På åkermarken växte företag upp - störst av alla blev Electrolux

Säffle Gjuteri & Mekaniska Verkstad fanns på plats redan före förra sekelskiftet. Jakobssons Industrier och Säffle Möbelfabrik följde efter 1917 och 1920. Sedan dröjde det innan företagsetableringarna tog fart på Säfflegärdet.

Säffle köping köpte Säffle gårds stora markområden 1912. Då var området som nu ligger mellan Fabriksgatan, Säterivägen och Olof Trätäljagatan i princip obebyggd mark. I norr började bostäder växa upp, men i söder blev det snart annan byggnation. På Fabriksgatan 1 hade Säffle Smides- och galvaniseringsverkstad startats av Axel Stolt redan 1920 och när större lokal behövdes byggdes omkring 1940 en ny fabrikslokal längre söderut vid Fabriksgatan.

Närmaste granne blev Värmlands Slakteriförening. Byggnaden finns fortfarande kvar, men fick en helt annan användning när slakteriets verksamhet upphörde. Dit flyttade nämligen Säffle Förnickling 1969. Det var Knut Wennergrund som startade företaget i liten skala 1945. Det växte och flyttades först till Säterivägen för att 1969 ta över slakteriets fastighet. En tillbyggnad gjordes tio år senare. Då var det sönerna Bo och Per-Arne som hade tagit över.

Ytterligare ett fabriksbygge skedde vid Fabriksgatan. 1943 flyttade Säffle Betong- och Murbruksfabrik in i nybyggd fabrik. Robert Bertilsson var ägare. Det företaget hade startats i Tveta redan 1929, men växte och behövde större produktionslokaler. Fastigheten finns ännu kvar. Under många år fanns Säffle Anläggningsarbeten där.

Etableringar vid Fågelvägen

I hörnet av Fabriksgatan och Fågelvägen – granne med betongfabriken - låg tidigt ett tvåvåningshus. Där hade verkstadsskolan verksamhet. Senare hade byggfirman L & G Gustavsson sin verksamhet där och därefter Skanska. Sista ägaren blev LKB AB Konsult & Bygg i Säffle, Morgan Lundh, som drev bygghandel. Huset med adress Fabriksgatan 27 totalförstördes i en brand för bara några år sedan. Det var ett av de äldsta husen på området.

Strax intill vid Fågelvägen låg en gång Säffle Svagdricksbryggeri, vars verksamhet pågick till mitten av 1950-talet och där fanns en tid även Edgrens Mekaniska Verkstad.

Vid Kungsgatan hade Axel Isaksson 1941 börjat tillverkning av klackskydd och ”luffarnubb”. I krigstid var det viktigt att inte slita på klackar och sulor i onödan. Försvaret hade många militärkängor som behövde ges förlängd livslängd och Isakssons produkter bidrog. Kaffe var också en bristvara. Det gällde att spara på det malda kaffet efter kokning. En speciell insats som placerades i kaffekokaren – passande nog kallad ”Sparo” – bidrog till detta. Produkten blev en storsäljare.

Isakssons företag växte snabbt. 1944 byggdes för Säffle Metallindustri en fabrik vid Fågelvägen. Nu kom också tre bröder in i företaget. En av dessa var Sven Isaksson, som senare själv skulle starta ett företag i Säffle.

Redan efter två år satsade Axel Isaksson på ett nytt och ännu större fabriksbygge vid Säterivägen. Dit flyttade Säffle Metallindustri samtidigt som fastigheten vid Fågelvägen såldes till Béve konfektions AB i Stockholm.

Kapptillverkning – och tennis

Béves verksamhet i Säffle började med en yrkesskola inrymd i Säffle herrgård. Där utbildades den blivande personalen medan lokalerna vid Fågelvägen anpassades till Béves verksamhet. Det blev en framgång. 1947 började produktionen. Några år senare tillverkades i runda tal 45 000 kappor årligen i Béves Säfflefabrik, som då sysselsatte 140 anställda. 1953 hamnade moderbolaget i ekonomisk kris. Béves såldes till Adekå i Alingsås som fortsatte tillverkningen i Säffle ännu ett antal år.

