Fotografier kan berätta mycket om hur ett område har förändrats genom åren. Åkermark har blivit bostadskvarter eller industriområde. Gator har byggts. Vissa hus har rivits och andra har kommit i stället. Exempel på en sådan bild är ett flygfoto över det som kallades Säfflegärdet. Nu talar man oftare om stadsdelen Villan.
Det finns detaljer i bilden som gör att man med ganska stor säkerhet kan säga att den bör vara tagen 1933. Fastigheten Västra Storgatan 18 – ”Sävöhuset” – stod färdigt 1932 när postkontoret flyttades dit. Det huset skymtar på bilden. Polis- och brandstationen vid Tingsgatan stod färdig 1934 och finns inte med. Man kan lätt konstatera att det har hänt mycket under de drygt nio decennier som har gått sedan flygfotot togs.
Ännu tydligare blir förvandlingen om man också studerar ett par vykort som är ännu äldre. Även dessa är tagna från högre höjd även om fotografen då inte använde flygplan. Många fotografier i olika riktningar har genom åren tagits från gamla vattentornet. Det gäller bland annat dessa i riktning söderut mot Säfflegärdet. På det äldsta vykortet är det mest åkermark som syns. Ett undantag är Jakobssons industrifastighet som stod färdig 1917. Däremot finns inte närmaste grannen Säffle Möbelfabrik med. Den togs i drift först 1920. Därmed kan vykortet dateras till åren där emellan.
Kyrkan på plats
På det andra vykortet med utsikt från vattentornet kan man se att det har börjat byggas söderut. Man kan bland annat se Evangeliska Lutherska Missionskyrkan, senare oftast kallad EFS-kyrkan, som stod färdig 1922. Det är med andra ord 100-årsjubileum i år. Många bostadshus har också tillkommit och fler skulle det komma att bli. Detta vykort bör vara taget under andra hälften av 1920-talet, alltså för nära ett sekel sedan.
Gemensamt för de två vykorten är att Hotell Royal dominerar i förgrunden. Tittar man närmare så upptäcker man att det har skett vissa förändringar, bland annat att det på det äldre vykortet finns ett par torn på hotelltaket, men inte på det senare. Ett valv som ledde från Kungsgatan till hotellets innergård är också borttaget. Värt att notera är också en skylt på hotellets vägg mot Kungsgatan. Där kunde man läsa Spirituosa-magasin. Det var föregångaren till Systembolaget. Fram till 1914 hade utlämningsstället legat vid Kanaltorget, men därefter flyttats till hotellet.
Hela området från Säffle herrgård och norrut till området närmast Kungsgatan och hotellet tillhörde länge Säffle gård eller Säffle säteri som det också kallades. Metodistkyrkan, som fortfarande finns kvar och kallas Kapellet och används som konferenslokal, byggdes 1880 på mark som patron Truls Wiel på Säffle herrgård hade skänkt för ändamålet.
Köpingen blev ägare
Sommaren 1902 kunde ortsborna i Seffle-Tidningen läsa att Seffle köping vid extra kommunalstämma hade beslutat inköpa ett från Säffle säteri avstyckat markområde till ett pris av 5 öre per kvadratfot. Säljare var Gustaf Silvén, som då var ägare till Säffle säteri.
En betydligt större nyhet var det emellertid i februari 1912 när tidningen kunde berätta att köpingen skulle köpa hela Säffle säteri och då inte bara skulle bli ägare till herrgården utan också till all mark som hörde till denna, alltså bland annat Säfflegärdet. Det kan nämnas att denna mark då fortfarande låg utanför köpingen och hörde till By socken.
När man numera talar om Villan tänker man på hela området. Ursprungligen var det emellertid ett speciellt hus som kallades Willan och som fick ge namn åt hela Säfflegärdet. Det huset finns kvar. Mellan Älvstigen och Verkstadsgatan ligger vid Olof Trätäljagatan tre villor. Den i mitten är den som kallades Willan. Enligt uppgift byggdes huset på 1870-talet av patron Truls Wiel på Säffle gård. 1886 köptes fastigheten och omkringliggande mark av Johan Igel. Det gällde även den mark där gjuteriet kom att byggas. 1920 blev Säffle Gjuteri & Mekaniska Verkstad ägare till Willan och huset användes då som bostad för anställda i företaget. Huset är idag privatägt.
Lekplats med plaskdamm
När det på 1920- och 1930-talen växte upp allt fler bostadshus på Säfflegärdet blev det också liv och rörelse med bland annat ett växande antal barnfamiljer. Med detta blev det förstås också behov av lekplatser. Innan en riktig lekplats blev anlagd hittade barnen egna lekplatser. Karlsborgsåsen låg nära och blev förstås en plats för lek av olika slag. Jakobssons industriområde med brädgård, smalspårig järnväg och stora dammar var också populärt, men bara när det inte pågick arbete. Helst förstås när inga vuxna överhuvudtaget fanns på plats för att sätta stopp för leken.
Ett stort lyft för området blev det när en stor lekplats iordningställdes på Odenplan. Det skedde 1949. Där fanns karusell, gungor, sandlåda, gungbräda och inte minst en rejält tilltagen plaskdamm. Många minns säkert också den märkliga byggnad som utgjorde ett sol- och regnskydd.
Säffle-Tidningen kunde 1951 berätta om ett nytt initiativ som stadens barnavårdsnämnd hade tagit. Lektanter hade engagerats för att leda parklek för barn i Annelund, i Furuskogsparken och på Odenplan.
- Att en kvinna orkar ta hand om si så där en 40 småttingar framsläppta i full frihet hör inte till vardagligheterna, men kan få skådas alla dagar i veckan undantagandes lördag och söndag på olika lekplatser i Säffle.
Speceriaffärer
Parklek med lektanter var ingen engångsföreteelse utan fortsatte många somrar framåt.
Att det med tiden blev många bostadshus på Villan gav också underlag för speceriaffärer. Som exempel kan nämnas att det vid 1950-talets mitt fanns två sådana i området. På Olof Trätäljagatan 19 låg Fristedts Mjölk- och Speceriaffär och på Frejavägen 1 drev John Wåhlund Villans Livsmedel.
För den södra delen av Säfflegärdet väntade en helt annan framtid, som det finns anledning att återkomma till.