Färska provsvar från fjolårets utgrävning på Lurö stärker teorin om om ett möjligt kloster på ön. Arkeologen Hans Olsson betecknar fynden som sensationella.
Sedan gammalt har ruinkullen på Lurö förknippats med traditioner om ett kloster som skall ha funnits här en kort tid på 1140-talet.
De första arkeologiska undersökningarna av platsen kring kullen skedde 1989 och visade att det i stället handlade om ruinerna efter en stenkyrka som en gång funnits på ön.
Dessa resultat har stått oemotsagda fram till idag.
Sommaren 2021 genomförde arkeologer från Värmlands Museum en arkeologisk utgrävning av en tillbyggnad på stenkyrkans södra sida. Flera provsvar från tillbyggnaden visar nu att den funnits och varit i bruk från omkring år 1033-1164 och fram till 1200-talets början.
Frågan väcks till liv
Arkeologen Hans Olsson från Säffle, sedan många år verksam på Värmlands Museum, menar att fynden är uppseendeväckande, närmast sensationella.
– Provsvaren visar att det har funnits en stor tillbyggnad till kyrkan och att man lagat mat här. Tillbyggnadens storlek, tillsammans med mathanteringen, väcker åter liv i diskussionen om ett möjligt kloster på Lurö, säger han.
Länge har man vetat att kyrkan på Lurö anlagts på 1000-talet.
– Den fråga som nu väcks till liv är om den nu bekräftade tillbyggnaden var en del i ett försök att etablera ett kloster här, men att detta aldrig kom att fullföljas, säger Hans Olsson.
Undersökningarna som skedde på Lurö i somras var de 13:e i ordningen och Värmlands Museums största arkeologiska utgrävning någonsin. Grävningarna har i Värmlands Museums regi genomförts i omgångar sedan 1992.