Konståkningskillarna Hugo och Erik: ”Det spelar ingen roll vad andra säger”

Somashallen är nästan som Hugo Richters, 12 år, och Erik Alerfors, 11 år, andra hem. Men det beror inte på lagsporten som man ofta förknippar is och killar med. Hugo och Erik är två av tre killar i ishallen som faktiskt inte tränar hockey - de är konståkare.

En gång tidigare har Säffle Konståkning haft en kille med i klubben; Axel Bruce. Efter att ha varit aktiv mellan 2013 och 2017 så slutade han. Därefter var det tomt på konståkningskillar eftersom Axel var den enda - fram tills 2018.

Hösten 2018 följde Hugo Richter med till ishallen för att kolla på sin syster Ellas träning - hon hade en tid innan börjat med just konståkning. Mamma Jenny föreslog att Hugo kanske skulle testa och det gjorde han.

– Jag provade och då var det faktiskt fett nice, berättar Hugo som medger att han var lite skeptisk till en början.

Tre killar som åker

Hugo var då ensam kille i två år. Inför säsongen 2020/2021 kom Beau Coppens till Säffle KK från Belgien tillsammans med sin konståkarfamilj. Beau var redan elitåkare när han kom till Säffle, trots att han bara var 12 år. Samma år började också ytterligare en kille i skridskoskolan; Erik Alerfors.

– Mamma lurade hit mig och sa att det var skridskoskolan - men när jag kom hit så var det ju konståkning. Men när jag väl testade så var det riktigt kul, säger Erik.

Beau har nu blivit en av killarnas stora förebild - trots att det inte är så många år emellan dem.

– Beau är bäst, säger Erik med medhåll från Hugo.

Konståkningen är en väldigt teknisk och svår sport. Inte nog med att man ska stå på ett par skridskor - man ska snurra och hoppa också. Att det inte är den lättaste sporten de har valt håller de båda killarna med om.

Vad är det som är svårast tycker ni?

– I början var ju allting svårt - då var allt man lärde sig helt nytt. Då kunde man ju inte ens åka framåt ordentligt. Sen var ju taggarna i vägen hela tiden så det hände ju att man ramlade väldigt mycket, säger Hugo.

– Snurrarna tycker jag är allra svårast - man snurrar iväg och blir yr. Det är svårt med balansen, säger Erik.

– Ja, snurrar är svårt - man åker iväg och ramlar på slutet.

Vad tycker ni om konståkningen nu då - när ni hållit på ett tag?

– Det är väldigt roligt, och framförallt enklare. Sen är det ju fortfarande väldigt mycket som är svårt efter fyra år också. Men det är enklare nu - lättare att ta sig från A till B, säger Hugo.

– Ja det är enklare nu när man kan åka, och väldigt roligt. Nu är det svåraste att lära sig nya hopp och snurrar.

Roligast?

– Hoppa, säger Erik.

– Steg gillar jag - det är en och samma rytm och man behöver inte stanna emellan - man kan bara åka vidare. Jag gillar hopp också.

– Det är kul att få hoppa upp i luften och flyga iväg, tillägger Erik.

Även på marken hoppar killarna gärna igenom konståkningshoppen så fort de får tillfälle.

– Jag hoppar hela tiden - så fort jag har tid, säger Erik.

– Ja, samma här - min hjärna vill hoppa, skrattar Hugo.

Båda har börjat tävla

Erik och Hugo har flera mål med konståkningen - några mindre mål och några större mål. Erik vill här näst lära sig ett hopp som heter Axel - det är ett och ett halvt varv i luften. Därefter hoppas han på att klara även dubbel axel. Hugos mål är att bli bättre, heller bättre än systern Ella. Han vill också bli bättre på piruetter.

Båda killarna har nu också tävlingslicenser - några av få killar i Värmland som tävlar i konståkning. Erik påbörjade sin tävlingskarriär förra säsongen, medan Hugo precis har fått sitt tävlingsprogram klart för den här säsongen.

– Det är svårt med program - det är så mycket man ska komma ihåg. Men det är kul att träna på, och roligt när massa olika grejer sitter ihop. Det är liksom inte en grej man tränar på bara, säger Hugo.

– Först är man nervös - innan man ska åka. Men sen går det ganska bra - då är det roligt. Det är kul nu när Hugo är med och kan tävla också - då blir jag inte lika ensam som kille.

Hur är det att vara kille och åka konståkning?

– Jag är inte som alla andra då, och det gör mig glad, säger Hugo.

– Det är kul att åka konståkning - det spelar ingen roll vad andra säger, säger Erik.

– Vi bryr oss inte om någon säger att det är töntigt, tillägger Hugo.

Är det några som brukar säga något elakt till er?

– Nej, det är inte ofta som någon säger något till oss. Sen kanske de pratar bakom våra ryggar, men det bryr jag mig inte om, säger Hugo.

– Men de vet ju nu att vi åker, och då är det ingen som säger något, säger Erik.

Vad vill ni säga till de killar som kanske inte vågar börja?

– Just do it, säger Hugo och skrattar.

– Vi kommer att åka konståkning länge till - det är jätteroligt! säger killarna.

”Superkul att de fortfarande åker”

Både Hugo och Erik vet att de kommer att hålla på med konståkning länge till - det är någonting de båda brinner för. Det är något som deras mammor också har märkt.

– Hugo säger aldrig nej till träningen här - han vill alltid hit och tycker att det är jättekul, säger Hugos mamma Jenny.

– Erik tycker ju att det här är jätteroligt. Först ville han inte tävla, men sedan han gjort det första gången så vill han verkligen - riktigt roligt, säger Eriks mamma Louise och fortsätter:

– Det är hård träning med konståkning - det är en bra sport på så sätt. Det är superkul att de fortfarande åker.