En lantbrukare kom den 5 januari 1971, runt 15.30-tiden, hem till sin gård efter arbete i skogen. Han klev ur sin traktor och gick in i huset. Strax därefter ekade tre gevärsskott genom gården. Bonddrängen, en 18-årig grabb, stod i köket och såg på sin döde husbonde. Han gick upp på sitt rum och rökte en cigarett innan han gick ner i köket igen för att städa. Han plockade upp patronerna, släpade ner kroppen i källaren och gömde undan sin husbonde. Geväret hängde han tillbaka och sedan gick han ut för att mjölka korna.
Vad var det egentligen som låg bakom detta kalla och råa mord som skedde på en gård utanför Säffle på trettondagsafton år 1971?
Men vi tar det hela från början. Vad var det som hände och varför? Vad var det som ledde fram till denna fruktansvärda händelse? Vad var det som fick 18-åringen, som vi kommer att kalla för Lars-Erik, att så iskallt skjuta ihjäl sin husbonde, lantbrukaren som vi har valt att kalla Rolf?
Vi börjar med fruns hemkomst. Lantbrukarfrun hade tillsammans med sina svärföräldrar varit på en 50-årsuppvaktning under trettondagsaftonen 1971. Hon kom hem omkring klockan 18.30 och blev överraskad av att inte finna sin make Rolf hemma. Han hade sagt att han skulle komma hem från skogen vid 15-tiden. Frun frågade därför bonddrängen Lars-Erik, 18-åringen, om han sett hennes make.
Det förnekade han. Strax efteråt gick han upp i sitt rum, bytte kläder och åkte bort på sin moped, efter att ännu en gång ha förklarat att han inte visste var hans husbonde fanns.
Frun pysslade en del med småsaker i huset, fortfarande lite konfunderad över att Rolf inte kommit hem ännu. Emellertid krånglade värmepannan och hon måste gå ner i källaren för att se till den. I källartrappan fick hon plötsligt se blodspår och blev orolig. När hon tittade efter nere i källaren fann hon sin döde make ligga undangömd i ett avlägset utrymme.
Frun rusade genast till sina svärföräldrar, som bodde i närheten och de följde med henne hem. De ringde också till jourhavande läkare i Säffle och när han fick höra vad som troligen hänt larmade han polisen.
Efter kontroll på platsen begärde säfflepolisen assistens från Karlstad. Ungefär samtidigt som undersökningspersonalen anlände till gården kom Lars-Erik strax efter kl. 22 in på polisstationen och anmälde sig själv.
Hade varit fosterbarn
Vem var då Lars-Erik? Jo, han kom till gården redan 1967 som fosterbarn sedan han tagits om hand av barnavårdsnämnden i Karlstad. Han var då bara 14 år gammal. Lars-Erik var dock icke på något sätt brottsligt belastad, men han hade skolvägrat.
På gården vistades han till 1969 då han var borta i några månader för att senare samma år komma tillbaka som anställd. Själv uppger han i förhör att han trivts bra på gården och med familjen. Några kontroverser av allvarligare art har det inte varit och han säger själv att han aldrig "tänt" på tillsägelser han fått i sitt arbete.
Några år innan denna hemska händelse utspelade sig hade Rolf övertagit gården av sin far och lade ner ett intensivt arbete på att förbättra och utvidga jordbruket. Han köpte bland annat till areal och på gården hade han nu ett 60-tal djur. Lars-Erik hade då fortsatt jobba på gården som bonddräng.
Oklart motiv
Motivet till mordet i på en gård utanför Säffle, då lantbrukare Rolf bragtes om livet av en 18-årig yngling, är fortfarande höljt i dunkel. De förhör med ynglingen, anställd på gården, som förhörsledaren kriminalkommissarie Andersson, Karlstad, hållit, har inte gett någon som helst förklaring till varför ynglingen sköt sin arbetsgivare.
Själv kan gärningsmannen inte förklara sitt handlande. Undersökningen på gården är avslutad och på fredagen gjordes också uppehåll i förhören med Lars-Erik. Förhörsledaren reste till Göteborg för att övervara den obduktion som görs där på fredagen.
De fortsatta förhören med Lars-Erik väntas ge klarhet om hur det hela gått till. Däremot har ynglingen ännu inte kunnat ge någon som helt förklaring till sitt handlande.
Givetvis är undersökningsledningen mycket angelägen om att få fram varför ynglingen sköt sin arbetsgivare, av allt att döma utan att någonting hänt, som kunnat reta upp 18- åringen. Att han tydligen redan innan Rolf kom hem från skogen laddat Rolfs älgstudsare med fyra patroner tyder på att det inte kan ha varit någon tillfällig händelse som utlöste mordet.
