Jeep innehållande 12 kilo kokain, från Panama.

Nästa sändning som tog sig in i Sverige till boxaren kom via en husbil, i december 1990. Denna kom från USA och innehöll 20 kilo kokain. Båda kokainsändningarna gömdes i bilarna och kom till Sverige på fraktbåtar, och tros ha varit provpartier för att testa färdrutten genom Europa.

Jag tyckte uppdraget lät bra - jag var arbetslös och hade inget speciellt för mig

Den tredje sändningen gick inte riktigt lika bra som de tidigare - det var den som fastnade i tullen. Då fick kubanen veta att två containrar var på väg från Venezuela, och i lasten fanns 150 kilo kokain. Planen var att lasten sedan skulle köras av det före detta logistikföretaget ASG till lagerlokalen i Långserud.

1,5 miljoner runt midjan

Boxaren hävdar att han inte visste vad den första ”pengatransporten” egentligen handlade om. Att han inte visste att han smugglade ut kokainet som tidigare kommit i Jeepen, från Venezuela. Ingen varningsklocka ringde när han dessutom ombads införskaffa en kemikalie till direktören, som bland annat används för att blanda ut kokain. Inte ens när han insåg att dessa 50 kilo var tvungna att importeras från Japan ifrågasatte han uppdraget.

Pengarna som han först skulle köra till Zürich fick under resan en ny slutdestination. De skulle nu köras till Spanien. Kanske började varningsklockorna att ringa när han satt på flyget hem från Spanien med 1,5 miljoner spanska pesetas fasttejpade kring midjan?

– Jag fick betalt för att utföra ett jobb så det var ingen idé att fråga. Förresten var det ju inte mina problem och ju mindre man vet – desto bättre, sade boxaren under rättegången där han också berättar att det var en tid innan den andra utsmugglingsresan som han fick vetskap om vad han egentligen transporterat till Spanien.

Fast vid mexikanska gränsen

I maj 1990 gjorde kubanen och boxaren en resa till Florida, USA, för att därifrån köra en husbil ner till Panama. Vid den mexikanska gränsen stötte man dock på problem – kubanen fick inte komma in i landet, och hamnade i häktet. Boxaren fick nu fortsätta ensam på sin resa – en resa som gick genom Mexiko, vidare till Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica och slutligen Panama. Där lämnade boxaren husbilen som planerat, och tog flyget hem till Sverige, via USA.

Jag fick betalt för att utföra ett jobb så det var ingen idé att fråga. Förresten var det ju inte mina problem och ju mindre man vet - desto bättre

Denna husbil skulle sex månader senare komma tillbaka till Sverige med fraktbåt, ta sig genom tullen i Göteborg, och fraktas hela vägen upp till Värmland – innehållande 20 kilo kokain från Panama. Delar av denna last skulle senare smugglas vidare ner igenom Europa.

En fjärde person skulle nu komma in i bilden. Inför nästa knarksändning ner till Spanien föreslog direktören att boxaren skulle hitta någon att resa med. Resekamraten kom att bli den 33-årige tränaren, även han från Säffle. Tränaren misstänktes vara med under tre av de fyra Spanienresorna tillsammans med boxaren.

Det är för dessa resor som tränaren grips torsdagen den 27 juni, på sitt arbete vid flyktingförläggningen i Säffle, efter att tidigare ha anhållits i sin frånvaro. Häktningen skedde två dagar senare, den 29 juni, efter en två timmar lång häktningsförhandling. Han erkände att han var med under resorna, men har hela tiden nekat till anklagelserna om att vara knarkkurir.

6,5 miljoner i husbil

Husbilsresan blev som sagt resa nummer två. Det var tränarens första resa, och boxarens andra – och destinationen var Spanien. Nu vet boxaren att det är kokain han transporterar, men tränaren hävdar att han aldrig haft vetskap om vad resorna handlat om – semester, uppger han i förhör och rättegång.

Det skrevs mycket om kokainsmugglingen i ST mellan 1991 och 1994.
Det skrevs mycket om kokainsmugglingen i ST mellan 1991 och 1994. Foto: ST arkiv

Resan gick som sagt med husbil ner till Spanien, då fylld med kokain. Boxaren berättar i förhören om ett kokainpaket som kommit på villovägar då det blev kvarglömt vid urlastningen. Ett paket han visat för tränaren, och de hade fört en diskussion om vad de skulle göra med paketet. De löste det till slut genom att kasta in det i direktörens handskfack, utan hans vetskap. Därefter hade han och tränaren köpt rengöringsmedel och städat husbilen från kokaindamm innan det var dags att åka hem till Sverige – med 6,5 miljoner pesetas undangömt i husbilens fläkt. Om boxarens berättelse sade tränaren så här under rättegången:

– Om någon visat mig ett kilo kokain hade jag kommit ihåg det. Det är lögn att boxaren visat mig kokain eller städat husbilen. Det är boxaren som inte talar sanning för att försöka rädda sitt ansikte.

