ST:S BROTTSARKIV: 1960-talets dynamitarder och kassaskåpskupper

Kassaskåpssprängningar är ingenting som hör till vanligheterna nu för tiden, men var ett ganska vanligt förekommande fenomen bakåt i tiden. Under 60-talet skedde tre dynamitsprängningar i Säffle. Vi har tidigare berättat bankrånen och om hur Värmlands Nysäter drabbades två gånger. Samma sak gäller kassaskåpskupper. Nysäters postkontor råkade ut för dynamitarder tre gånger inom loppet av två år.

Den första kassaskåpskuppen, som också var den största, skedde i april 1964 - alltså för 58 år sedan på månaden. Det var två väl beresta fängelserymlingar, likaså dynamitarder, som låg bakom den dynamitkuppen. Vi kommer att kalla dessa tjuvar och kuppmän för Forsa-Nicke och Bosse.

Natt till fredagen den 3 april år 1964, ungefär kring tretiden, hördes en kraftig explosion i Värmlands Nysäter. Smällen kom från postkontoret. Murbruk ramlade från både väggar och tak, och samtliga fönsterrutor gick i småspillror och en doft av krutrök och murbruk spred sig i lokalen. Plåtbitar från kassaskåpsdörren slungades över expeditionsdisken i samband med den väldiga explosionen, och vad man då trodde var 10.000 kronor i kontanter, plockades ut. De två kuppmännen hade, efter att ha skurit upp ett stycke i kassaskåpsdörren med svetslåga, sprängt postkontorets kassaskåp med dynamit. Detonationen var så kraftig att stora delar av postkontorets lokal förstördes.

Mystiska män i Edane

På fredagsmorgonen hade en person observerat två män i en ljusblå Volvo Duett i Edane. De satt utanför bilen och eldade papper och kläder, vilket senare visade sig vara posthandlingar och kläder som vid sprängningen blivit nedstänkta av dämningsmaterialet. Vid upptäckten av den förbipasserande slängde sig männen in i Volvon för att fly platsen. Duon backade ut på vägen så hastigt att de kolliderade mot ett träd och vänster bakparti ådrog sig några mindre skador. De två mystiska männen körde norrut i den falskskyltade bilen – troligen med avsikten att ta sig till Norge. Kuppmännen ska ha kommit från Säfflehållet, enligt observationer av ortsbor i Kila under torsdagen.

”Det är ingen tvekan om att det rör sig om garvade dynamitarder och polisen tror sig veta vilka de båda kuppmännen är. Man vet också att den falskskyltade Volvobilen är stulen.” stod det att läsa i ST efter dynamitkuppen.

De båda kuppmännen, Forsa-Nicke och Bosse, hade dessutom kommit väl förberedda, men att det blev just postkontoret i Nysäter de valde ut var en slump. ”Tidigare på dagen hade de bägge kumpanerna varit i Säffle och styrkt sig med inköpt sprit. På vägen hade de åkt förbi postkontoret i Nysäter, vilket de fann vara en idealisk inbrottsplats, då det ligger ganska avsides.” skriver ST vidare.

Med sig i bilen hade kumpanerna en stege. En stege som sedan kom väl till pass när de behövde montera ner klockan för alarmanordningen som satt på postkontorets yttervägg. Alarmklockan hade börjat klämta när en av tjuvarna försökte bryta upp dörren. ”Men genom ett snabbt ”ingripande” försatte man klockan ur funktion”. De krossade därefter fönsterrutan i ytterdörren och tog sig in i postlokalen.

Dynamitarderna hade med svetslåga, skurit upp ett stort stycke i kassaskåpsdörren. Därefter hade man placerat en större dos dynamit i dörrens innanvägg. Smällen hade man försökt att lindra genom en fördämning av vad som fanns tillgängligt; postpaket. Inuti kassaskåpet trodde man att det ska ha funnits runt 10.000 kronor som dynamitarderna roffade åt sig. Detta visade sig senare vara betydligt mer; 16.070 kronor, vilket i dagens värde är 184.454,13 kronor.

”En av de större postkupperna”

Kuppen upptäcktes tidigt på fredagsmorgonen av kioskpersonalen som omedelbart larmade poststationens föreståndarinna, fru M. Hon i sin tur larmade polisen.

