På lördag kommer besökarna på von Echstedtska gården att festa som aldrig förr. Bokstavligt talat, för ingen av dem var med på tiden då barockfiol, menuetter eller chemiser var typiska partyinslag. Med Ljuva 1700-tal vill arrangörerna få besökarna att känna sig som hedersgäster på fest hos Bengt von Echstedt.
Säg 1300-talet och digerdöden är sannolikt bland det första folk tänker på. Nämner man 1800-talet går industrialismen hand i hand med en lång rad fasansfulla krig. Men 1700-talet verkar ha ett rosa skimmer runt sig för eftervärlden - trots att det på det stora hela absolut inte var någon idyllisk epok.
– Vi har å ena sidan teaterns blomstringstid, Bellman och alla vackra kläder. Å andra sidan levde en genomsnittlig kvinna från arbetarklassen i 30 år, och barn jobbade på fabriker med 16 timmars arbetsdag. Men det är ju det vackra som vi vill hylla och lyfta fram, säger Malin Axelsson på von Echstedtska gården.
Det tidlösa nöjesbehovet
Rebecka Karlsson är initiativtagare till temadagen. Hon är själv en stor 1700-talsentusiast och musiker, med barockfiol som huvudinstrument och just 1700-talsmusiken som huvudinriktning.
– Jag tycker att det är så fascinerande att människan på något sätt alltid har varit densamma, genom alla tider. Haft samma behov, drömmar och rädslor. Och man har alltid velat roa sig - oavsett vem man var, och i alla samhällsskikt.
En tidskapsel
Det var i fjol som Rebecka besökte von Echstedtska gården för första gången, och blev helt betagen.
– Tack vare att vi inte haft krig på över 200 år finns många slott, herrgårdar och teatrar från 1700-talet bevarade, men den här typen av gård är fullständigt unik. Jag kände direkt vilken otrolig potential det här stället har för att göra häftiga grejer.
Fullt av godbitar
Och på lördag är det alltså dags att bjuda in till en dag i 1700-talet.
– Vi har ju en hashtag på våra sociala medier - #mer1700talåtalla. Det är precis det vi ska ägna oss åt den 16 juli. Plocka russinen ur kakan från detta århundrade, säger Malin.
Bengt von Echstedt, som uppförde gården på 1760-talet, tillhörde förstås ett övre samhällsskikt. Det är med andra ord inget svenssonnöje som kommer att äga rum, men något som ska vara så autentiskt hans sällskapsliv som möjligt.
– Det här var en stor gård, med mycket tjänstefolk, och herrskapet hade ofta gäster. Så här var det hålligång! säger Malin Axelsson.
Nytta och nöje
Dagen är uppdelad i två delar: en familjedag under ordinarie öppettider och som ingår i den vanliga entrén, samt ett kvällsprogram med konsert och dans som det säljs separata biljetter till.
Under familjedagen finns möjlighet att både prova och lära sig allt om 1700-talets mode samt de typiska danser och lekar som folk roade sig med då. Experterna är skräddaren och dramapedagogen Kerstin Sjösten Wölling, spelmannen Artur Emtedal, dräkthistorikern Anders Löfgren samt medlemmar ur 1700-talssällskapet Gustafs Skål.
– Det är ett ypperligt tillfälle att passa på att fråga alla sakkunniga om det är något som man är intresserad av, kanske att sy kläder, säger Rebecka.
Självklart genomförs även visningar av själva gården, och kaféet kommer att servera något som Bengt von Echstedt kan ha mumsat på när det begav sig. Exakt vad är ännu inte bestämt, men kanske får man rucka lite på sanningen för att få till en rätt som går att göra idag och som besökarna faktiskt vill äta.
– Potatis kom i slutet av 1700-talet, och om den kom just till den här gården innan den tidsepoken var slut vet jag inte. Men vi får kanske gå händelserna lite i förväg i så fall, säger Malin.
Tidens melodi
På kvällen blir det konsert med Ensemble Zellbell, som kommer att framföra historisk musik på lika historiska instrument.
– Det är fantastisk, unik musik som sällan eller kanske aldrig har spelats i modern tid, säger Rebecka Karlsson, som själv ingår i orkestern.
Piano är ett instrument vi förknippar med musik som kallas klassisk - men faktum är att pianot inte fanns på 1700-talet. Då var cembalon det instrument som mest liknar det moderna pianot. Fiolen fanns däremot i både slott och koja, och hade sin storhetstid då.
– Det sägs att fiolen är den uppfinning som förändrats allra minst någonsin. Den är likadan nu som när den först lanserades. Det tycker jag är häftigt, säger Rebecka.
Det blir också dans och tillfälle att visa upp det man eventuellt har lärt sig tidigare under dagen. Dansledare är Anna Löfgren, pedagog särskilt utbildad i historisk dans, och medverkar gör också Sällskapet Gustafs Skål och dansare från Apertins Herrgårdsdansare.
Våga leka
Man får givetvis mycket gärna komma utklädd - och hur nära verklighetens 1700-tal man faktiskt kommer spelar ingen roll.
– Gå bananas bara! säger Malin.
Årlig tidsresa
Arrangörerna har redan förhoppningar om att Ljuva 1700-tal ska kunna bli ett återkommande evenemang.
– Jag har en vision om att skapa en träffpunkt för alla 1700-talsintresserade sällskap som finns. Föreningar som lajvar, spelar sådan musik och så vidare. Och självklart för alla som är intresserade av kulturhistoria i allmänhet, säger Rebecka Karlsson.