En poäng är att en av lokalerna i fabriken gjordes om till inomhushall för tennis! Företagets chef Bertil Tärby var nämligen tennisentusiast. Lokalen kunde intresserade tennisspelare hyra av Béves.

Många år senare blev just den lokalen auktionshall. I en annan del av fastigheten flyttade Arnes partilager in. 2014 blev det namnbyte till Ocay och ytterligare tre år senare nedläggning.

Högvinst för Säffle

Och hur gick det för Säffle Metallindustri, som investerade i ännu ett fabriksbygge? Jo, det företaget inklusive dess fastighet såldes 1950 till Electrolux, som året därpå flyttade produktion från Motala till Säffle. Här kan man tala om en högvinst för nyblivna Säffle stad. Electrolux skulle bli en av Säffles största arbetsplatser med som mest cirka 550 anställda. Lite tillspetsat kan man säga att det som började med klackjärn och nubb blev början till en stor industri i Säffle.

Electrolux blev Electrolux Constructor. Lönsamheten var god, men år 2000 kom kallduschen. Företaget var då norskägt och produktionen skulle flyttas till Norge. Redan 1996 hade Constructordelen sålts till norska Aker-koncernen. 2001 kom nästa ägarskifte. Robustkoncernen med Kjell-Roger Holmström som ägare tog över. 2008 köptes Robust av Garden Growth Capital. Så småningom ändrades namnet till Lagerkomponenter i Norden AB. Numera ägs bolaget av Applied Warehouses och har ett 20-tal anställda.

Det finns med andra ord fortfarande industriverksamhet i före detta Electrolux-fastigheten. Säffle Verkstadsbolag har också viss verksamhet där liksom Nordic Paper som hyr lagerlokal. Det går dock inte att jämföra med när Electrolux var som störst.

Startade mekanisk verkstad

Axel Isaksson sålde som sagt en gång Säffle Metallindustri till en bankman i Stockholm som i sin tur sålde till Electrolux och Isaksson fortsatte som företagare på andra håll. Brodern Sven stannade däremot kvar i Säffle och startade 1951 ett eget företag vid Fabriksgatan. Det var Seiwes Mekaniska Verkstad. Det var produkter av mycket varierande slag som lämnade Seiwes, allt från expanderbultar och fiskedrag till en patenterad garageport. Den största produkten var Seiwes bromsrulle, som används vid tillverkning av transportband. Faktum är att Seiwes bromsrullar fortfarande tillverkas och säljs, men utan någon koppling till Säffle.

Sven Isaksson sålde sitt företag 1976. Idag finns Distriktsveterinärerna där Seiwes Mekaniska Verkstad låg.

Till Fabriksgatan flyttade Axel Johanson 1963 sitt företag från Stenmagasinet vid kanalen. Företaget växte och en stor investering var den nya silon som fortfarande är ett blickfång. När sönerna Roland och Stig kom in i företaget blev det Johanson & Söner. Senare har även barnbarnen Magnus och Niklas jobbat i familjeföretaget, vars huvudsakliga verksamhet med tiden flyttades till Industrigatan. Johanson & Söner blev VärmLant och heter numera Swedish Agro.

Många skiftande verksamheter

Det som en gång var åkermark som tillhörde Säffle gård har under ett drygt sekel blivit bebyggt för såväl bostads- som industriändamål. Listan över företag som har varit och är verksamma på Säfflegärdet kunde göras lång. Man kan förutom redan uppräknade företag nämna bilhandel, åkeri, däckservice, bilverkstäder, en fläktfabrik, bussföretaget Säfflebussen, plåtslageri, lokaler för yrkesundervisning. På senare tid har företagsnamn som Trapp & Durkteknik, Schenker, Mitec och Seffle Instrument kunnat ses på väggar längs Hantverkaregatan. Och Aspervalls förstås, som nu kommer att flytta samman med Säffle Verkstads AB, vilket öppnar för ny verksamhet i lokaler som lämnas.

Om allt detta visste inte Gustaf Silvén något när han 1912 valde att sälja marken till Säffle köping.