Postkunderna fick på fredagsförmiddagen betjänas i busstationens väntsal, som ligger vägg i vägg med postkontoret. ”Där fick personalen på primitiv väg sortera post. En vanlig syn var att se föreståndarinna och biträde krypande på väntsalens golv för att sortera upp posten till de olika lantbrevbäringsdistrikten.” Postmästare Wilhelmsson och kontrollör K.E. Lindelius upplyser om att det var en av de större postkupperna som någonsin förövats i detta distrikt.

Natten till den 3 april hade varit fullspäckad. När dynamitkuppen i Nysäter anmäldes var polisen redan ute på andra brottsplatsundersökningar. Ytterligare fem andra inbrott hade nämligen skett under natten – med största sannolikhet hade de förövats av samma kuppmän; Forsa-Nicke och Bosse. Bytet i de andra inbrotten hade varit dåligt, men de hade ändå fått med sig en del material som de använt för storkuppen i postkontoret.

Overallerna, dem som man brände vid Edane, hade man stulit i Nysäters bilverkstad, tillsammans med en stämpel. Osäkert vad Forsa-Nicke och Bosse skulle ha den till. Vidare hade man också besökt televerkets automatiska växelstation i Nysäter, sannolikt i tron att det var en lagerbyggnad. In och ut tog man sig genom en uppbruten lucka på ena gaveln.

Kumpanerna tog sig vidare till en bensinstation i Klässbol, där duon stal en transistorradio. Vid Skassåsbron försökte man göra inbrott i en bilverkstad, men Forsa-Nicke och Bosse hittade inget som föll dem i smaken. Inte heller vid cementgjuteriet i Skassås, Byströms Cementgjuteri, fann man något av värde, men i en butiks- och lagerbyggnad i Häljebol bytte ännu en transistorradio ägare.

”Knackade och målade sig ut mot friheten””

Det blev måndagen den 6 april 1964. Trots ett intensivt arbete hade spaningarna efter de båda dynamitarderna inte gett något resultat. Det är nu man börjar misstänka att förövarna man söker är identiska med de rymlingar som några veckor tidigare, den16 mars , försvann från Norrköpings fångvårdsanstalt; alltså Forsa-Nicke och Bosse.

Denna rymning ”genomfördes i rena Chicagostilen. En av tjuvarna är konstintresserad, och på ”lediga stunder” i fängelset målade han tavlor.” Men några kulturella syften han knappast med sitt måleri. Medan den ene målade, knackade den andre hål i taket. ”Hördes vaktmanskapets tramp utanför cellgrinden, togs snabbt målarramen loss från stafflit”. Eftersom konstverket vid visiteringsdags hade blivit övermålat i samma färg som taket, sattes ramen över hålet. ”Ingen märkte någonting, medan internerna knackade och målade sig ut mot friheten”.

Forsa-Nicke och Bosse var sedan tidigare kända av polisen även i Värmland. De båda kumpanerna hade tidigare gripits i Arvika, i september 1961, efter en stöldturné i Norrland. En av Forsa-Nicke och Bosse, osäkert vem av dem, betraktas efter det som desperat, då han hotat en polis med pistol. Istället för att plocka fram legitimationskortet vid legitimeringen så plockade han fram en pistol. Han begav sig springandes från polisstationen, med polisen efter sig – efter en kort men intensiv jakt greps han. Dock ”var han så vildsint att man måste belägga honom med handbojor”.

”Torde räcka att binda dynamitarderna vid brotten”

Brottsplatsundersökningarna var nu även de gjorda, och polisen kom fram till att det med all sannolikhet är samma personer som har förövat samtliga inbrott. ”Polisen har bevis, vilka torde räcka att binda dynamitarderna vid brotten så snart man gripit dem, ”och det skall inte dröja så länge” försäkrar polisen i Gillberga.”

Så sant som det var sagt. I ST den 24 april 1964 fick man följande information: De två rymlingarna, som tidigare rymt från Norrköpings fångvårdsanstalt den 16 mars, greps den 22 april på ett tåg på Stockholms Central efter ett anonymt tips till polisen . ”I samband med gripandet gjorde en av männen häftigt motstånd.”

