Syskonen elitsatsar: ”Vill ju komma så långt som möjligt”

Syskonen Beau och Nora Coppens tillhör konståkningseliten i Sverige, trots att de bara är 14 och 12 år gamla. Till vardags tränar de bland annat i Säffle Konståkningsklubb. I december kommer klubben att ha en åkare med i JSM, då Beau finns med i deltagarlistan - Nora är tyvärr ännu för ung.

Beau och Nora Coppens började sin konståkningskarriär när det var 9, respektive 6 år gamla. Dessförinnan hade de visserligen åkt skridskor men då bara för korta stunder - sporten finns nämligen i familjen. Deras mamma Monique Van der Velden har nämligen en riktigt fin konståkningskarriär bakom sig. Hon är trefaldig holländsk nationell mästare, har deltagit i JVM 1991, VM 1993 och 1995, EM 1994 och 1995 och har åkt isshower under 10 år. Dessutom har hon varit tränare i USA, Nederländerna, Belgien och nu i Sverige.

– Mamma tyckte att det var kul om vi bara kunde lära oss att åka skridskor - men vi tyckte att det var roligt och ville bli bättre. Vi ville fortsätta åka konståkning, berättar Beau och Nora.

År 2020, i oktober, flyttade familjen Coppens/Van der Velden från Belgien till Sverige. Hemadressen kom att bli i Tösse.

– Det var svårt i början att komma till ett nytt land, men nu går det jättebra, säger Beau.

Beau och Nora som nu är 14 och 12 år gamla, fortsatte självklart med konståkningen i Sverige, och har sedan 2020 tränat för Säffle Konståkningsklubb. De tävlar dock för Tibro Konståkningsklubb.

– Vi trivs jättebra - det är kul, säger både Beau och Nora.

Vad är det som är roligast med konståkningen?

– Just nu är det att få åka på elittävlingar - på massor av nya fina platser. Luleå har varit min favorit - när det är vinter. Det är så mycket snö!, säger Nora med medhåll från Beau.

Vad är svårast med att vara elitåkare?

– Man blir nervös - man ska kunna allt svårare saker. Vill man vara topp 3-5 måste man kunna svåra hopp och landa allt, så det är hög press, säger Beau och Nora fortsätter:

– Men tränar man mycket så går det oftast bra - annars går det inte bra.

De har redan varit iväg på två tävlingar. Nora är dock inte jättenöjd med tävlingen som var i september i Luleå.

– Det var inte ett jättebra åk av mig, men jag kom tvåa. Sen på den sista tävlingen i Tibro så gick det bättre - då kom jag etta.

Beau har kommit på andraplats på båda tävlingarna.

– Det har känts bra. I den sista tävlingen så var vi fler i klassen och jag landade nästan allt - så den är jag mest nöjd med.

Vad är svårast med sporten?

– Att jag blir frustrerad när det inte går bra. Då är det svårt att träna eller åka, skrattar Nora.

– Jag tappar motivationen lite ibland, men det brukar gå över ganska snabbt. Det är mest innan den första tävlingen är gjord.

Vad gör ni för att vända på det då?

– Jag försöker bara tänka på att nästa gång ska jag försöka få mer poäng. Kollar lite på förebilder och får inspiration, säger Beau.

– Jag försöker att jag inte behöver bli frustrerad. Det är inte hela världen om det inte alltid funkar helt - det kommer gå bättre sen, säger Nora.

Vad är det allra bästa med konståkning?

– När man landar ett svårt hopp och när programmet går bra, säger Beau och Nora håller med:

– När programmet går bra så känner jag ”yes, jag kan!”

– Det är också kul när man förstår en övning, som man aldrig gjort förut, på en gång, lägger Beau till.

Syskonen erkänner också att piruetter inte är deras favoritgrej.

– Det är inte jättekul med piruetter, skrattar de.

SM för Beau i december

I mitten av december är det dags för SM i konståkning. Beau hade behörighet att vara med redan förra året, men kunde inte delta - men i år ska han vara med. Nora får tyvärr inte vara med än - hon är för ung.

– Det känns coolt och jättekul. Jag tror att det ska gå bra, så nu måste jag bara träna ordentligt och köra med off-ice-träning också. Jag ska göra det bästa jag kan, säger Beau.

– Det är tråkigt att jag inte får vara med - jag vill verkligen vara med. Men jag får satsa på nästa år och jag vill försöka sätta nästan alla tripplar tills jag får vara med. Så nu kan jag bara följa med och stötta Beau, säger Nora.

Vad har ni för mål?

– Att komma till VM eller EM och kanske åka tillsammans i paråkning i Grand Prix, säger Nora.

– Jag vill ju komma så långt som möjligt, gärna VM. Men jag vill lära mig så många hopp och piruetter som möjligt och sedan bli större och starkare så vi kan satsa på paråkningen. Måste jag välja så väljer jag paråkning med Nora.

– Jag vill också väldigt gärna åka paråkning med Beau, tillägger Nora.

De vet också hur svårt det är att komma långt i singelåkningen - det finns så många bra åkare. Därför känner de att de kanske har en bättre chans att komma ännu längre i paråkning.

Tränar även paråkning

Bea och Nora håller nämligen på med paråkning också - dock inte på det sätt de önskar. Nora berättar att de inte åker så mycket paråkning nu eftersom de inte kan tävla i det än. Beau kan inte riktigt lyfta Nora som han behöver än - men det är på gång.

– Just nu åker vi mest steg och så tillsammans - och det gör vi bra. Det är de höga lyften som är det svåra. Beau är stark men han behöver bli ännu starkare, skrattar Nora.

Roligast med paråkningen?

– Att jag får vara högt upp i luften. Vi tränar ju på marken och sedan har jag testat med tränaren och jag bara flyger. Det är jättehäftigt, säger Nora.

– Det är cool när Nora flyger upp och då känner jag att ”wow jag är stark”, skrattar Beau.

De tycker också att paråkning är fint att titta på - dessutom är de roligare att vara två.

– Går det inte bra så är vi två som är ledsna tillsammans, skrattar Nora.

– Men vi skrattar också mycket tillsammans när vi åker ihop, säger Beau.

Så det är höga mål som syskonen har med paråkningen, som de har hållit på med i liten skala sedan de var i Belgien. Sedan var de på ett läger i Berlin där de letade efter unga paråkare. Nora erkänner att hon först inte ville men gick med på att testa.

– Det var en stor chans så vi gick med på att testa - och det var jättekul! säger Beau.

– Det är svårt men vi lär oss, skrattar Nora.

– Jag tror att det är lättare när vi är syskon. Det är nog lite mer annorlunda när man inte känner varandra så bra. Det är lite lättare att lita på sitt syskon tror jag, säger Beau.

Två ungdomar med stora mål, som de har alla möjligheter att nå - vare sig det bli i singel- eller paråkning återstår att se.