Brände passet

Spanienresorna som boxaren och tränaren är misstänkta för att smugglat knark och pengar under, ska ha skett mellan april 1990 och april 1991. De två andra resorna som tränaren var med på skedde strax innan jul 1990, strax efter att husbilen som kubanen och boxaren kört ner till Panama dykt upp i deras ägo igen.

En hyrbil, från en Säfflefirma, användes under den tredje och fjärde resan. Denna bil ska då ha levererats ner till Spanien, fylld med kokain. Tränaren och boxaren flög därefter hem, för att några dagar senare återvända med flyg till Spanien. Samma hyrbil skulle då köras tillbaka hem till Sverige igen, fylld med pengar.

Det är lögn att boxaren visat mig kokain eller städat husbilen. Det är boxaren som inte talar sanning för att försöka rädda sitt ansikte.

Hemresan gjordes med en avstickare till Zürich där man lämnade av pengarna till direktören. Enligt vad tränaren berättade i rätten så var det först här som han förstod vad resorna handlade om.

– Det var när jag i Zürich såg summan av pengarna som jag förstod att de tillkommit på olagligt sätt, men när jag frågade boxaren varifrån de kom svarade han med undanflykter och att det inte handlade om knarkaffärer. Jag trodde heller inte att boxaren kunde ha blivit indragen i något sådant här, berättade tränaren.

Men varför rev han ut sidor ur sitt pass och brände dem på balkongen, så fort han fått veta om boxaren och kubanens gripande? Varför bad han sin sambo att tiga om vart han varit under december? Själv förklarade han att han fått en blackout.

– Då först gick det upp för mig helt att det varit en ren kokainresa, hävdade han i rätten.

Distriktsåklagaren ansåg dock att det inte fanns några tvivel när det gäller tränarens inblandning i smugglingen.

Hur gick det då för kubanen, boxaren och tränaren? Enkla svaret; långa fängelsestraff.

Rättegången

Omfattningen av rättegången gör att samtliga omhäktas av Karlstads tingsrätt den 26 juli. De är fortfarande misstänkta på sannolika skäl, så de får stanna i häktet. Alla tre har också begärt att få sin sak omprövad.

Fredagen den 6 september åtalas de tre misstänkta. Kubanen för försöket att smuggla in drygt 150 kilo kokain i Sverige, och boxaren och tränaren åtalas för knarkresorna till och från Spanien.

Fredagen den 27 september avkunnade Karlstads tingsrätt sina domar i det uppmärksammade kokainmålet. ”Det är fråga om en organiserad, yrkesmässig internationell brottslighet av i det närmaste gigantisk omfattning” fastslås det i domen. Kubanen dömdes till 14 års fängelse och för boxaren blev domen 10 års fängelse. Dessutom skulle de betala 150 000 kronor, respektive 100 000 kronor till staten.

Under våren 1990 hade det kommit två containerlaster till Viksfors bruk - men vad de innehöll var ännu oklart.
Under våren 1990 hade det kommit två containerlaster till Viksfors bruk - men vad de innehöll var ännu oklart. Foto: Kjell Olsson

Både boxaren och kubanen har erkänt sig skyldiga, men den tredje då? Tränaren, som hela tiden nekat till inblandning i kokainsmugglingen? Jo, han fick 8 års fängelse och placerades på Halls mest hermetiskt slutna avdelning, där han betraktades som samhällsfarlig.

Domarna kom dock att överklagas i hovrätten, där kubanen och boxaren krävde sänkta straff, medan tränaren krävde att åtalet mot honom skulle ogillas. Strax efter tingsrättens dom, på sammanlagt 32 års fängelse, greps också slutligen direktören i Miami, USA.

Kanske hade detta inverkan på de andras straff? För den 22 november 1991 sänktes straffen för kubanen och boxaren till 9 respektive 8 år. För tränaren fastställdes dock tingsrättens tidigare dom, och högsta domstolen valde att inte pröva hans dom efter att han överklagat även dit. Kubanen dömdes för grovt narkotikabrott, varusmuggling och medhjälp till varusmuggling, medan tränaren och boxaren dömdes till de två förstnämnda brotten.

Direktören

För att hoppa tillbaka till han som ansågs vara hjärnan bakom hela kokainhärvan; direktören. Vi har valt att ta hans berättelse lite vid sidan av de andras. Vem var han och vad hände med honom?

Som vi berättat innan, så flydde direktören i samband med boxaren och kubanens gripanden. Därefter är han försvunnen. Hans svåger, kubanen, berättar under förhör att direktören tillhör den inre cirkeln i en sydamerikansk narkotikakartell, men han vägrar avslöja hans funktion och i vilken kartell.

Varför skulle jag, med en ekonomi på en mycket hög nivå, sitta på en toalett i Värmland och blanda narkotika.

Direktören häktades i sin frånvaro den 12 juli 1991, misstänkt för delaktighet i smugglingsförsöket. Det var okänt var han befann sig, och han efterlystes därför av Interpol. Under rättegången mot kubanen, boxaren och tränaren var direktören alltså fortfarande på fri fot. Men intrycket från den digra förundersökningen var att direktören, den 45-årige centralamerikanen, styrt kokainsmugglingen. Det är han som dirigerat trafiken, gett order om när kokainparter kommit till Sverige, finansierat en stor del av verksamheten och varit med både vid utblandning av kokainet och preparerat bilarna med kokain för vidare transport till Spanien.

