Visklubben befäste ännu en gång att man har ett starkt publikstöd när klubbens egen Taubegrupp på torsdagskvällen gav sin traditionella hyllning till Mäster Taube, i år för nittonde gången.
När gruppen drog igång sitt program med Inbjudan till Bohuslän satt nämligen cirka 175 personer fanns på plats i Medborgarhusets rotunda.
Därmed kan man också säga att tonen blev anslagen, det blev en härlig och gemytlig kväll med enbart Evert Taubes visor, från början till slut. Somliga visor var kända och ofta sjungna, andra mera sällan framförda. Ja, låtar som Nära jul och Framnäs vals var det säkert inte många som hört tidigare.
Att gruppen decimerats genom att coronasjuke Anders Falk tvingats stanna hemma märktes egentligen inte alls. Anette Svanelind, Henrik Olsson, Per Nilsson, Pelle Jonsson, Svante Olsson och Bosse Rhodén hade på kort varsel fått göra en del omkastningar och förändringar i programmet, som trots allt löpte på fint under kvällen med fint balanserat ljud signerat Rune Bryngel.
Totalt framfördes inte mindre än ett 25-tal visor, där stora ensemblenummer varvades med duetter och soloinslag. Just denna blandning och dynamik är absolut en av förklaringarna till att visklubbens Taubekonserter blivit så populära. Naturligtvis med duktiga sångare och musiker som en grundförutsättning.
Sedan slutnumret med den dubbeltydiga men hägrande titeln Sol och vår avslutats reste sig publiken i en stående ovation och ”tvingade” fram ett extranummer. Och vad kunde då passa bättre än Calle Schewens vals, Evert Taubes mest sjungna och älskade visa alla kategorier.