Årets julklapp - eller fjolårets, får man väl säga nu - är som bekant det hemstickade plagget. En som verkligen har anammat det och även tagit det steget längre, är Indre Andruškevičiūtė. Att virka gosedjur har blivit en ny passion sedan pandemin, och under det senaste året har hon gjort fler än hon kan räkna.
– Man kan säga att det eskalerade fort, skrattar hon.
Indre kommer ursprungligen från Litauen, men har bott i Säffle sedan sommaren 2020. Hennes pojkvän Eimantas bodde redan här, och när Indre gått ur motsvarande gymnasiet i Litauen kunde de flytta ihop.
– Jag satt ju ändå bara i isolering hemma på grund av pandemin, och kunde lika gärna göra det hemma hos honom. Innan hade vi ett distansförhållande Sverige-Litauen i ett par år. Eimantas är tre år äldre än jag och flyttade hit efter gymnasiet för att jobba ett tag, och blev kvar. Han jobbar på en byggfirma i Stockholm och veckopendlar.
Paret vill se sin framtid i Sverige.
– Det var vi inte lika säkra på i början, men vi trivs här och det känns som hemma nu. Vi känner att vi har en bättre framtid här, med en högre levnadsstandard, för oss själva och för våra framtida barn.
En sorts sällskap
För närvarande lever de på bara Eimantas lön. Innan Indre har ett svenskt personnummer, får hon inte bli anställd. Att lära sig virka var ett sätt att få tiden att gå medan Eimantas är i väg på jobb.
– Första gången jag virkade var väl i syslöjden, när jag var i tioårsåldern. Vi provade lite olika sorters textilarbete och jag minns att jag tyckte att virkning var roligast. Men vi gjorde bara smågrejer, som näsdukar och sånt.
Någon mer virkning blev det inte förrän sommaren 2020, även om man kan tro på hennes skapelser att hon virkat hela livet. Men kanske sitter talangen i generna.
– Min mormor är väldigt duktig på att virka, och hennes mamma var tydligen ännu bättre. Min egen mamma virkar dock inte - det är kanske en sån grej som gärna hoppar över en generation, skrattar hon.
Det första hon gjorde i Säffle var en bukett virkade tusenskönor till en bekant som fyllde år. Det blev snart en likadan till henne själv, följt av kläder och mängder av olika gosedjur.
– Man kan säga att det eskalerade fort, säger hon med ett skratt.
– Det är inte så svårt som det ser ut, men man behöver väl ha intresset. Min pojkvän har försökt, men han tröttnar efter fem minuter!
Var hittar du inspirationen?
– Åh, det finns hur mycket som helst på internet. Jag börjar alltid med stora saker. Små är mer komplicerade att göra, det är mer ”finlir”. Stora grejer kan kosta mer eftersom de kräver mer garn, men små kostar ofta mer i tid och arbetsinsats. Sen är det ju inte bara mängden garn som avgör kostnaden, utan också redskap och andra dekorationer som man kanske använder. Till gosedjuren blir det ju ofta plastögon och sånt.
Hur lång tid tar de att göra?
– Det är väldigt olika. Är det en enklare modell, eller någon som jag har gjort flera av och därför har i muskelminnet, tar det kanske ett par timmar. Andra har jag fått sitta med till och från under veckor.
Det har bara blivit presenter så här långt. Just för att Indre saknar ett svenskt personnummer, får hon inte starta företag och sälja ”på riktigt”.
– Jag får dock sälja till bara materialkostnad, det vill säga inte gå med vinst. Jag ser det som ett sätt att finansiera min hobby, om någon vill köpa; att kunna köpa mer garn och fortsätta utvecklas. Men i framtiden drömmer jag om att kunna ha ett eget företag inom virkning och hemslöjd. Sälja produkter som jag har gjort, men även material och kanske hålla i kurser.
Under namnet IA Gentle Threads har Indre en facebooksida och ett instagramkonto för sin virkning, och hon märker bland folks kommentarer att en specifik grej är mer populär än alla andra.
– Katter verkar alltid gå hem! Jag antar att det beror på att många har katt som husdjur och kanske känner igen sin egna i någon av mina.
Än så länge har inte virkningarna helt tagit över lägenheten i Annelund. Gosedjuren och kläderna får regelbundet nya hem när de ges bort i present. Men hela garderoben i hallen är full av garn, virknålar och tillbehör.
– Vi hoppas på att kunna flytta till hus till sommaren, och då vill jag förstås gärna ha ett hobbyrum där allt kan få plats. Min pojkvän säger att han redan nu kan föreställa sig hur våra framtida barns rum kommer att se ut, skrattar Indre.