Att det är dessa två som ligger bakom dynamitkuppen i Nysäter är polisen tämligen säkra på och de båda männen begärdes omedelbart häktade. De fördes till Centralens vaktkontor, där en av tjuvarna misshandlade en av polismännen – han fick en askkopp i huvudet.

Förutom de fem inbrotten och postkuppen i Nysäter misstänks de också för en kupp mot postkontoret i Rinerike i Norge, där bytet blev hela 140. 000 kronor. Skulle de kommit över de pengarna idag skulle Forsa-Nicke och Bosse ha kommit över hela 1 589 600 kronor. De misstänks också för ett par kassaskåpssprängningar i Hälsingland. Där stals närmare 5000 kronor, som i dagens värde är 56.000 kronor

Rättegång i november

I början av november, den 3:e, hölls rättegången för de två dynamitarderna som greps i Stockholm. Till de fem inbrotten i Gillbergatrakten nekade dynamitduon inledningsvis, men efter att de starka indicierna mot dem lades fram, var det lika bra att erkänna. ”Polisen hade nämligen vid samtliga dessa inbrott hittat fotspår som härrörde från tjuvarnas skodon”. Man hittade även tjuvgods från trakten i den bil som kumpanerna använde vid brottstillfället. Denna bil återfanns senare i Örebro.

Gällande kassaskåpskuppen i Nysäter, sade den ena av dem såhär:

– Efter första smällen blev hålet inte så stort som vi hade räknat med. Så vi sprängde en gång till, och då kunde jag med lätthet krypa in i kassavalvet.

39 åtalspunkter hann behandlas under tisdagens, den 3 november, förhandlingar – resterande togs under onsdagen, det vill säga 12 stycken. Åklagaren betecknade 14 brott som försök till grov stöld, för 28 yrkades ansvar för grov stöld och slutligen tre av åtalspunkterna rubricerades som stöld. En av männen erkände 28 av dessa, däribland dynamitkuppen i Nysäter.

Vad var det då dessa två dynamitarder var skyldiga till?

Jo, sedan de avvikit från fångvårdsanstalten hade de hunnit med inte mindre än 51 olika, mer eller mindre erkända brott i norra och södra Sverige – bara på en enda månad. Efter rymningen låg kumpanerna och tryckte i Norrköpingstrakten ett tag. Där stal man ett par gummistövlar. Dessa gummistövlar skulle sedan visa sig bli förödande för männen, då de kunde binda dem till flera av brottsplatserna på grund av fotsulornas räfflade mönster.

Forsa-Nicke och Bosse stal en bil som förde dem vidare till Östansjö, mellan Karlskoga och Kristinehamn. I samband med billånet tappade kumpanerna en sko, som visades upp inför rätten på tisdagen. Hungern slog till efter inbrott i Östansjö och några jordkällare blev målet för det. I en av jordkällarna, i Karlskoga, hittades en telefonkatalog på golvet – stölden av den skedde i Östansjö. Syftet med denna udda stöld var inte att få fram ett telefonnummer, utan en karta som man rivit ut för att bättre kunna orientera sig.

Nästa del av stöldturnén skedde till fots, då de gick från Karlskoga till Kristinehamn. Här skedde det fösta inbrottet i större skala – en kiosk som blev av med livsmedel och cigaretter. Man tog sig också en bil. ”Efter flera fruktlösa försök hittade man slutligen en bil som gick att starta på dynamitardernas något primitiva sätt; genom att vrida en sax i tändningslåset”.

Första kassaskåpskuppen

Den fösta kassaskåpskuppen skedde i Ockelbo. Efter att ha stulit gas och skärbrännare i en verkstad, skar Forsa-Nicke och Bosse upp kassaskåpet i dess kontorslokal. Bytet blev dock inte mer än 260 kronor. Därefter följde inbrott på inbrott. I Lingbo blev det tre affärsinbrott. Efter misslyckade bilstöldförsök i ett garage i Holmsveden kom man tillslut över den Volvo Duett som kom att användas under större delen av inbrottsresan.