Å andra sidan behöver inte Lars-Eriks handlande tydas så att brottet varit överlagt. Han kan ha drabbats av något liknande en black out och handlat utan att riktigt veta vad han gjorde
”Att Lars-Erik alltid varit intresseras av vilda västernhistorier och läst åtskilliga i den genren behöver inte heller ha någon betydelse i sammanhanget, lika lite som att han tidigare visat intresse för skjutvapen. ”
Gömde patronerna i gödselhögen
Vad som hänt på gården på tisdagseftermiddagen torde i stort sett vara klarlagt dels genom Lars-Eriks egen berättelse dels genom den undersökning som polisen gjort på platsen. Undersökningen har inte givit något resultat som motsäger ynglingens uppgifter.
– De uppgifter vi fått fram stämmer helt med ynglingens berättelse, säger kriminalkommissarie Andersson, Karlstad, som kopplades in på utredningsarbetet tillsammans med personal från den så kallade stödgruppen i Karlstad redan på tisdagskvällen.
Ynglingen har berättat att han tagit sin arbetsgivares älgstudsare och laddat den med fyra skott. Han visste var både slutstycke till geväret och ammunition förvarades. Detta hade han av allt att döma gjort redan innan Rolf vid 15.30-tiden kom hem från sitt arbete i skogen.
Dramat ägde rum i köket. Lars-Erik sköt enligt egen uppgift två skott, ett som träffade Rolf i ena armen och ett som gick in i ryggen. Rolf föll omkull. Om två eller flera skott skjutits kommer obduktionen att ge besked om, likaså om något av skotten varit omedelbart dödande.
Enligt den preliminära obduktionsrapporten, som kom några dagar senare, dödades lantbrukare Rolf av tre skott. Den 18-årige ynglingen som på trettondagsaftonen avlossade de dödande skotten mot sin arbetsgivare, har som bekant uppgivit att han sköt två skott.
Bilden av vad som hände på trettondagsaftonen har dock inte ändrats på några väsentliga punkter. Att ynglingen endast minns två skott kan bero på den affekt han måste ha befunnit sig i vid tillfället liksom det faktum att han själv endast hittade två patronhylsor. Dem tog han tillvara på och kastade i en gödselhög i ladugården, där de återfunnits.
Två av skotten träffade Rolf i ryggen – tidigare trodde man att han skjutits först i armen och sedan med ytterligare ett skott i ryggen.
Gjorde älgstudsaren skjutklar
Vad var det då som hände inne i köket på gården utanför Säffle? Vad var det som hände innan Lantbrukarfrun kom hem?
Bonddrängen Lars-Erik var vid tillfället ensam på gården - Rolf var ute i skogen och jobbade. Snart hörde han Rolf komma tillbaka med sin traktor och gick han ned till bottenplanet. Han tog ned geväret från väggen och plockade fram slutstycket och fyra patroner från ett skåp. Lars-Erik gjorde älgstudsaren skjutklar och inväntade sedan Rolf vid en dörrpost.
När Rolf kom in avlossade ynglingen i höfthöjd ett skott som träffade i armen. Därefter kom ytterligare två skott som träffade i ryggen och var för sig var dödande. Ynglingen uppgav på en fråga att han sköt flera skott därför att han var rädd och ”så dog han ju inte.”
Efter dådet kastade ynglingen geväret i tamburen och sprang upp till det rum han disponerade på andra våningen. Där rökte han en cigarrett och stannade omkring 10 minuter innan han gick tillbaka ner i köket.
Han hängde tillbaka geväret, tog ut de kvarvarande patronerna och lade tillbaka dem samt slutstycket och plockade också upp de två patronhylsorna. Sedan släpade han ned Rolf i källaren och gömde honom i ett avlägset liggande utrymme.
I köket städade han sedan upp så gott han kunde; torkade upp blod - Rolf hade inte blött mycket - och dolde spåren av vad som hänt. Därefter gick han ut i ladugården och mjölkade ett 20-tal kor till dess frun kom hem.
Dessförinnan tog han emellertid 40 kronor (359,88 kronor i dagens värde) i en byrå och 15 kronor (134,95 kronor), i Rolfs plånbok.
Man måste ju säga att han lyckas behålla lugnet efter dådet.
Godkänner inte tre skott
Länsåklagaren väckte åtal mot den 18-årige ynglingen som dagen före trettondagen sköt sin arbetsgivare, Lantbrukare Rolf. Åtalet gäller mord. Åklagaren gör gällande att dådet var överlagt och stöder sig därvid på ynglingens egna uppgifter.
Däremot har Lars-Erik inte kunnat förmås att gå med på att han skjutit mer än två skott trots att såväl obduktionen som undersökningen på brottsplatsen ger otvetydiga bevis för att han avlossat tre skott.
