Kvinnojouren Frida i Säffle och Åmål fick i måndags besök av tre politiker från Moderaterna, bland andra riksdagsledamoten Ann-Sofie Alm. Jourkvinnorna berättade om verksamheten och om frustrationen över att kvinnor tvingas fly för sina liv medan våldsamma män går fria.
Politikerna som besökte kvinnojouren, belägen vid Perssons gränd i Säffle, var Ann-Sofie Alm (M), riksdagsledamot, Stina Höök (M), regionråd och ledamot i regionala utvecklingsnämnden med särskilt ansvar för jämställdhetsfrågor, samt Camilla Ackerblad (M), som är andre vice ordförande i välfärds- och arbetsmarknadsnämnden i Åmåls kommun.
Catarina Bäckström, samordnare på Kvinnojouren Frida, berättade tillsammans med andra jourkvinnor om verksamheten och de utmaningar som finns.
Ideell förening
Kvinnojouren är en ideell förening som stöttar våldsutsatta kvinnor och barn, bland annat genom att akut erbjuda skyddat boende. Verksamheten finansieras helt genom bidrag och förutom en halvtidstjänst sker allt arbete oavlönat av de 23 jourkvinnor som idag är aktiva i föreningen.
– Vi är tillgängliga dygnet runt, året om, säger Inger Carlsson, en av jourkvinnorna.
Behovet av stöd från kvinnojouren är stort och den senaste tiden har det ökat.
– Just nu är det 15 personer som kommer hit som varken vågar gå till socialen eller polisen, säger Catarina Bäckström.
Vågar inte anmäla
Att kvinnor inte vågar söka hjälp hos myndigheter kan handla om en rädsla för att barnen ska tas ifrån dem, eller att en polisanmälan ska leda till hämndaktioner från den de anmäler. Därför vänder sig många till kvinnojourerna och det vara en fråga om liv och död. För kvinnor som lever i en relation med en våldsam man är den farligaste tiden ofta när de tagit beslutet att lämna. Då kan det vara helt avgörande att snabbt kunna flytta till en hemlig plats, ett så kallat skyddat boende, vilket Kvinnojouren Frida, i samarbete med socialtjänsten, kan hjälpa till med.
Förutom risken att själv utsättas för våld är det inte ovanligt att de här männen använder gemensamma barn och husdjur som utpressning genom att hota om att skada dem om kvinnan inte kommer tillbaka, berättar Catarina Bäckström. Skräcken för vad som ska hända med barnen och husdjuren kan göra att kvinnan inte vågar lämna. Även ekonomiskt beroende till förövaren kan påverka.
Förövare går fria
Förutom kvinnor som utsätts för fysiskt och psykiskt våld i relationer möter kvinnojouren också kvinnor och unga tjejer som blivit våldtagna eller på annat sätt utnyttjats sexuellt. Många gånger går förövarna fria eftersom polisen lägger ner utredningarna i brist på bevis, något som jourkvinnorna lyfte som ett stort problem vid politikernas besök.
Jourkvinnorna ville också ha svar från politikerna om vad som göras för att kvinnor som utsätts för hot och våld ska få bättre stöd från samhället. De uttryckte att upplevelsen är att samhället många gånger står mer på förövarens sidan än på offrets.
Ett konkret förslag som riksdagsledamoten Ann-Sofie Alm (M), berättade om var att Moderaterna vill att fotboja oftare ska användas vid kontaktförbud, det vill säga när en person förbjudits att på olika sätt söka upp en annan person. En fotboja kan då fungera som en elektronisk övervakning så att polisen får larm om förbudet bryts.
– När någon får kontaktförbud och det finns misstanke om grovt våld då tycker vi att det ska vara obligatoriskt med fotboja. Det är det inte idag, säger Ann-Sofie Alm (M).
Moderaterna vill också att myndigheter vid misstanke om vissa brott, exempelvis i nära relationer, ska ha tillgång till varandras databaser för att underlätta utredningarna.
Förebyggande arbete
Ann-Sofie Alm (M) menar även att förebyggande arbete genom skolan är viktigt för att förebygga framtida våld och brott och att även föräldraansvaret behöver stärkas.
Regionrådet Stina Höök (M) berättade om Region Värmlands jämställdhetsprojekt ”En riktigt man”, där man fokuserat på attityder och föreställningar om vad som är manligt och vilka problem det leder till.
– Ständigt när vi pratar om jämställdhet pratar vi bara om kvinnor och missar problemen som är kopplat till män och manlighetsnormen. Vi måste tala mer om varför män slår och varför män betraktar kvinnor som ägodelar, säger Stina Höök (M).
En annan utmaning som jourkvinnorna nämnde för politikerna är finansieringen av kvinnojourens verksamhet, som bygger helt på bidrag och donationer. Säffle och Åmåls kommuner finns med bland bidragsgivarna, men som ST tidigare berättat om valde Åmåls kommun nyligen att sänka bidraget kraftigt.
– Det var ett majoritetsbeslut som vi var emot, säger Camilla Ackerblad (M).
De senaste tre åren har Åmåls kommun stöttat med 80 000 kronor om året, men nu blev det bara 30 000 kronor. Säffle kommuns bidrag till verksamheten ligger på 100 000 kronor.
Hur har det minskade bidraget påverkat verksamheten?
– Än så länge så reder vi oss, men utgifterna tickar på, säger Catarina Bäckström.
Kvinnojouren Frida i Säffle och Åmål
Kvinnojouren Frida är en ideell förening som är partipolitiskt och religiöst obunden.
Föreningens har funnits sedan 1985 och skyddar och stöttar kvinnor och barn som utsätts för våld.
Till Kvinnojouren Frida kan man ringa, boka in ett besök eller få hjälp med att komma till ett tillfälligt akut boende.
Verksamheten finansieras helt genom bidrag.
Den som vill stötta kvinnojourens verksamhet ekonomiskt kan bli stödmedlem. Det går också att skänka ett valfritt belopp. Föreningens bankgironummer är 5405-9712.
Källa: kvinnojourenfrida.nu