Har man 350 titlar i sin låtkatalog varav 80 monsterhits så finns det naturligtvis en mängd låtar som nästan förblivit ospelade trots att låtarnas ägare - i detta fall Sven-Ingvars - varit på turné i sju decennier.
Kärnan i Sven-Ingvars-konserten Personligt i Sliperiet i Borgvik är en bråkdel av dessa bortglömda låtar. För hur mycket man än har sett och hört av Sven-Ingvars så är det inte så många som lyssnat på låtar som Jäntblig, Mannen för dig och Chrysantemum. För att inte tala om Kom till mig, ett riktigt lyckopiller som är en av konsertens första låtar och får en att tänka ”aha, ännu en nyskriven Sven-Ingvars-låt” innan Oscar Magnusson berättar att det är en gammal Östen Warnebring-text som pappa Sven-Erik en gång tonsatte.
Där har vi Sven-Ingvars i ett nötskal. Allting är som förut men inget är sig likt. Sven-Ingvars är ett oförutsägbart band och passar inte in i något fack. Har man 350 egna låtar i katalogen som man hela tiden kan arrangera om, klä i ny skepnad och ge ett helt nytt liv. Ja, då är man sin egen genre.
Kvällarna i Borgvik har inte heller liknat något annat, det kan jag försäkra efter att ha upplevt två av fredagskvällarna i Sliperiet. Bandet kallar den unika byggnaden för sitt andra vardagsrum dit alla är välkomna som vill vara med. Stämningen är intim, scennärvaron hög, kontakten mellan musikanter och publik är stark och förväntningarna blir infriade direkt. Vi känner igen Sven-Ingvars men allt känns nytt och fräscht. Vi får höra en del som vi aldrig hört förut, vi får lyssna på gamla hits i nytt format och vi bjuds på en del som är sprillans nytt, exempelvis Sven-Ingvars första jullåt på 56 år för att inte tala om kärleksvisan En sista dag som han skrivit till sin Säfflejänta Sara, en låt som är så ny att den inte släppts ännu. Snacka om att få komma in i Sven-Ingvars vardagsrum.
När publiken får ropa ut sina önskelåtar känner vi oss ännu mer som kompisar. Det har man alltid gjort med Sven-Ingvars. Och spelglädjen på scenen är så tydlig och smittsam.
Musikanter har kommit och gått i Sven-Ingvars - fattas bara efter 65 år - men Sven-Ingvars har på alla sätt bara blivit bättre och bättre. Den nyaste medlemmen Mats Billinger har på drygt ett år vuxit in i sin roll och tar sina tillfällen att briljera, som när han hänger på sig en tolvsträngad i Mannen för dig.
Basisten Stefan Deland har en underbar inlevelse, trumslagaren Klas Anderhell är ett ess och både Olle Nyberg (klaviatur och dragspel) och multimusikern Niclas Bäcklund har blivit ett med Sven-Ingvars. Det finns dynamik i det gänget.
Och Oscar Magnusson själv - det som han har gjort med sitt musikaliska arv är vi många som blir lyckliga av.
Man kan förvisso sakna massor med låtar den här kvällen - 330 stycken närmare bestämt - men urvalet av låtar är roligt och överraskande och vi får ju höra några av de allra bästa som exempelvis klassikern Anita och de betydligt nyare En liten bit av Värmeland och Röda trådens slut. Och vi får höra dem som vi aldrig hört dem förut.