Ynglingen har uppgivit att han inte laddat geväret fullt eftersom han visste att det då var risk att mekanismen skulle krångla. Han uppger fortfarande att han väntat med geväret när Rolf kom in i köket och att han först skjutit ett skott som träffade Rolf i armen varpå han skjutit ytterligare ett skott, då han vänt sig om för att försöka komma undan.
Han kan alltså erkänn att han mördat sin husbonde, men köper inte att de säger att han skjutit tre skott? Man kan ju inte tycka att det i sammanhanget spelar någon roll för honom.
Av obduktionen framgår att ett skott träffat vänster underarm medan övriga skott träffat dels nedre delen av vänstra lungsäcken i ryggen och dels i högra höftbenskammen. Polisen har också funnit tre patronhylsor, två där ynglingen försökt gömma dem i en gödselhög, och en inne i köket.
Lars-Erik skickades snart på rättspsykiatrisk undersökning i Göteborg.
”Han var dum mot mig”
Under de fortsatta förhören har ynglingen uppgivit att han blivit arg på Rolf. Därför att denne vid något tillfälle retat honom. Lars-Erik tyckte också att arbetsgivaren höll honom för hårt och ställde för höga krav på honom. Han har även vid något tillfälle haft tankar på att ta livet av Rolf.
Något egentligt motiv till det hemska dådet som skedde på gården utanför Säffle den 5 januari 1971 gick inte att få fram. Dådet då en 18-åring sköt ihjäl sin husbonde med tre skott från en älgstudsare rullades upp i tinget torsdagen den 18 mars.
Ett möjligt motiv är att det hela var en hämndaktion. Under förhandlingarna framkom det mer än under förhören; Lars-Erik var inte särskilt förtjust i sin arbetsgivare.
– Han var dum mot mig. Han grälade på mig för dåligt utfört arbete och gjorde sig rolig på min bekostnad, sade Lars-Erik.
På länsåklagarens fråga om ”det var för att Rolf var dum mot dig som du sköt honom?” fick han svar:
– Det var det väl.
Han var dum mot mig. Han grälade på mig för dåligt utfört arbete och gjorde sig rolig på min bekostnad.
Hade alltså Lars-Erik tröttnat på att vara en hackkyckling och bestämde sig för att göra någonting åt det? Någonting permanent?
Under hela rättegången fällde ynglingen liknande yttranden som ”kommer inte ihåg” och ”vet inte” och var över huvud taget allt annat än pratsam. Han talade också mycket tyst och under förhöret flyttade sig åklagaren helt sonika över till den tilltalade och satte sig bredvid honom.
Under förhöret framkom det också att det var inte alltid som Lars-Erik utförde det arbete som fördelats honom. Han passade inte heller alla gånger tiderna – värst var det på morgnarna. Lars-Erik sade dock att han aldrig tidigare uttalat några hotelser, bara bett Rolf. ”hålla käften” när han gjort narr av honom.
Åklagaren gjorde i sakframställan gällande att Lars-Erik levt i en vilda-väster-värld. Han läste många sådana böcker och hade samma dag han begick gärningen läst boken ”Hatet”. Om det nu kan ha någonting med hans handlingar att göra är dock oklart...
18-åringen hade ett fast beslut att döda och eftersom han redan då han hörde traktorn bestämde sig för sin gärning kan man inte tala om hastigt mord.
Sluten psykiatrisk vård
När åklagaren avslutat sitt förhör var ynglingen uppenbarligen tagen och hade inte långt till tårarna. Han tog sig för ögonen och rösten darrade när han besvarade försvarsadvokatens frågor.
Åklagaren yrkade ansvar för överlagt mord i sin slutplädering.
– 18-åringen hade ett fast beslut att döda och eftersom han redan då han hörde traktorn bestämde sig för sin gärning kan man inte tala om hastigt mord.
Försvararen hade ingen invändning mot åklagarens rubricering i målet och han var också överens med honom om att ynglingen oundgängligen är i behov av sluten psykiatrisk vård.
Detta blev också domen för Lars-Erik, och han skulle förvaras häktad till domen vinner laga kraft. Han dömdes också att till dödsboet utbetala 2.500 kronor (22.250 kronor i dagens värde) i skadestånd för begravningskostnader med mera.
Ett oerhört kallt och rått mord, som vad det verkar, saknar egentligt motiv. Lars-Erik själv verkar inte heller riktigt veta varför han sköt Rolf - eller så kan det vara så att han inte vill säga varför. Men han har ju också erkänt...Om det var hans ”vilda-västern-fantasier” som tog överhand eller om det bara var så att han tröttnat på att Rolf retade honom - det får vara osagt. Dock en oerhört drastisk och definitiv lösning om det handlade om att få stopp på den illa behandlingen han upplevde. Tydligt var i alla fall att vård var det bästa alternativet för Lars-Erik.