Tappade tupén vid gripandet

Den 10 oktober lyckades man till slut ta fast direktören i Miami, USA, och han begärdes utlämnad till Sverige. Han greps vid sin lyxvilla på ett par tusen kvadrat med swimmingpool, efter ett välorganiserat jättepådrag.

Direktören stod vid stunden för gripandet på bryggan på sin sjötomt i Miami när han plötsligt fann sig omringad av båtar, helikoptrar och FBI. Direktören hamnade i vattnet – enligt honom själv för att han blev så rädd att han ramlade i, men enligt polisen försökte han fly. Det hela slutade i alla fall med att polisen slet av honom hans tupé när han sprang genom vågorna.

Vikinga-Erik

Borgensförhandlingarna som hölls i USA den 22 oktober fastställde att direktören blir kvar i fängelset i Miami – han blev alltså inte fri mot borgen. I 10 månader satt han fängslad i USA innan han flyttades till Sverige under sensommaren. Nästan precis på årsdagen av hans gripande, 9 oktober 1992, åtalas han för tre punkter vid Karlstads tingsrätt; smuggling av 11-12 kilo kokain i mars 1990, 20 kilo i december 1990 och för partiet på 153,95 kilo i juni 1991. Tre åtal som direktören nekar till.

– Jag är ett offer för det svenska systemet. Ni ville ha en en kokainkung, säger direktören där han sitter, oklanderligt klädd i mörk kavaj, grå byxor, vit skjorta och rödrandig slips.

– Jag trodde jag skulle komma till ett civiliserat land. Men istället mötte jag Vikinga-Erik med sitt stora svärd som försökte skära halsen av mig.

Många rubriker i Säffle-tidningen från den omtalade kokainhärvan.
Många rubriker i Säffle-tidningen från den omtalade kokainhärvan. Foto: ST arkiv

Direktören, som utpekats som en inflytelserik person i den colombianska Medellínkartellen, avvisar också helt det vittne som sett honom och kubanen upprätta en slags ”kokainverkstad” i kubanens lägenhet.

– Varför skulle jag, med en ekonomi på en mycket hög nivå, sitta på en toalett i Värmland och blanda narkotika.

Sveriges hårdaste kokaindom

Den 4 december kom domen för den sista inblandade i denna gigantiska kokainhärva; 14 års fängelse och utvisning ur Sverige på livstid. Direktören överklagade domen och krävde att bli frikänd. Hans fall prövades då i hovrätten, men förgäves. De höll fast vid 14 års fängelse och livstids utvisning. Domen kom i mars 1993 – Sveriges hårdaste kokaindom dittills.

Rättegången i hovrätten hölls i polishusets säkerhetssal i Göteborg. Direktören tyckte dock att polisens säkerhetsarrangemang var helt onödiga.

– De agerar på ett löjligt sätt. Det verkar som om man fortfarande väntar sig att Medellínkartellen ska komma hit och hämta mig.

I slutet av september 1994 flyttades direktören, på egen begäran, till ett amerikanskt fängelse för att avtjäna resten av sitt straff där. Vad som hände med direktören därefter vet vi ingenting om. Men de tre värmlänningarna – hur gick det för dem? Alla tre fick strafflindring och kom ut i förtid, och alla tre lever vanliga liv sedan dess.

Viksfors

Vad hade då Viksfors bruk, i lilla Långserud utanför Säffle, att göra med en av Sveriges största kokainbeslag?

Kubanen hade tidigare, under vintern 1990, hyrt fabrikslokaler på Viksfors. Han skulle, genom sitt företag, importera byggnadsvaror från Sydamerika och behövde en lagerlokal – det var i alla fall det han sa till uthyraren.

Under våren hade det kommit två containerlaster till Viksfors bruk – men vad de innehöll är ännu oklart. Kanske var det de flertalet tunnor asfalt som tullen och polisen hittade när man genomsökte lokalen i Långserud? Och de tre specialkonstruerade säkerhetsdörrarna som man beställt för 35 000 kronor styck – vad skulle finnas innanför dem, som behövde sådan säkerhet? Var egentligen tanken att Viksfors skulle verka som distributionscentral för knarksmugglingen ner igenom Europa? Kanske var det så – det får vi aldrig veta.

I dag är Wiksfors bruk ett företagshotell med fokus på närproducerat, småskalig produktion och återbruk.
I dag är Wiksfors bruk ett företagshotell med fokus på närproducerat, småskalig produktion och återbruk. Foto: Nathalie Forsström

Läs också

Publicerad:
Reporter Carolina Schützer
Carolina Schützer
carolina.schutzer@saffletidningen.se

Artikeltaggar

BrottBrott & blåljusKriminalitetLokalhistoriaLångserudNarkotikaSmugglingST:s brottsarkivST:s brottsarkivSäffle