Det är inte så många platser i dag där man inte kan höra minsta lilla brus från biltrafiken, men en timmes båtfärd från Värmlandsnäs hör man bara vågornas skvalpande. Lurö är en oas mitt i Vänern och som har varit välbesökt i år. Säffle-Tidningen hängde med på en tur dit.
Pandemin och de reserestriktioner som följde med den har fått många att upptäcka vad många härliga resmål som finns i vårt eget land, till och med i den egna hemkommunen. Detta verkar vara ett fenomen som håller i sig även i år. Kanske delvis på grund av svårigheterna att få nya pass, eller att många fortfarande vill vara försiktiga. Men kanske är det också en trend som är här för att stanna.
Världens ögon på ön
Familjen Örnvald har kört Luröbåten mellan Ekenäs hamn och Lurö i sex generationer, men inte många somrar har båten varit lika passagerartät som i år.
– Den har varit fullbokad i princip varje dag den här säsongen, och en vecka i förväg. Jätteroligt! säger kapten Björn Örnvald.
I år har de utländska turisterna kommit tillbaka efter ett par års uppehåll. Som alltid är det framför allt andra skandinaver samt tyskar och holländare, men båtvärdinnan Ulla-Britta Nisses berättar att det är en lång rad nationaliteter från hela världen som representeras på Luröbåten varje sommar. Den svenska allemansrätten är något som utländska besökare uppskattar och fascineras av.
– Häromdagen pratade jag med en kvinna från Tokyo. Britter och amerikaner verkar också bli allt fler.
Den centrala skärgården
Lurö är huvudön i en större grupp öar och skär som helt enkelt kallas Lurö skärgård. Den ligger mitt i mellersta Vänern, med åtta mil till Vänersborg och något längre till Kristinehamn. Det är dock bara från Ekenäs hamn i Säffle som det går reguljär båttrafik tur och retur.
Religiös historia
Ön har varit bebodd ända sedan järnåldern; här finns ruinerna av en absidkyrka från 1100-talet, och forskare tror att det även har funnits ett kloster på ön. Lurös strategiska placering i Vänern gjorde att det blev en naturlig rastplats för munkar på pilgrimsfärd via sjövägen.
Spår av livet förr
Tidigare fanns ett tegelbruk på ön, som det idag bara finns lämningar av. Stånguddens fyr byggdes 1864 och blev automatiserad 1981, men står kvar i fint skick som ett kännetecken för ön. Från Stångudden har man en magnifik utsikt över Vänern.
I Bastuviken, där Luröbåten går mot Ekenäs, finns Iskällaren; ett museum över livet på Lurö, med särskild fokus på fiske-och sjöfartshistorien. I norra delen av ön finns också den gamla skolan, som lades ner 1938.
För den som vill övernatta på ön finns både vandrarhem och ett par stugor att hyra. Äta och dricka gott kan man göra på Lurö gästhärbärge och krog samt Luröbryggan. Den sistnämnda fungerar också som turistinformation och kiosk.
Lugn och ro
För de allra flesta som besöker Lurö, är det nog känslan av lugn och avskildhet som kommer i första rummet. Det är lätt att känna det som att Lurö står i en egen tidskapsel; bara en sådan sak som att ön helt saknar vägar, är nog en obekant syn för många. Det är bara upptrampade stigar för att ta sig fram till fots eller med cykel som gäller.
För den som gillar djurliv finns goda möjligheter till unika upplevelser. Kor och får fraktas sommartid över till ön för att ge ett levande landskap genom sommarbete.Man kan komma riktigt nära rådjur som simmat i land, och havsörn och fiskgjuse är ingen ovanlig syn från ovan. Sedan i år har Lurö dessutom en parningsstation för bevarandet av det nordiska honungsbiet apis mellifera mellifera.
Inte minst är Lurö en given plats för sol och bad. Det finns gott om fina badplatser runt hela ön, med både klippor och sand. Och besöket kan nästan solgaranteras; Lurö anses vara i toppen bland Sveriges soligaste platser.
En släktforskningsresa
När Säffle-Tidningen åker till Lurö delar vi båttur med en familj som besöker ön i ett väldigt speciellt ärende. Magnus Källar och Annafrida Mark från Henån har rest dit med lille sonen Simon för att upptäcka Magnus rötter.
– Min farfar, Johan Lurén, växte upp här på Lurö. Familjens efternamn kom då förstås av namnet på ön.
Magnus vet inte mycket om sin farfars liv, förutom att han jobbade som redare och fiskare och flyttade så småningom till Lidköping, där Magnus pappa Bo Lurén är uppväxt.
– Han har varit här flera gånger och är väl inspiratören bakom vårt besök. Jag har velat åka hit hela livet, men det har inte blivit av förrän nu.
Det verkar dock inte som att det blev sista gången.
– Det har varit riktigt roligt att äntligen få se stället som släkten kommer ifrån. Jag tror att vi lyckades hitta huset där min farfar bodde; det var en positiv överraskning att det fanns så mycket information om platserna på ön. Och så fick vi ju dessutom fantastiskt väder, med mycket sol och bad. Vi kommer absolut tillbaka!