I Kårböle fick en bensinstation påhälsning natten till den 26 mars, och blev i samband med det 140 kronor fattigare. Andra platser fick också besök av dynamitarderna, och i Hennan i Ljusdal försökte man återigen spränga ett kassaskåp i en verkstadsfirma. ”Men skåpet stod rycken, och vidare försök uppgavs”.

Den 31 mars hade Forsa-Nicke och Bosse kommit till Värmland. I Flensbol i Fryksände tillgreps 640 kronor i kontanter vid ett nattligt inbrott i en motorverkstad. Sedan, efter visiter i Torsbytrakten, begav sig sällskapet mot Gillberga. Natten till den 3 april skedde dynamitkuppen mot postkontoret i Nysäter.

Eloge för gott uppförande

Dynamitarderna fortsatte sin resa till Stockholm, och den 15 april fanns de på plats i Gryttorp. Även där gjorde man ett inbrott i postlokalen, och gick till väga på samma sätt som kuppen i Nysäter – larmklockorna monterades ner. Två kassaskåp sprängdes, varav det ena med elektrisk tändning ”anmärkningsvärt var att kumpanerna var utanför och tände på”. Bytet blev 1662 kronor (18.870,70 kronor i dagens värde).

Den 18 april stal sällskapet en bil i Krylbo, och i Stora Skedevi begicks ett nytt inbrott i en verkstadsfirma. Dynamit, skärutrustning, verktyg med mera, till ett värde av 1575 kronor (17.882,88 kronor) stals. Gastuberna hittades dock senare slängda vid ett gammalt sågverk i kommunen.

På onsdagen slutfördes huvudförhandlingarna mot de båda Nysätersdynamitarderna. Efter att denna stöldturné lagts på bordet passade Forsa-Nicke och Bosse på att rena sitt samvete lite till - kumpanerna erkände nu även en kassaskåpssprängning i Sveg. Åklagaren yrkade på fortsatt förvaring på minsta tid av fyra år, respektive två år. Försvaret å sin sida, vädjade att de åtalade skulle få så kort straff som möjligt – tre, respektive ett år. Dock fick de båda internerna en eloge för gott uppförande av åklagaren – alltid något.

Åtalade för 52 brott

Summeringen av tjuvarnas drygt månadslånga stöldturné blev 25.000 kronor (motsvarande 284 000 kronor idag) i kontanter och bilar för 60.000 kronor (681.000 kronor). Dessutom hade man förorsakat skador för drygt 40.000 kronor (454.000 kronor). Den största kassaskåpskuppen var den som skedde i Nysäter, med skador och tillgripna kontanter för runt 18.000 kronor (204.000 kronor). ”Skadorna och värdet av det stulna under turnén på en och en halv månad torde därmed uppgå till 125.000 kronor.” (1 419.300 kronor)

Den 14 november avkunnades domen mot de båda dynamitarderna. Forsa-Nicke och Bosse var åtalade för totalt 52 brott, när de stod inför rätta i Säffle. Dynamitarderna dömdes till fortsatt förvaring på säkerhetsanstalt, men den minsta förvaringstid av fyra respektive två år. Till generalpoststyrelsen och telestyrelsen skulle de dessutom betala ett skadestånd på sammanlagt 24.000 kronor. (2 725 000 kronor).

Försök nummer två misslyckades

En liten parentes: Strax efteråt, även det 1964, gjordes ett nytt försök att forcera den nya kassaskåpsdörren som sattes in i postkontorets kassaskåp. Vid det misslyckade försöket kunde polisen spåra tjuvarna till Uppland. Detta genom en kvarglömd slang till svetsapparaten. Trots att några personer var i förhör, kunde man ingenting bevisa.

Ett hemsökt postkontor

”Postkontoret i Nysäter har varit hemsökt vid åtskilliga tillfällen av tjuvar och två tidigare dynamitbrott har klarats upp av polisen.” Detta står att läsa i ST efter den tredje dynamitsprängningen som ägde rum innan för Nysäters postkontors väggar.

Året var 1966, och det var natten mellan den 13 och 14 januari. Ett fönster krossas bakom expeditionsdisken på Värmland Nysäters postkontor. Framför kassaskåpsdörren byggs ett skydd med hjälp av ett bord och ett svart plastskynke – svetslågan fick inte synas utifrån. Nu kan man arbeta ostört med detta tidskrävande arbete.

