Säffle för hela slanten - då var det fest i sta’n

Visst var det kul och visst fanns det skäl att tala om folkfest. Fortfarande är det många Säfflebor som minns Barnens dag, som följdes av Lions dag och närmare i tiden Säffle för hela slanten. Drivande bakom dessa arrangemang var Lions Club.

Att Lions år efter år skapade feststämning i Säffle berodde i hög grad på att det fanns eldsjälar i medlemsleden, personer som gillade spex och som hade förmågan och viljan att bjuda på sig själv. Gunnar Lindblom och Lars Engdahl var ett par av dessa, som år efter år dök upp i olika roller oavsett om det handlade om auktioner, skôjstafetter eller andra jippon.

Och glöm inte karnevalen, säger kanske någon. De som var med på den tiden glömmer aldrig karnevalen, men den var inte ett Lions-arrangemang. Bakom karnevalen stod skolan med rektor Ulf Hellborg som idékläckare och med i första hand Putte Grötting och Mikael Byqvist som ansvariga genomförare. Ett tjugotal karnevalståg blev det från mitten av 1980-talet och framåt. Att karnevalstågen kanske kom att ses som en del av Säffle för hela slanten är inte så konstigt. Karnevalen genomfördes parallellt med Säffle för hela slanten och blev på det viset en del av det totala programmet.

Nystart 1981

Starten för Säffle för hela slanten skedde 1981. Det innebar lite av en nystart där Lions Club inte längre var ensam arrangör. Nu breddades arrangörsbasen genom att såväl Säffle Köpmannaförening som Säffle kommun blev medarrangörer. En tanke var förstås att man på det viset skulle kunna ge stöd till lokal handel samtidigt som det blev festliga dagar.

På kvällen 21 maj 1981 öppnades festdagarna av Säffles egen vikingakonung Olof Trätälja under vars förklädnad man kunde ana Lars Engdahls profil. Därefter underhöll Säffle dragspelsklubb under drygt ett par timmar med Kjell Ohlson som allsångsledare. Tyngdpunkten låg emellertid på fredagen och lördagen.

På fredagen var det torgdag. Köpmannaföreningen ordnade torgförsäljning från halv tio till sex på kvällen. Underhållning var det också. Det hade från kulturnämndens sida pågått försök att boka självaste Arja Saijonmaa, som då nyligen hade fått sitt stora genombrott bland annat med sången Jag vill tacka livet. Det stötte på patrull.

- Då kommer alla bara att vara intresserade av artisten och glömma bort att handla, förklarade en av köpmännen som tyckte att det skulle vara bättre med en ”lagom” känd artist.

Det blev ”Rulle” Lövgren, känd som parhäst till Sten-Åke Cederhök i Jubel i busken och Låt hjärtat va me´. ”Rulle” fanns på plats hela fredagen både som underhållare och konferencier.

Lokalmynt gav rabatt

Det var ett välmatat program som bjöds under premiären av Säffle för hela slanten. Man kan nämna ponnyridning, loppmarknad, auktion, kostym- och hattparad, Lionsstafett, lådbilsrally, underhållning med Regionmusiken och Kommunala musikskolan, amatörtävling och besök av trollerikonstnären Pal Mix och som sagt ”Rulle” Lövgren. Lions såg till att Säffle levde upp till begreppet ”Säffle, en kopp kaffe” genom att servera gratis kaffe i två dagar.

Förhoppningsvis gick även torghandeln bra. De som valde att betala med Säffles lokalmynt fick 5 procents rabatt. Det hade vid den tiden introducerats speciella lokalmynt på många håll i Sverige. I Säffle fanns på 1981 års lokalmynt på ena sidan såväl gamla vattentornet som Olof Trätälja och texten Trätäljabygden 1981. Lokalmynt utgavs fyra år i följd i Säffle, nämligen 1980-1983. Övriga motiv var Säffle kanal, stadshuset med Näcken och Billeruds bruk. Och som sagt, att betala med ett sådant lokalmynt gav rabatt i affärerna under festdagarna.

Säffle för hela slanten blev en succé. Antalet besökare under fredagen och lördagen uppskattades till mellan 5 000 och 6 000. Arrangörerna kunde vara nöjda. Att Säffle för hela slanten skulle få en fortsättning var det ingen tvekan om.

Annorlunda lotteri

Säffle för hela slanten arrangerades år efter år, oftast i slutet av maj och häpnadsväckande ofta i vackert försommarväder. Många inslag var årligen återkommande, som loppmarknaden, Lions auktion, stafetter av olika slag och lådbilsrally.

Med tiden kom också ett nytt inslag, nämligen livbojracet. Det var ett minst sagt annorlunda lotteri. Inte mindre än 2000 ringar - ”livbojar” - släpptes ner i kanalen. Ringarna drev med vattnet mot en smalare passage där de till sist passerade en fångstränna. I kanalens lugna vatten var det svårt att få fart på ringarna. När man övergick till att släppa dem från Strömbron ner i älven blev det bättre fart. Alla ringar var försedda med ett nummer. Den som passerade först bar numret som gav första pris och så vidare.

Samarrangemanget med karnevalen fortsatte. Det blev ett 20-tal karnevaler så man hann passera millennieskiftet med råge.

Nya medarrangörer

När man 2011 konstaterade att Säffle för hela slanten firade 30-årsjubileum ändrades arrangörsunderlaget. Föreningen Elsa blev medarrangör liksom projektet Utev. Lions fanns förstås fortfarande med på ett hörn. Det blev allt svårare att hålla liv i arrangemanget. Det gjordes försök att förnya innehållet, bland annat med äldredag, barnkalas och Lilla Stortorgsfesten 2013. Året därpå kom Elsas matgata. Ännu fler medarrangörer. Östra Storgatan stängdes av från Sundsgatan till Nordea-parkeringen. På gatan ställde flera deltagare upp bord och tält och serverade smakprov från sina restauranger, affärer eller matproduktioner.

De nya inslagen blev visserligen uppskattade, men med facit i hand kan man konstatera att den tradition som redan på 1950-talet startades av Lions inte gick att hålla vid liv.

På senare år – premiär 2012 - har Säffle stadslopp med olika kringaktiviteter kunnat fylla en del av luckan, men nu har pandemin naturligtvis satt hinder i vägen. Begrepp som folkfest är svårt att förena med krav på att hålla avstånd.