Ett slag tillbaka till medeltiden

Kändisar
PUBLICERAD:
Oscarsgalan 2022 var en triumf på många sätt. Full av storfilmer, en mångfald av lyckliga pristagare, flärd och framtidsanda efter slutet på en svår tid för branschen.
Synd bara att detta hamnade helt i skuggan av något som aldrig verkar upphöra att förstöra stämningen i alla sammanhang.
Män som slåss.

Ni har såklart redan läst allt om det, men för ordnings skull gör jag en summering. Galans värd Chris Rock skämtade om skådespelerskan Jada Pinketts sjukdom alopecia som gör att hon tappar håret, varpå hennes make Will Smith klev upp och drog till Rock framför hela galan och hela världen.

Det går en del teorier om detta. Att det var uppgjort, ett pr-trick. Att det inte var Smiths avsikt från början att slå men gjorde det efter en uppmanande blick från Jada att han borde ingripa. Det sistnämnda har väl fötts ur att han först skrattade åt skämtet, men jag vet inte hur mycket det säger. Man behöver inte vara någon expert på psykologi för att veta att man ibland skrattar som reaktion på något som är obehagligt, chockerande eller svårt att hantera.

Jag vet inte vad som eventuellt låg bakom detta, så jag tänker hålla mig till det enda man vet: att en man slog en annan man för att visa missnöje med något.

Jag är bekymrad, men inte över vare sig Will Smith eller Chris Rock. Inte Jada Pinkett Smith heller, även om jag självklart beklagar hennes sjukdom och det lidande den orsakar henne.

De är privilegierade människor med makt, status och pengar. De kommer alla att kunna leva synnerligen bekvämt för resten av livet även om detta skulle bli ett stopp för karriären.

Jag är bekymrad över hur kommentarsfälten om händelsen är nedlusade av åsikter om att det är rätt att bruka våld för att uttrycka sin åsikt.

Jag håller med om att skämtet inte var så genomtänkt. Jag är av åsikten att man inte bara kan utan bör skämta om allt, men inte alltid och överallt. Som komiker har man ett ansvar att känna av situationen. Lyteskomik - att driva med någons kroniska sjukdom och hur det påverkar dennes utseende - var varken särskilt kul eller snyggt i detta sammanhang. Samtidigt är det ofrånkomligt att man någon gång går på en nit som komiker, precis som vi alla gör misstag i våra jobb ibland. Jag har mycket svårt att tro att Rock ville såra henne.

Men nu blev hon det, och vad hade varit ett rimligt och vuxet sätt för henne och hennes make att hantera det på?

Gå därifrån?

Låta bli att applådera och skratta, försöka fokusera på annat under kvällen för att sedan ta ett snack med Rock om att det inte var okej?

Komma ihåg uttrycket att pennan är mäktigare än svärdet och utnyttja sitt inflytande genom att skriva inlägg på sociala medier om hur det fick en att må och hoppas på att få upprättelse?

Ja, kanske.

Men att slå någon på käften, i vad som dessutom ska anses vara en civilisationens högborg, för att man inte tycker om vad någon säger? Jag tycker att var och en borde förstå att det är helt oacceptabelt.

Sitta kvar i stolen och skrika som han gjorde ("håll min frus namn borta från din jävla mun!") hade varit mer förståeligt, om än onödigt. Men genom att slå Rock slog han sig själv ända tillbaka till medeltiden. En tid då man ansåg att kvinnor var inkapabla att försvara sig själva – mot ord – och att kraften i ens nävar avgjorde ens manlighet.

Jag känner inte Jada Pinkett Smith men har ingen anledning att tro annat än att hon är en intelligent och kompetent vuxen, fullt kapabel att hantera ett plumpt skämt utan att vittra sönder. Jag tycker inte att hon ska reduceras till ett våp vars "heder" måste skyddas av en Stor, Stark Karl.

Ännu värre blev det i Smiths tacktal senare under kvällen, där han beskrev det som att det var hans ”uppdrag från Gud” att skydda andra och att han under filminspelningen fått äran att skydda sina kvinnliga kollegor - samt att ”kärleken får en att göra galna saker”.

Om det verkligen handlade om kärlek och att skydda sin fru - inte bevisa sin testosteronpumpade manlighet - borde Smith kanske ha tänkt på hur en eventuell anmälan om misshandel skulle påverka deras liv. Alla uteblivna roller för att filmbolagen inte vill förknippas med hans handlingar. Hur deras barn kommer att må av snack i skolan - för att inte tala om på nätet - om att de har en våldsam pappa.

Will Smith har sedan dess tagit avstånd från sina handlingar och bett om ursäkt. Sagt att det inte representerade den sorts man han själv vill vara.

I så fall - bra.

Men jag får en dålig smak i munnen när parets son Jaden twittrar om faderns slag med orden ”det är så vi jobbar!”.

Likaså av alla tusen och åter tusentals kommentarer som försvarar slagsmålet. ”Bravo Will, du är en förebild!”. ”Han skulle ha sparkat i skrevet också!”. ”Drömmen att ha en man som försvarar sin frus stolthet och heder!”. ”En sån ska bara ha stryk”. ”Jag hade gjort detsamma om det var min kvinna”. ”Härligt att det fortfarande finns riktiga män därute!”.

”Min kvinna”.

Riktiga män, som slåss.

Vi har tydligen inte kommit längre.

Så här jobbar Säffle-Tidningen med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.