Kassaskåpet till Värmland Nysäters postkontor länsades av inbrottstjuvar – det hade skurits upp med skärbrännare så långt som det var möjligt. Därefter hade tjuvarna antingen spettat eller sprängt sig in i valvet, som var helt länsat sånär som på några frimärken.

”Förfarna kassaskåpssprängare”

Man hade för några år sedan, efter Forsa-Nicke och Bosse kassaskåpskupp, satt in en ny dörr till postens kassavalv. Mellan stålplåtarna var den försedd med betong, som inte kan påverkas av svetslåga – men dock av spett eller sprängning. Det var genom dessa dörrar som de förra dynamitarderna, de som kom efter Forsa-Nicke och Bosse, inte kom igenom.

”Tillvägagångssättet talar för att det varit förfarna kassaskåpssprängare, som förövat kuppen.” , står att läsa i ST den 14 februari 1966.

Tjuvarna kom över 27 000 kronor (275 112,43 kronor idag) i kontanter och en stor mängd frimärken, värda 4000 kronor(40 500 kr).

Det var postbiträdet fru E som upptäckte sprängningen på fredagsmorgonen, strax före klockan 08.00.

– Jag märkte att lampan, som alltid brinner nattetid i lokalen, var släckt och när jag kom innanför dörren fick jag ju se uppståndelsen och oredan, säger hon och fortsätter:

– Det kändes ju lite kusligt, men jag fann mig och ringde med detsamma.

Ganska klart är att tjuvarna anlänt till platsen i bil och även lämnat det på samma sätt. Polisen sökte därför iakttagelser av obekanta fordon eller personer som uppträtt på ett misstänksamt sätt vid brottsplatsen eller dess närhet. Några vägspärrar upprättades ej, eftersom det gått för lång tid efter att brottet begåtts.

Längre än så här verkade man inte komma med detta brott, för i ST:s arkiv finns inga mer skrivelser om detta brott. Så summa summarum; kassaskåpssprängningen två år tidigare lyckades, men tjuvarna Forsa-Nicke och Bosse, hamnade bakom lås och bom. Dynamitkupp nummer två misslyckades men ingen greps. De dynamitarder som gjorde den sista kuppen lyckades även de, och kom också över det största bytet - men ingen greps.

Margarinexplosionen

Ytterligare en kassaskåpssprängning noterades under 1966, dock inne i centrala Säffle. Onsdagen den 19 oktober 1966 rapporterade Säffle-Tidningen denna dynamitkupp. Bytet blev inte så stort, men den här sprängningen innehöll en udda detalj.

Natten till denna onsdag hade Noréns Livs haft besök av tjuvar. De hade tagit sig in genom att krossa ett fönster vid sidan av bakdörren. Ett försök att spränga kassaskåpet gjordes, men det misslyckades.

Vad var då det konstiga med det här?

Jo, för att dämpa sprängladdningen som placerats vid kassaskåpet, hade man använt sig av margarin. ”Vid explosionen spreds ett lager av fett över hela kontoret” skriver ST.

Tjuvarna fick inte upp kassaskåpet, men fick istället med sig över 50 limpor cigaretter och en växelkassa på omkring 200 kronor (2 000 kronor i dagens värde). Inbrottet tros ha skett mellan klockan 01.00 och 06.00, och varken fru Norén som var vaken till klockan ett, eller någon annan hade fört några ljud den natten. Tydligen fungerade margarin bra som dämpning av smällen.

Polisen hade inte lyckats hitta några spår efter förvarna – förutom det margarininsmorda kontoret. Det låter lite som att Jönssonligan kan ha varit i farten, med en lysande idé från Charles-Ingvar Jönsson - som kanske inte var så bra egentligen. Men troligtvis var det ”en jädra smäll”.

Så då summerar vi fyra kassaskåpssprängningar under 1960-talet i Säffle, och återigen var Nysäter värst drabbat. När man nu hör ordet ”dynamitard” och att folk sprängde kassaskåp med dynamit, så känns det väldigt, väldigt länge sidan. Men å andra sidan är det nästan 60 år sedan, och uttryck som vi troligtvis kommer att få lämna till historien.