Under den gångna veckan har det för de skolor i Säffle som får maten via kommunens kostenhet varit så kallad klimatvecka. Eleverna har fått vegetarisk mat fyra dagar och fisk en dag. Men är det verkligen så enkelt som att påstå att det är en viss sorts mat som är bra för klimatet, eller är frågan aningen mer komplicerad än så?
Jag har verkligen inget emot att elever introduceras till olika maträtter, heller inte att dessa ibland är vegetariska och självklart väljer var och en själv vad man vill äta. Men för att avgöra om mat är bra för klimatet så måste man börja i frågan om var och hur maten producerats? Om maten producerats på platser med utarmade jordar, vattenbrist och/eller transporterats långa sträckor så är det knappast bra för klimatet oavsett vilken sorts mat vi pratar om. Hur val av mat påverkar hållbar utveckling lokalt och regionalt får också enorm betydelse.
Fokus för Säffle kommun borde istället handla om att servera så mycket nära producerad och kortrest mat som möjligt. Sverige har ett av världens strängaste regelverk kring miljö- och djurskydd. Betande mular är helt nödvändiga för att säkra biologisk mångfald och öppna landskap. I områden som Värmland är just marker där gräs är bästa odlingsalternativet mycket vanliga. Gräs binder koldioxid och betande djur bidrar till naturens klimatsmarta kretslopp. Eleverna i skolan lär sig om fotosyntesen och kolets kretslopp, det kanske även kostenheten borde läsa på om? Vi kan och borde öka produktionen av potatis och rotfrukter i vårt län. Men att odla baljväxter för människor - ärtor, bönor och framför allt soja - i stor skala är svårt. För ofta innebär alternativ till animaliskt protein att import är nödvändigt. Fisk har alltför ofta transporterats långa omvägar från fiskeplats, via paketering till köket.
Att Säffle kommun, vars näringsliv till mycket hög andel består av de gröna näringarna, inte har kommit längre i sitt klimatarbete kring maten är ledsamt. Vilka konsekvenser skulle det få för Säffle om delar av näringslivet slås ut? Hur skulle landskapet se ut, hur påverkas levande landsbygder och befolkningsutveckling? Vad betyder det för arbetslöshet och skatteintäkter till kommunen som i sin tur skulle påverka möjligheterna att satsa på skolan? Vad betyder det för beredskap och nödvändigheten att öka landets självförsörjning av mat?
Och vad skulle det betyda för gröna näringars möjligheter att satsa på att ställa om till fossilfri produktion och ännu bättre miljö- och djurvård när lönsamheten minskar? För att ytterliga komplicera frågan så borde just mängden fossil energi som förbrukats i produktion och transporter i förhållande till mängd energi i magen också mätas för att avgöra om maträtten är klimatsmart eller inte. Eller översatt till elevens vardag: hur många vegetariska biffar, vars innehåll kanske har odlats långt bort med oklara metoder, måste Kalle och Maja äta för att bli lika mätta som om de ätit säffleproducerade köttfärsbiffar?
Jag önskar att Säffle kommun ställer betydligt fler frågor innan man får barn att tro på enkla förklaringar att en viss sorts mat är bra för klimatet, för så enkelt är det inte. Med mål om att all mat ska vara nära producerad och kortrest och där menyn är anpassad efter vad som faktiskt är möjligt att producera och odla i Säffle, Värmland eller åtminstone Sverige, så skulle varje vecka kunna vara klimatvecka i skolornas matsalar. Dessutom skulle vi på köpet få mer av hållbar utveckling i hela Säffle och i Värmland.
Stina Höök
Regionråd (M) med ansvar för regional utveckling, förälder och Kilabo